Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Arfwidsson, 2. Nils - Argala - Argali - Argand, Ami - Argand, Jean Robert - Argand, Émile - Argandbrännare - Argania - Argas - Argelander, Fredrik Wilhelm - Argemone - d’Argenson, 1. Marc René de Voyer - d’Argenson, 2. René Louis de Voyer de Paulmy - d’Argenson, 3. Marc Pierre de Paulmy - Argenta - Argentan - Arenteuil - Argenteus - Argentière, Col de l’ - Argentière, Glacier d’
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
733
Argala—d’Argenson
734
Argali.
—45 var anställd som intendent (överregissör)
för scenen, var han en flitig översättare el.
be-arbetare. Han har utg. sina reseminnen, ”Resa
på continenten åren 1836—1837” (1838), ”Nord
och söder” (2 dir, 1842—43) m. m. och f. o.
känd genom sin förtjänstfulla
Ossianöversätt-ning, ”Ossians sånger” (2 bd, 1842—46). Under
flera år tjänstgjorde A. i Riksarkivet.
A’rgala, se Adjutantfågel.
A’rgali, O’vis ammon, en av de största
fårarterna. Ett argalifår är nära 1,12 m högt över
bogen och 1,93 m långt. Hannen, som kan uppnå
en vikt av 125 kg, har väldiga horn. A. lever
i mellersta Asiens bergstrakter.
Argand [argä’], Ami, schweizisk uppfinnare
(1750—1803). A. var pionjär inom
belysningstekniken och har givit namn åt bl. a.
argand-brännaren och den argandska oljelampan. A.
konstruerade även en ny eldstadstyp, A:s
”eldbro”, avsedd att möjliggöra rökfri förbränning.
Argand [argä’], Jean Robert, fransk
matematiker (1768—omkr. 1825). Han har ansetts
som den förste, som framställt tanken att
representera de komplexa talen genom punkter i ett
plan (”A:s diagram”). Han hade dock en
föregångare i den norsk-danske lantmätaren Wessel.
Argand [argä’], É m i 1 e, schweizisk geolog
(1879—1940), medarb. vid den schweiziska
geologiska kommissionen 1911, prof, i geologi och
paleontologi vid univ. i Neuchåtel s.å. A. har
gjort betydande undersökningar i Schweiz, särsk.
i Alpernas tektonik. Hans förnämsta arbete
är ”La tectonique de 1’Asie” (i Comptes Rendus
du 13 :e Congrès Géologique International 1922,
tr. 1924).
Argandbrännare [argä’-], gasbrännare, där
luft samtidigt tillföres såväl inre som yttre delen
av lågan. A. alstrar en krans av små lågor.
Arga’nia, marockanskt växtsläkte, tillhörande
fam. Sapotaceae. A. sideroxylon, arganträd,
lämnar, utom ”järnträ”, ur fröna en god olja, som
nyttjas i st. f. olivolja, och fröskalen användas
som kreatursfoder.
A’rgas, lat. namnet på ett kvalstersläkte,
tillhörande fästingarna. Arterna äro
blodsugande men leva ej som andra fästingar
permanent på värddjuren utan uppsöka dessa nattetid
och gömma sig om dagen i skrymslen och vrår.
Mest bekant är A. persicus,
hönsfågelfäs-tingen, vilken särsk. i Persien länge ansetts
farlig för människan. Arten är utbredd i de
varma länderna över hela jorden och överför en
spirochaete-sjukdom på hönsfåglarna. A.
reflex-us, duvfästingen, har vid flera tillfällen
spritt sig från duvslag in i boningshus och genom
sina bett framkallat sjukdomar.
Argelander, Fredrik Wilhelm, tysk
astronom (1799—
1875). Han blev
1823 observatör i
Åbo och kallades
1837 till prof. i
Bonn och utg.
därstädes ”Astronomische
Beobachtungen auf der
Sternwarte zu Bonn”
(7 bd 1846—69).
Berömd är även ”Bonner
Durchmusterung” (i
bd 3—5 av
”Astronomische Beobachtungen”), upptagande
orterna för 324,198
stjärnor från n. himmelspolen ned till 20 sydlig
deklination.
Argemöne, växtsläkte av fam. v a 11 m o v ä
x-t e r, Papaveraceae. örter med pardelade,
blågröna blad och vita blommor. Allmänt
förekommande prydnadsväxter i våra trädgårdar.
d’Ar genson [dar^äså]. 1) Marc René de
Argemöne intermedia Sweet, vit taggvallmo.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
