Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tinkalcit ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
1921) och Straumsnes, omfattar 431,89 kvkm. med
4,014 inv. (1921) och tillhör Nidaros bispe-
dömme.
E. A-t.
Tinkalcït, miner. Se Ulexit.
*Tinktur. Tinctura cantharidis. Se Spansk
fluga, sp. 558. - Tinctura opii crocata. Se
Tina medicata.
Tinningsömmen, anat. Se Hufvudskål, sp.
1223 och 1226.
Tinoco [-å’kå], Federigo, president 1917–19 i
Costarica (se d. o. Suppl.).
Tioindigo, kem. tekn. Se Indigoider. Suppl.
Tioindigoscharlakan, kem. tekn. Se Indigoider. Suppl.
Tiotusendes återtåg, De. Se Xenofon.
*Tirana är nu hufvudstad i republiken Albanien.
14,408 inv. (1923). Under Världskriget besattes
den af serberna utrymda staden 8-9 febr. 1916
af österrikarna (v. Kövess). 11 s. m. satte sig
dessa i besittning af det af italienarna besatta höjd-
partiet Mali Barzeo v. om T., och 12-13 s. m.
undandrefvos de serbiska eftertrupperna s. om T.,
hvarefter österrikarna besatte Arsenflodens vänstra
strand – allt inledande operationer till Durazzos
eröfring. 14 okt. 1918 intogo italienarna, efter
strider med österrikiska arriärgarden, T. Jfr
Världskriget, sp. 199 och 248, samt Albanien. Suppl.
H. J–dt.
Tirard [-rar], Paul, fransk ämbetsman, politi-
ker, f. 1879 i Nogent-le-Kotrou, dep. Eure-et-
Loir, har länge varit anställd i Conseil d’état, där
han avancerat till maitre des requêtes. T. har
yarit kabinettschef i ett par ministerier och (1912–14)
generalsekreterare åt franske residenten i
Marokko samt var under Världskriget chef för stora
franska högkvarterets kansli för ärenden rörande
Elsass-Lothringen och sändes äfven i en ekonomisk
mission till Ryssland. Efter vapenstilleståndet no v.
1918 blef han generalkontrollör vid förvaltningen
af de ockuperade tyska områdena vid Khen samt
okt. 1919 fransk öfverkommissarie i Khenprovin-
serna och president i den enligt Versaillestraktaten
tillsatta interallierade Ehenlandskommissionen. Som
sådan främjade han förfranskningssträfvandena (Jfr
Tyskland. Hist. Suppl.). V. S-g.
*Tiraspol tillhör nu den autonoma republiken
Moldavien i socialistiska sovjetrepubliken Ukraina.
Tirfing, musikdrama, tonsatt af V. Stenhammar
(se denne, sp. 1234) till librett af Anna Boberg,
uppf. i Stockholm f. g. 1898.
Tirgu-Muresului [t?rgu-mo^ejuluï], rumänskt
namn på Maros-Vásárhely (se d. o. äfven i Suppl.).
Tirones. Se Veteran i.
*Tirpitz, A. von, är sedan 1924 led. af tyska
riksdagen, där han tillhör tysknationella folkpar-
tiet. Han intager inom detta parti en framskjuten
ställning, men har endast sällan tagit till orda i
riksdagen. T. utgaf 1920 memoarverket Erinner-
ungen ("Minnen", 2 bd, s. å.), hvari han söker
försvara sin marinpolitik före och under Världskri-
get. Han har med samma tendens ytterligare ut-
gett Politische dokumente, l (1925). Jfr U. v.
Hassel!, "T. Sein leben und wirken" (1920).
V. S–g.
*Tirserum. Officiellt namn är nu enl. k. förordn.
29 april 1921 Tidersrum. 1,217 inv. (1926).
*Tischbein. - 3. J. H. W. T. Hans själfbiografiska
"Aus meinem leben" utgafs ånyo 1922, af L. Brieger.
Tisëlius, Karl Edvard, son till dem i huf-
vudarbetet nämnde G. A. T., jurist, led. af Högsta
domstolen, f. 16 okt. 1875 i Stockholm, juris kan-
didat i Uppsala 1899, blef, efter tjänstgöring i
och under Svea hofrätt, 1908 fiskal och 1911 hof-
rättsråd där. 1913–18 var han led. i Lagbered-
ningen och tog verksam del i den skandinaviska
familjerättskommissionens lagstiftningsarbete (se
Lagberedningen. Suppl.). 1916 blef han
revisionssekreterare, 1920 statssekreterare i
Socialdep. och 1923 justitieråd.
C. G. Bj.
*Tissot (sp. 142), Victor, dog 1917.
*Tissot (sp. 143), JulesErnest, dog 1922.
*Tisvilde hade 591 inv. 1921. Järnväg till
Helsinge öppnades 1924. P. E-t.
*Titan. Ken (järnfri) titandioxid, TiO2, nyttjas
numera, under namn af titanhvitt, som målarfärg
och har på grund af sin starka ljusbrytning stor
"täckande" förmåga. - Jfr äfven Elektroke-
misk industri. Suppl., sp. 555.
K. A. V-g.
Titanhvitt. Se Titan. Suppl.
Titanomakien. Se Zeus, sp. 755.
*Titchener, E. B., utgaf 1894-1920 den psyko-
logiska kvartalsskriften "Mind" och är sedan 1921
utgifvare af "American journal of psychology".
Titius [ti’tsios], Arthur, tysk protestantisk
teolog, f. 28 juli 1864 i Sensburg i Ostpreussen,
studerade i Königsberg och Berlin, blef 1895 e. o.
och 1900 ord. professor i systematisk teologi och
dogmatik i Kiel, 1906 prof. i Halle och är sedan
1921 prof. i systematisk teologi vid Berlins uni-
versitet. Bland T:s arbeten märkas Die neute-
stamentliche lehre von der seligkeit (1895), Luthers
grundanschauung vom sittlichen, verglichen mit der
Kantischen (1899), Religion und naturwissenschaft
(1904), Naturwissenschaft und ethik (1918) och
Natur und Gott. Ein versuch zur verständigung
zwischen naturwissenschaft und theologie (1926).
*Titrering. För bekväm framställning af
titreringsvätskor (normallösningar) finnas numera,
under namn af fixinal, i handeln erforderliga
substanser i afvägda mängder, inneslutna i glas-
rör, så att man blott behöfver lösa dem i vatten
och utspäda till uppgifven volym. Se äfven I n d i-
k a to r. Suppl. - Angående indikatorer
vid titrering af syra och baser se Indika-
tor och Väteionkoncentration, bägge i
Suppl.
K. A. V–g.
Tittel, Bernhard, österrikisk musiker,
f. 1873 i Wien, utbildad vid konservatoriet där,
blef från 1897 kapellmästare i olika tyska
städer, 1912 vid folkoperan och 1915 vid
hof- (nu stats-)operan i Wien samt leder sedan
1920 symfonikonserter i samma stad. Han
har komponerat orkesterverk, körer och
operan Cesare Borgias ende.
 |
| T. Tittoni. |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
