Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Amerikansk arkeologi - Amerikapokalen - Amerikas förenta stater - Amerikas konfedererade stater - Amerling, Friedrich von - Amersfoort - Amery, Leopold - Ames - A meta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
431
Amerikapokalen—A meta
432
Haiti, och de vackra lavayxorna med rov
fågelshuvuden på de sydligare, vulkaniska Små
Antillerna. På de västindiska öarna förhärskar
typiskt arkaisk keramik, representerande samma
från Sydamerika invandrade, fredliga
jordbrukare, som ännu vid erövringen levde kvar
på de Stora Antillerna och Bahamaöama, sedan
de på de Små Antillerna blivit utrotade av de
krigiska kariberna.
Vad Sydamerika beträffar, funnos vid
erövringstiden ett flertal småriken i Colombia
med likartad kultur och samma språk. Folken
förfärdigade god keramik och voro skickliga
guldsmeder. Inom det sydliga högkulturområdet
i Sydamerika ha boplatslämningar påträffats
vid kusten, som äro de mest primitiva rester av
mänsklig bebyggelse. Befolkningen torde i stort
sett ha stått på en med eldsländarna jämförbar
nivå. I kustlandets dalar uppträdde senare ett
flertal lokala kulturer, som utmärka sig för
högt stående keramik och en textilkonst, som
aldrig överträffats av något fornfolk. Åldern
bakåt i tiden torde kunna sättas till vår
tideräknings början.
Det sydliga områdets äldsta högkultur synes
ha utvecklats kring Titicacasjön. Det viktigaste
monumentet utgöres av Tiahuanaco, där den ur ett
block huggna s. k. solporten och en över 7 m
hög monolitfigur äro särsk. berömda. Inom
detta område gjordes en betydande uppfinning,
bronsen.
Inkakulturen utvecklades ur tiahuanacokulturen
samt genom inflytande från kustlandet. Bärarna
av denna civilisation, som uppbyggde det fastast
organiserade riket i Fornamerika, voro
quichua-indianernas förfäder. Inkariket torde först vid
mitten av 1200-talet ha börjat sin expansion.
Genom framgångsrika krig underkuvade inkas
hela Peru, större delen av Ecuador, n. Chile,
n. Argentina och Bolivias högland. Den inkaiska
kulturen var en egenartad statssocialism. Inkas
voro väldiga vägbyggare, och de uppförde
byggnader av sten, ofta av jätteblock.
Amerikapokalen, eng. America cup, är en
vandringspokal, som uppsattes som pris av
engelska ”Royal yacht squadron” vid klubbens
kappsegling runt ön Wight 1851. Den vanns då av
amerikanska yachten ”America”, som var den
första lustyacht, som passerade Atlanten. Pokalen
förärades 1857 till ”New York yacht club” för
att utgöra ett internationellt tävlingspris. Den
är ännu i amerikansk ägo, ehuru engelsmännen
flera gånger försökt erövra den. Mest
uppseendeväckande bland dessa upprepade försök ha
varit Sir Thomas Liptons med den för
ändamålet varje gång särskilt byggda ”Shamrock”.
Enligt nya tävlingsbestämmelsen av 1920 skall
vattenlinjelängden på yachterna vara omkr. 75 fot.
Amerikas förenta stater, se Förenta staterna.
Amerikas konfedererade stater, Confederate
States of America, union av nordamerikanska
stater 1861—65, bildad 1861 av South Carolina,
Mississippi, Florida, Alabama, Georgia, Texas
och Louisiana på en kongress i Montgomery,
sedan dessa stater på gr. av
meningsskiljaktig
heter med de n. staterna utträtt ur U.S.A.
Senare inträdde i konfederationen North Carolina.
Virginia, Arkansas och Tennessee. Den närmaste
anledningen till utträdet var negerfrågans
utveckling och Lincolns val till president 1860, den
reella orsaken, att sydstaterna började bli
underlägsna nordstaterna. Utvecklingen ledde snart
till nordamerikanska inbördeskriget. Kongressen
för A., som 1861 beslöt att flytta huvudstaden
till Richmond (Virginia), valde till president
Jefferson Davis och antog en författning, som
i stort sett överensstämde med U.S.A :s
författning. — Se vidare Förenta staterna, historia.
A’merling, Friedrich von, österrikisk
porträttmålare (1803—87). Han var under lång
tid den förnäma världens mest gynnade
por-trättör i Wien, målade även genrebilder, gärna
med italienska el. österländska motiv.
A’mersfoort [-fart], stad i Holland, prov.
Utrecht vid floden Eem, 57,000 inv. Fabriker
för bomulls- och yllevaror m. m. Livlig handel
med spannmål och tobak. Inre staden med
medeltida stadsportar har ålderdomlig prägel.
Amery [éi’mari], Leopold Charles Maurice
Stennett, engelsk politiker (f. 1873). Han
tillhörde 1899—1909 ”Times’” fasta
medarbetar-stab, var därunder 1899—1900 tidningens
förnämste krigskorrespondent i Sydafrika. Han
blev 1911 vald i Birmingham till led. av
underhuset, som han tillhörde till 1945. Han var led.
av olika konservativa regeringar från 1919
(kolonial-, sjö- och dominionsministerierna).
Under 2:a världskriget var A. minister för Indien
och Burma (1940—45). A. intar en ledande
ställning i flera betydande industri- och
transportföretag.
Ames [eimz], stad i mell. lowa, U. S. A.,
60 km n. om Des Moines; 10,000 inv.; säte för
lowa State College of Agriculture and Mechanic
Arts, gr. 1858.
A me’ta, it., till hälften, betecknar som
han-delsterm i uttrycket a-m e t a-a f f ä r el. m e t
a-affär, att två personer el. firmor, som göra
en gemensam affär, överenskommit att dela
blivande vinst el. förlust lika.
Koppelpoort i Amersfoort.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
