Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Arezzo - Arfwedson, släkt - Arfwedson, 1. Carl Christopher - Arfwedson, 2. Carl David - Arfwedsonit - Arfvidsson, Ulrica - Arfwidsson, 1. Christian - Arfwidsson, 2. Nils
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
731
Arfwedson—Arfwidsson
732
en fin samling av etruskiska vaser. Lergods-,
siden- och klädesfabrikation. Under 2:a
världskriget blev A. svårt skadat. — Romarnas namn
på A. var Arretium.
Arfwedson, ansedd köpmanssläkt i Stockholm
under 1700—1800-talen, härstammande från en
handelsman Arved Andersson (d. 1679). Två av
hans sonsöner, Abraham och Jakob, voro
köpmän i Stockholm och grundare av det ansedda
arfwedsonska handelshuset. Abraham A. blev på
1760-talet ensam ägare av firman och överlät
densamma några år före sin död på sin äldste son,
Carl Christofer A. (se nedan). Vid dennes
död 1826 övergick handelshuset till hans äldste son,
Carl Abraham A. (1774—1861). Från denne
härstammar släktens ännu fortlevande huvudgren.
1) Carl Christopher A., köpman (i735
—1826). Han har varit en av de mest
framstående medlemmarna av den stockholmska
köpmannaaristokratien el.
den s. k.
skeppsbroadeln. Det av honom
och kusinen A. Tottie
1771 grundade
handelshuset Tottie och
Arfwedson förvärvade
under A:s ledning
mycket snart ett stort
förtroende och kom
att spela en
dominerande roll inom
Sveriges ekonomiska liv.
Förutom en betydande
metallexport och
rederirörelse bedrev
fir
man huvudsaki. bankir- och förlagsverksamhet.
A:s stora duglighet och medborgerliga nit blevo
tidigt och ofta tagna i anspråk för det
allmänna. Han var bl. a. 1787—1805 direktör
i Västindiska kompaniet, ävensom 1795—1800
led. av direktionen över Generaldiskontverket. Han
erhöll 1789 kommerseråds titel. Han lät vid de
av honom 1784 inköpta Schebo och Ortala bruk
anlägga det första svenska plåtvalsverket och
satte sina många jordegendomar i Uppland i hög
kultur. A. understödde frikostigt konstnärer och
var nära vän till Sergel.
2) Carl David A., den föreg:s sonson,
köpman (1806—81). Han inträdde 1839 som delägare
i faderns firma, varav han vid faderns död 1861
blev ensam ägare men
som av honom
upplöstes 1867, varpå han
bosatte sig i
Wiesba-den. A. hade även
litterära intressen.
Hans 1828 utgivna
uppsalaskildring
väckte emellertid anstöt till
följd av sina lätt
igenkännliga porträtt.
Ännu mer beryktad
blev den 1831 utgivna
”Spionen i den
förnäma werlden i Stock-
holm”, där huvudstadssocietetens liv
oförblom-merat skildrades. Han utgav dessutom flera ledigt
skrivna reseskildringar från Europa och
Amerika samt därjämte några på sin tid
uppmärksammade historiska romaner.
Arfwedsonit, ett amfibolmineral, uppkallat
efter kemisten Johan August Arfwedson.
Arfvidsson, U 1 r i c a, spåkvinna i Stockholm
(1734—1801).
”Mamsell A.” var på
1780-och i början av
1790-talet mycket omtalad
för sin konst att i
kaffesump förutsäga
kommande händelser
och anlitades även av
Gustav III, hertig
Karl och societeten.
Kring henne ha många
romantiska sägner och
berättelser varit
knutna. Hon var dotter
av en vaktmästare
Lindborg men antog
namnet A. efter styvfadern, som var mästerkock
vid hovet.
Arfwidsson. 1) Christian A., köpman
(1717—99)- Han etablerade sig som köpman i
Göteborg omkr. 1740; erhöll kommerserådstitel
1776. Han gjorde på sin tid namnet A. till ett
av de främsta inom Göteborgs och hela Sveriges
handelsvärld. Till en början intresserade sig hans
firma (senare A. och söner) för
trävaruskeppning-en från Vänern och för det från 1747 stigande
sillfisket vid västkusten. I början på 1780-talet
stod firman som den främsta bland de många
göteborgska firmor, som sysslade med sillens
konserverande och trankokning. A. var därjämte en
stor järnexportör och skeppsredare. Sitt största
uppsving torde huset ha vunnit under
nordamerikanska frihetskriget 1775—83, då det gjorde
inbringande affärer i samförstånd med både
franska och eng. regeringarna. Vid A:s död 1799 var
emellertid affärsställningen sådan, att det blev
urarva konkurs.
2) Nils A., den föreg:s sonson, vitter
författare (1802—80). Han var 1828—30 redaktör av
Posttidningen men fick från regeringen emottaga
en varning och avgick då samt blev medarbetare
i Aftonbladet. Då han där icke drog riktigt jämnt
med Hierta, inköpte
han 1832 tills, m.
svågern V. F. Dalman
Dagligt Allehanda.
Han var huvudsaki.
verksam på
utri-kesavdelningen samt
senare alltmer som
musik-, konst- och
litteraturkritiker. Han
lämnade tidningen
1839. På 1850-talet
skrev han i Svenska
Tidningen. För Kungl.
teatern, där han 1844
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
