Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tidning ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Tidskrift för schack, Nordiska schackförbundets
organ. Se Schack, sp. 924.
Tidskrift för svenska folkhögskolan utges sedan
1920 af Svenska folkhögskolans lärareförening (se d.
o. Suppl.) genom en redaktionskommitté, bestående
af 3 personer. Redaktör är filos. d:r Johan Feuk
(Bräkne-Hoby folkhögskola). Tidskriften, som har
statsunderstöd, utkommer med 4 hftn pr år och
innehåller artiklar och notiser rörande folkhögskolans
organisation och arbete samt framför allt uppsatser
af pedagogiskt innehåll. A. N–gren.
*Tidskrift i fortifikation. – A. G. Norinder
afgick ur redaktionen 1919 och ersattes då af T.
Friis. – Alltsedan 1900 utges såsom bihang till
tidskriften och häftevis "Kungl Fortifikationens
historia". I. W:son M.
*Tidskrift i gymnastik utgafs i Stockholm t. o.
m. 1920 och i Halmstad 1921–24 samt utges fr.
o. m. 1925 i Göteborg och utkommer med 8 hftn
om året. Redaktör är gymnastikdirektören Agne
Holmström. S. Drbg.
Tidskrift i militär helsovård har numera till
redaktör bataljonsläkaren R. Hybbinette.
Tidslupp (se Lupp). Se Kinematografi.
Suppl., sp. 1020.
Tidsmikroskop. Se Kinematografi. Suppl.,
sp. 1020.
Tidsrekord. Jfr Rekord. Suppl.
*Tidtabell, Järnvägs-. "Sveriges
kommunikationer" utkommer icke längre hvarje vecka, utan
den 1:a i hvarje månad. F. P.
*Tidö. I slottets södra länga har inredts ett
kapell, som invigdes i sept. 1925.
*Tieck. 1. J. L. T. T:s Werke utgafs 1908
i urval (6 bd) af E. Berend. Jfr M. Thalmann,
"Probleme der dämonie in L. T :s schriften"
(1919), W. Jost, "Von L. T. zu E. T. A. Hoffmann"
(1921), och H. Lüdeke, "T. und das alte englische
theater" (1922).
Tienchen, stad i kinesiska prov. Schan-si, omkr.
60 km. ö. om Ta-tung-fu, vid järnvägen mellan
Peking och Sui-yuen-ting. I T. har Helgelseförbundet
en missionsstation.
Tierp. 1. Socknen hade 7,639 inv. (hvaraf
1,437 i köpingen T.) 1926. Folkhögskolan flyttar
hösten 1926 till Vik (se d. o. Suppl.). – 2. T. är
köping fr. o. m. 1920, men bildar icke eget
skoldistrikt. Det omfattar 339 har land med 1,437 inv.
(1926). I T. finnas nu afd.-kontor af A.-b. Sv.
handelsbanken och Upplands ensk. bank. 2. E. A–t.
*Tietgen, Karl (Carl) F. Se äfven
J. Schovelin, "Fra den danske handels renaissance" (1924).
*Tiflis. 1. Guv. T. ingår nu i autonoma republiken
Georgien, där dock Syd-Ossetien bildar ett
autonomt område. – 2. Staden T. är nu republiken
Georgiens hufvudstad samt säte för den Transkaukasiska
socialistiska federativa sovjetrepublikens
centrala myndigheter. Om stadens öden efter ryska
revolutionen se Georgien. Suppl.
O. Sjn.
*Tigerschiöld, H. E., tog 1920 afsked från
kanslirådsämbetet. 1925 utgaf han ett urval Dikter.
*Tigerstedt. – 4. Robert A. A. T. afgick
1919 från professuren i Helsingfors, men höll på
med. fakultetens föranstaltande fria föreläsningar
i fysiologi till sin död, 2 dec. 1923. Äfven den
litterära verksamheten fullföljdes in i det sista.
1923 utkommo 10:e uppl. af Lehrluch der physiologie
des menschen (äfven 2 ry.. 1 eng. och 1 it.
uppl. ha utgetts) och 4:e (sista) bd af 2:a uppl.
af Physiologie des kreislaufes. T. utgaf
ytterligare Johan Vilhelm Runeberg (1918), Försök öfver
hydrocellulosans näringsvärde (tills, med sonen
Karl; 1919), Åbo gymnasium 1828–72 (s. å.),
Vetenskaplig kritik och installationsprogrammet Om
skolljus (båda 1919), Om spritdryckerna (1921),
hvari T. bl. a. uttalar sina farhågor för alkoholförbudets
skadliga verkningar, Dokument ur medicinens historia
(öfv. ur de främste med. stormännens skrifter med
historiska inledningar, s. å.) samt Medicinens utveckling till en naturvetenskap i serien "Medicinskt folkbibliotek" (1924).
T. förordnades 1918 till öfverläkare vid Ekenäs fångläger
(efter det "röda upproret"), var ordf. i kommittéer för
hjälp åt Finlands barn (1919-21), för uppgörande af
spisordning åt den finska armén (s. å.), för anordnande af
vetenskaplig pröfning af militärflygare (1922; han inredde
ett laboratorium för sådan pröfning) och i kommittén för utredning
af förbudets verkningar i Finland. T. var med.
och filos. hedersdoktor, led. äfven af Finska vet.
soc. (1900) samt af ett stort antal andra lärda
samfund; flera vetenskapliga pris och utmärkelser
hade tilldelats honom, bl. a. 3 festskrifter (på 50-,
60- och 70-årsdagen). T. var som representant för
sin vetenskap en af samtidens främste. Litt.: Ali
Krogius, "Minnestal öfver R. A. A. T." (i Finska
vet. soc:s minnesteckningar och föredrag III: 3,
1924), och C. G. Santesson, "R. T. Minnesteckning"
(i Finska läkaresällsk:s "Handlingar", bd
LXV, 1924). – Hans son Karl Kristian
Oskar Robert T., f. 17 okt. 1882 i
Stockholm, med. och kir. d:r i Helsingfors 1910, var
1912–20 docent och är sedan 1920 professor i
fysiologi där. C. G. S.
Tiggarstudenten (Der bettelstudent),
framgångsrik operett med musik af K. Millöcker (se denne)
till librett af Zell och Genée, uppf. i Stockholm
f. g. 1883.
Tilak, Bal Gangadhar, indisk politiker, f.
1856 i Ratnagiri, presidentskapet Bombay, d. 31
juli 1920, var braman, studerade vid Deccan
college, blef advokat och uppsatte 1880 de båda
tidningarna "The mahratta" (på engelska) och
"Kesari" (Lejonet; på hinduiska). Han förde i
dem under många år en häftig agitationskampanj
mot det brittiska väldet i Indien och ådrog sig
flera åtal för uppvigling. På flera indiska
nationalkongresser spelade han en framträdande roll.
1908 dömdes han för gillande af mord till sex års
deportation. Han besökte 1918 England och förde
då mot sir Valentin Chirol utan framgång en
process för ärekränkning, enär denne i "Times" och
sin bok "Indian unrest" skildrat honom som en
hänsynslös uppviglare. V. S–g.
*Tilder skrifves nu officiellt Tiller. 1,060
inv. (1920).
*Tillandz, E. På den plats i Åbo, där han
bodde, skall resas ett minnesmärke (efter ritning
af Axel Haartman) öfver T.
*Tillberg, Knut H. R., blef 1925 hedersled,
af Ing. vet. akad.
*Tillberga. Se Badelunda. Suppl.
Tiller, officiell form för Tilder (se d. o. äfven
i Suppl.).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
