Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tidning ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
868
Ting-Tingvold
864
an på den stora dampubliken; de bära så godt som
undantagslöst titlar, hvari ordet "amour" ingår
i en eller annan form (Avant Vamour, L’ombre
de l’amour etc.). I La maison du péché (1902)
har hon tangerat religiösa problem, efter Bourgets
mönster, i La rebelle (1906) behandlas den moderna
själfförsörjande kvinnan. I analytisk skärpa,
psykologisk ärlighet och stilistisk elegans höjer hon
sig dock vida öfver exempelvis den engelska missromanens
nivå. Ett besök i Sverige 1924 föranledde
en spirituell reseberättelse i "Revue des deux
mondes". Kj- S-g.
*Ting. Se Kallenberg, "Svensk civilprocessrätt",
I, 2:a uppl. (1923). I Askims, Västra och Östra
Hisings samt Säfvedals härads domsaga (Göteborg)
tillämpas på initiativ af K. J. D. Schlyter jäm-
likt k. kung. 3 okt. 1925 den tingsordning, att häradsrätten
håller allmänna sammanträden under
vårtinget andra tisdagen i jan. och sedan hvarje
tisdag, som före tingstidens slut inträffar, samt
under hösttinget sista tisdagen i aug. och sedan
hvarje tisdag, som före tingstidens slut inträffar,
hvarjämte sammanträden med tremansnämnd hållas
hvarje tisdag under tiden mellan sista allmänna
sammanträdet under vårtinget och första allmänna
sammanträdet under hösttinget. Här föreligger sålunda ett
första försök att göra häradsrätten till en
permanent domstol med sammanträde en gång i
veckan, ett sedan länge från reformvänligt håll
framställdt önskemål. Å. H.
Ting är äfven sedan gammalt namn på underafdelning
af häradena på Gotland, enligt en indelning,
som egt bestånd intill nyare tid, dock icke
i någon judiciell betydelse, utan endast i administrativt
hänseende, så att hvarje länsmansdistrikt
omfattade två ting. Genom reglering och införande
af landsfiskalsdistrikten har emellertid distriktens
omfattning ändrats och bl. a. ett ting
söndersprängts, sä att tingsindelningen på Gotland
numera icke torde ha annan betydelse, än att för
hvarje ting finns ett hushållningsgille, utom för
Rute ting, där 2 gillen finnas, 1 för Fårö och 1
för öfriga i tinget ingående socknar. Tingens
antal är 20, nämligen: Rute, Forsa, Bals, Lummelunda,
Bro, Endre, Dede, Hälla, Lina och Kräklinge,
i norra häradet, samt Stenkumla, Banda,
Hejde, Hablinge, Fardhems, Garde, Burs, Hemse,
Grötlinge och Hoburgs, i södra häradet. E. A-t.
* Tingley, Katherine A., heter i sig själf
de Westcotte (ej Chase; denne var hennes
morfar). På Visingsö trädde den af henne planerade
Raja Yoga-skolan (se Raja Yoga) i verksamhet
1924, då i där (i Stigby) s. å. uppförd byggnad
("Tempelskolan") en sommarskola för ett 60-tal
elever hölls. Den är afsedd att utvidgas efter
internationella mått till likhet med skolan å Point
Loma (se d. o.). T:s arbeten, Theosophy, the path
of the mystic (1922; "Teosofien, den inre kunskapens
väg", s. å.), The wine of life (1925) och
The Gods await (1926), äro stenografiskt upptecknade föredrag. O-m.
"Tingsryd är jämlikt k. br. 26 mars 1920 köping
fr. o. m. 1921. Areal 168 har. 876 inv.
(1926). Tax.-v. å bev.-pliktig fast egendom var
1,900,100 kr., hvaraf 180,700 kr. för jordbruksfastighet,
den till bev. tax. inkomsten 533,590 kr.
1924, kommunalskatten 8,50 kr. per 100 kr. inkomst
1925, det borgerliga samhällets tillgångar
136,098 och dess skulder 29,328 kr. 1924. T.
har nu afd.-kontor af A.-b. Sv. handelsb. (icke
bank-a.-b. Södra Sverige). E. A-t.
* Tingstad. 1. Socknen skall framdeles som
annex förenas med Styrestad till ett pastorat i
Norrköpings kontrakt, Linköpings stift. 583 inv.
(1926). E. A-t.
*Tingsten, L. H., var, som generallöjtnant, 1915
-19 inspektör för infanteriet. S. å. blef han chef
för generalstaben, hvarifrån han afgick 1922, då
han utnämndes till general i armén. Därefter har
han egnat sig uteslutande åt författarverksamhet.
Han har skrifvit ytterligare bl. a. Strategiens grunder
(1920), Huvuddragen av generalstabstjänsten
(2:a uppl. 1921), Huvuddragen av Sveriges yttre
politik, krigsförberedelser m. m. fr. o. m. fredssluten
1809-1810 titt mitten av juli år 1813 (1923),
Lars Gustaf af Tibell (1924), Huvuddragen av
Sveriges krig och yttre politik augusti 1813-januari
1814 (s. å.), Försvarsfrågans teser (1925),
Huvuddragen av Sveriges krig och yttre politik
februari-augusti 1814 (från Kiel till Moss) (s.
å.), Huvuddragen av forntidens krigskonst (1926)
och Sveriges militära aktion år 18Í8 och
neutralitetstjänstgöring år 18Í9-1850 (i "Hist. tidskr.",
1926). H. J-dt.
*Tingstädeträsket är bekant genom de lämningar
af en forntida befästningsanläggning, vanligen
kallad Bulverket, som 1921-26 undersöktes
af major A. Zetterling. Bulverket befinner
sig midt i sjön, omkr. 1 km. från stränderna, och
utgöres af en väldig timmerfyrkant med 175 m.
sida. Sidorna bildas af timmer, dels nedslaget i
bottnen, dels fastknutadt. Omkr. 10,000 stockar
beräknas ha åtgått för denna del af anläggningen.
Längs sidorna ligga smärre fyrkanter i
3 à 4 rader, hvardera med omkr. 6 m. sida och
med tvärförbindningar. Inalles ha funnits omkr.
350 dylika fyrkanter. Timret har grofva dimensioner,
intill 0,5 m. tjocklek och 10 m. längd. I
sidorna finnas ända intill 8 lager virke öfver hvarandra,
öfver de smärre fyrkanterna ha golf af
rätklufvet rundtimmer varit placerade. Gärdsel af
gran ha anträffats i stor mängd. Möjligen har det
utgjort tak till hyddor, som stått på golfven. Det
liggande timret är i ändarna försedt med hål, med
hvilka det fastgjorts vid de stående pålarna.
Rundtom den stora fyrkanten löper en cirkelrund
palissad af pålar, med ung. 85 m. inre radie. Pålningen
är 15 m. i genomskärning med 2 pålar
per meter. Inalles ha säkert 19,000 pålar användts,
och hela Bulverket torde uppta en yta af 5 har.
Träkol och brandskadadt virke ha iakttagits.
Slungstenar ha funnits i stor mängd samt en kolsvärtad
fyrkantig kalkstenshäll, men inga föremål,
som kunna ge en hållpunkt för dateringen. Att
döma af granens förekomst, torde anläggningen dock
tillhöra järnåldern, förmodligen den s. k. romerska.
Besläktade anläggningar äro kända från nordtyska
sjöar. På den 10,000 kvm. stora golfytan ha
många människor fått plats och haft ett godt värn
i palissadanläggningen. T. J. A.
*Tingsås hade 1926 3,192 inv., hvaraf 876 i
Tingsryds köping.
*Tingvold, nu officiellt Tingvoll. Pastoratet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
