Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Adresseringsmaskin - Adresskalender - Adria - Adrian, Edgar Douglas - Adrian-Nilsson, Gösta - Adrianopel - Adriatiska havet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
111
Adresskalender—Adriatiska havet
112
Adresseringsmaskin.
el. senare (Cox Multi-Mailer, Rogers Addresser
Co., Adressograph Co. m.fl.).
En modern a. består av ett bord, över vilket
frammatas en remsa, bestående av adresskort, en
tryckarm, en mottrycksdyna och
frammatnings-anordningen. Korten transporteras i kedjeserier
från och till magasineringslådor i maskinen. Man
använder numera vanl. kort av aluminium- el
zinkplåt, som erhålla upphöjd skrift i en särskild
stansmaskin.
Adresskalender, förteckning över invånare,
affärs- och tjänstemän m.fl. i en stad jämte
uppgift om titel, yrke, bostad m.m. Numera
utges a. i flera större städer.
A’dria, stad i n. Italien, mellan Adiges och
Pos mynningar, 22 km från kusten; 34,000 inv.
Den äger en vacker katedral. — A. har givit
namn åt Adriatiska havet, vid vilket det fordom
låg.
Adrian [eVdrian], Edgar Douglas,
engelsk fysiolog (f. 1889), sedan 1929
innehavare av en
forskningsprofessur i
Cambridge. A. har
med användande av [-elektronrörsförstär-kare-]
{+elektronrörsförstär-
kare+} studerat de
elektriska företeelserna
vid sinnesorgans
verksamhet och vid
nervledningen. A. erhöll
jämte C. S.
Sher-rington 1932 års
Nobelpris i fysiologi och
medicin för sina
upptäckter om neuronens
funktion.
Adrian-Nilsson, Gösta (sign. GAN), målare
(f. 1884 V4), har studerat bl.a. i Köpenhamn
(Zahrtmann-Rohdes skola). A. var en av de
första, som i Sverige verkade för en radikalare,
ur kubismen utgången konst. Den
geometrisk
syntetiska form, som han tillämpade i 20-talets
början, mjukades efter hand upp och fylldes ofta
med surrealistiskt innehåll. Från A. utgick också
den s. k. Halmstadskolan. Han har framträtt
bl.a. med -ill. till ”Svenska folkvisor” och med
väggmålningar (t.ex. i Tunneln i Malmö). En
stridsskrift av hans hand är ”Den gudomliga
geometrien.”
Adrianöpel, turk. Edirne, stad i vilajetet
Adrianopel i Turkiet på ö. Balkanhalvön, vid
järnvägen Wien—Istanbul och vid den segelbara
Mariqa; 40,000 inv. Dess märkligaste byggnader
äro av turkiskt ursprung, såsom sultan Selims
moské (Selimije), en mäktig kupolbyggnad,
uppförd 1567—74. Vidare märkes Eski Serai, ett
till hälften förstört sultanpalats. A. är ett viktigt
handelscentrum och har textil-, läder- och
parfymindustri.
A. har fått namn efter den romerske kejsaren
Hadrianus (117—138), som uppbyggde staden
på platsen för det tidigare Uskadama. 1361
blev staden erövrad av sultan Murad I, som
1366 gjorde den till sitt residens, varefter den
till 1453 var turkarnas huvudstad. Kriget 1829
mellan Turkiet och Ryssland slöts genom freden
i A. s.å. Turkiet avträdde A. 1913 till Bulgarien
och 1920 till Grekland, men lyckades båda
gångerna inom kort återvinna staden, som sedan 1922
åter tillhör Turkiet.
Adriatiska havet, en stor vik av Medelhavet
mellan Italien och Balkanhalvön, förenat med
Joniska havet genom det 75 km breda
Otranto-sundet. A. är omkr, 800 km långt och har
en yta av 131,500 km2. A. delas genom
Monte Garganohalvön och en från denna
utgående underhavsrygg, vars högsta del är ön
Gösta Adrian-Nilsson: Skuggspel, 1929. Privat ägo.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
