Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Torelli ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
*Torpson, N., dog 16 febr. 1920 i Landskrona.
Torra viner. Se Vin, sp. 609.
* Torra vägen, rad 4. Äiven då metaller ut-
dragas ur sina malmer genom smältning ("på torra
vägen") och utan användning af lösningsmedel,
sker detta "på kemisk väg". Om skillnaden mel-
lan kemiska reaktioner på torra och våta vägen se
V å t a v ä g e n. K- A. V-g.
Torrertta, Pietro Tomazi d e 11 a, markis,
italiensk diplomat och politiker, f. 7 april 1873 i
Palermo, har varit italienskt sändebud i utlandet
och var utrikesminister i Bonomis kabinett 5 juli
1921-26 febr. 1922. Under hans utrikesminister-
tid deltog Italien i Washingtonkonferensen. T.
blef senator 1921. Han var en af Italiens dele-
gerade på Londonkonferensen om Dawesplanen
1924. F. K. J.
Torrey [tårri], Reuben Archer, nordame-
rikansk väckelsepredikant, f. 28 jan. 1856 i Hobo-
ken, New Jersey, blef 1878 teol. kandidat vid
Yale-universitetet och idkade 1882-83 teol. stu-
dier i Leipzig och Erlangen. Prästvigd inom kon-
gregationalistsamfundet 1878, var han några år
ledare af stadsmissionen i Minneapolis och drogs
in i den kring evangelisten D. L. Moody (se denne)
uppkomna väckelserörelsen. 1889-1908 var han
föreståndare för den af Moody grundlagda bibelsko-
lan i Chicago. Sedan 1912 förestår han ett bibel-
institut i Los Angeles, där han sedan 1915 äfven
är pastor. Med en biblicism, som i Skriften ser
Guds i alla afseenden ofelbara ord, förenar T. en
starkt kristocentrisk förkunnelse, i hvilken de apo-
kalyptiska förväntningarna spela en framträdande
roll. Hans med stor apparat iscensatta väckelse-
kampanjer i skilda trakter af Förenta staterna och
hans i tal och skrift framförda uppfattning af ande-
dopet som en enkel trosakt, hvarigenom människan
heliggöres för arbetet i Guds tjänst, ha gjort honom
till en af förgrundsmännen inom den amerikanska
helgelserörelse, som banat väg för den moderna
pingstväckelsen. Bland tiH sv. öfv. arbeten af T.
märkas "Huru skola vi föra människorna till
Kristus?" (1894), "Bibelns gudomliga ursprung"
(1901), "Predikningar" (1907), "Dopet i den he-
lige ande" (1913), "Kristi återkomst" (1915),
"Tal till män om bibeln och bibelns Kristus" (s.
å.), "Arbete för Kristus" (1920) och "Vägen till
full kraft i kristet liv och tjänande" (1922). E. Nwn.
Torrie’nte y Peraza, Cosme de la, kubansk
politiker, har varit sändebud i Madrid, utrikesmi-
nister och senator på Cuba samt var en af ledarna
för den riktning inom Cubas parlament, som (gent-
emot dem, hvilka önskade följa Förenta staternas
exempel) genomdref republikens ratifikation af
fredsfördraget i Versailles 1919 och dess anslutning
till Nationernas förbund. Han var chef för Cubas
delegation vid förbundsförsamlingarna 1921-24,
församlingens president 1923 och Cubas ambassadör
i Washington 1923-25. F. K. J.
Torringen, en omkr. 7 kvkm. stor sjö, 393 m.
ö. h., på gränsen mellan Bräcke socken i Jämtland
och Borgsjö socken i Medelpad, afrinner genom
Getterån till Ljungan.
O. Sjn.
Torrpotatis. Af potatis, som vid förvaring i
naturligt skick är i hög grad utsatt för förruttnelse,
beredes en fullständigt hållbar vara genom torkning
(jfr Potatis, sp. 58). Denna torkning sker
fabriksmässigt medelst upphettning antingen af i
strimlor skuren potatis, potatissnitsel, eller af
ångkokt och mosad potatis, genom dennas utpressning
mellan upphettade valsar till ett papperstunt blad,
som sedan sönderdelas till potatisflingor (se d. o.
Suppl.). Beredning af potatisflingor infördes med
statsbidrag i Sverige under Världskriget, men
upphörde med detta såsom varande oekonomiskt under
rådande bränsle- och arbetskostnader.
H. J. Dft.
Torsbyfjärden, fjärd i Stockholms skärgård,
Värmdö socken, afskiljer Ormingelandet från
Värmdölandet. Mot n. öfvergår T. i
Solöfjärden.
O. Sjn.
Torshag, bomullsspinneri i Kvillinge socken,
Östergötlands län, nära Åby station, tillhör
Stockholms bomullsspinneri- och väfveri-a.-b. Jfr
Åby 3.
O. Sjn.
*Torshälla är ifrågasatt att läggas under
landsrätt. Utredning därom förordnades af regeringen
i juli 1924. T. hade 1,933 inv. 1925.
E. A-t.
*Torshälla landsförsamling omfattar nu 3,811
har, sedan en mindre del 1 jan. 1919 införlifvats
med Torshälla stad. 3,223 inv. (1925).
E. A-t.
Tors hög. Se Gamla Uppsala, Uppsala
högar och Ynglingaätten, sp. 561.
*Torslanda. Vid en vik af Älfsborgsfjorden
ligger på södra kusten af Hisingen en juli 1923 på
föranstaltande af K. Svenska aeroklubben i
Göteborg uppförd flyghamn, tillhörig Göteborgs stad.
567 inv. (1925).
E. A-t.
*Torstuna. – 2. T. förenades 1 maj 1923 med
Härnevi och Österunda till ett pastorat i
Fjärdhundra södra kontrakt, Uppsala stift, med T. som
moderförsamling. 1,311 inv. (1925).
E. A-t.
Torsvigg. Se Åskvigg.
*Torsåker. 1. T. järnvägsstation ligger 48
km. från Gäfle. I T. finnas nu afd.-kontor af,
förutom Sundsvalls enskilda bank, A.-b. Sv.
handelsb. samt, sedan 1924, linberedningsverk. 8,521
inv., hvaraf 3,987 i Hofors kapell, som omfattar
11,625 har (1925). – 2. Patronatsrätten
upphörde fr. o. m. 1922. 372 inv. (1925). – 3.
Socknen tillhör nu Ådalens kontrakt, Härnösands
stift. 1,334 inv. (1925).
1–3. E. A-t.
*Torsås. 1. Från T. afskildes 1 maj 1921
Gullabo till eget pastorat i Växjö stift, Södra
Möre kontrakt. 5,247 inv. (1925).
E. A-t.
*Torsö ingår nu i Vadsbo norra tingslag. 1,341
inv. (1925).
*Tortrix, zool., är namnet äfven på ett
jätteormarna närstående, tropiskt ormsläkte.
*Tortuna är sedan 1 maj 1922 förenadt med
Sevalla till ett pastorat med T. som
moderförsamling i Sala kontrakt, Västerås stift. 878 inv.
(1925).
E. A-t.
Torulf, Ernst Torsten, arkitekt, f. 9 okt.
1872 i Friggeråker, Skaraborgs län, studerade vid
Chalmers’ institut i Göteborg och vid Konsthögsko-
lan i Stockholm 1888-96. Han erhöll 1902 för-
sta pris för (i samarbete med E. Hahr utförda) rit-
ningar till högskola i Göteborg, som stod fullbordad
1912. Äfven stadshotell i Piteå ritades af de båda.
1906-12 samarbetade T. och I. Tengbom. De
erhöllo andra pris vid täfling om Stockholms stads-
hus 1905 och Engelbrektskyrkan 1906, första pris
om rådhus i Borås (fullb. 1909; se fig. 7 å pl. II
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
