Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bastiat, Frédéric - Bastien-Lepage, Jules - Bastiljen - Bastingering - Bastion
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
463
Bastien-Lepage—Bastion
464
cardo), dels mot socialisterna sökte B. visa, att
de ekonomiska lagarna tenderade att medföra
fullständig harmoni mellan alla intressen och
klasser samt en allmän förbättring av
människosläktets ställning, om blott friheten finge härska
överallt och allt statsingripande undvekes.
B:s läror blevo ett försvar för den bestående
samhällsordningen, och hans skrifter mottogos
med förtjusning av den liberala ”bourgeoisien” i
alla länder. Numera ha egentligen blott hans
mindre arbeten värde såsom popularisering av
enklare ekonomiska principer.
Bastien-Lepage [bastiäMapä’?], Jules, fransk
målare (1848—84). Han målade bondelivsmotiv
med realistisk karakteristik av typerna, intog en
medlande ståndpunkt mellan salongsmåleri och
impressionism och sökte förena energisk, stort
hållen teckning med friluftsstudium, undvikande
effektsökande motsättningar mellan toner och
färger. Resultaten blevo koloristiskt bleka och
dekorativt verkningslösa. Han målade även små
utsökta, känsliga porträtt, någon gång i
överlägset extravagant behandlingssätt (”Sarah
Bern-hardt”). Bland samtida konstnärer i Paris
räknades han på 1870-talet som den unga skolans
främste man. Påverkan av hans målningssätt
spåras även hos unga parissvenskar från denna tid.
Basti’ljen (fr. La Bastille), ett 1370—82 i
Paris till försvar mot engelsmännen uppfört kastell,
bestående av 8 runda torn, förbundna genom raka,
med tornen jämnhöga murlinjer (kurtiner).
Namnet bastille betecknade urspr. tornförsedda
försvarsverk för stadsportar i allmänhet men kom
småningom att företrädesvis brukas om
medel-tidsborgen i Paris. B. utvidgades på 1500- och
1600-talet betydligt genom tillbyggnader och
gjordes av Richelieu till statsfängelse. Där insattes
J. Bastien-Lepage: Tiggaren, 1880. Ny Carlsberg
Glyptotek, Köpenhamn.
Stormningen av Bastiljen 1789. Gravyr.
mestadels personer, som utan att ha brutit mot
särskilda lagbestämmelser likväl, med eller utan
skäl, ansågos farliga för samhällets lugn eller
som ansågos alltför högtställda för att på vanligt
sätt straffas för sina överträdelser av allmän lag.
Ofta inspärrades på B. fångar på obestämd tid
genom egenmäktiga kungliga befallningar, lettres
de cachet. I de flesta fall frigåvos de inom kort,
men stundom måste de utan dom och rannsakning
sitta där i många år.
Från mitten av 1700-talet övergick B. till att
bli ett fängelse i vanlig mening, särskilt för
rann-sakningsfångar, och skilde sig då från andra
fängelser huvudsaki. genom fångarnas bättre
behandling, framför allt i fråga om kosthållet. De
osunda fängelsehålorna i bottenvåningen, les
ca-chots, hade använts vid tillfällig förvaring av
särskilt uppstudsiga fångar men voro vid franska
revolutionens utbrott sedan någon tid alldeles ur
bruk. Fångantalet nedgick på 1780-talet till en
obetydlighet och utgjorde vid B:s förstöring 7
(fyra växelförfalskare, två sinnesrubbade och en
där av sin familj inackorderad högadlig
sedlig-hetsförbrytare).
Under oroligheterna i Paris i juli 1789 i
samband med Neckers avskedande (11 juli) väcktes
på olika håll tanken att i B. överkomma vapen,
och 14 juli anfölls B. av en folkhop, som till
större delen bestod av samma plundrande pöbel, som
dagarna förut stört lugnet i Paris. Garnisonen
(95 invalider och 30 schweizare) gav sig efter
kortvarigt motstånd och mot löfte om fritt avtåg.
Kommendanten de Launay samt flera av
officerarna och schweizarna blevo likväl brutalt
mördade. Följande dag började den gamla borgens
nedrivning.
Bastingering t-jé’-] kallas ett å äldre
krigsfartyg och segelfartyg uppbyggt utrymme vid
övre däcks reling. Det användes vanl. till
förvaring av manskapets kojer och utgjorde under
strid ett visst skydd för besättningen.
Bastion (it. bastio’ne), ett flankeringsverk,
som utvecklats från baste j en eller
runde 1 n, vilken efter eldvapnens införande
ersatte de medeltida ringmurstornen. Två
närliggande bastioner förenades medelst en
vanligen rak befästningslinje, som kallades
kur-tin. Två halva bastioner jämte
mellanliggande kurtin kallades en bastionerad front.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
