Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tidning ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
största och inflytelserikaste kinesiska tidningarna.
Antalet på kinesiska affattade tidningar och
tidskrifter var ännu 1890 blott 76, hvaraf hälften
hade öfvervägande religiöst innehåll och de allra
flesta utkommo i små uppl. (några tusen ex.). Den
kinesiska pressen fick ansenligt uppsving efter
kriget med Japan 1894-95, men den höll sig
fortfarande mest i fördragshamnarnas utländska
stadskvarter, enär den var skarpt kritisk mot den
enväldiga regeringen och därför behöfde en fristad mot
dennas förföljelser. Först efter 1912 års revolution
spred sig pressen öfver hela riket. Nu finnas
visserligen flera tusen dagliga tidningar på kinesiska
språket, däraf öfver 60 i Peking, men de ha ej
hunnit långt i tekniskt afseende och torde ej utöfva
något större politiskt inflytande. På engelska
utkomma bl. a. "Peking Daily news" (kinesiskt
regeringsorgan), "Shanghai gazette" och "Canton
Times", alla tre i kinesisk ego, samt den mycket
spridda "North China Daily news" (sedan 1864;
engelsk egare) samt "Peking and Tientsin Times"
(i Tien-tsin) och "Shanghai Times". I fransk ego
äro "Journal de Peking", "Echo de Chine" (i
Shanghai) och "Ëcho de Tientsin". Äfven några
japanska och amerikanska tidningar utkomma i Kina.
I Japan (sp. 1304) beräknades 1925 öfver 3,400
tidningar och tidskrifter utkomma. De mest
betydande utges i Tokyo och Osaka. Bland
Tokyotidningarna märkas "Jiji Shimpo", "Hochi
Shinbun", "Nichi Nichi" och "Asahi". På engelska
utkomma "Japan Times" och "Japan advertiser".
Australiens (sp. 1304) press har de senaste
årtiondena ytterligare gått raskt framåt. Nästan alla
större tidningar i Australien hylla nationalistpartiets
åskådning; "Daily standard" i Brisbane är
den enda större arbetartidningen. I Sydney
utkomma bl. a. "Morning herald" (uppsattes 1831,
daglig sedan 1840), "Daily telegraph" och "Sun",
i Melbourne "Argus" (från 1846) och "Age" (från
1854).
Bland Afrikas (sp. 1304) press torde
Sydafrikanska unionens stå högst. "Cape Times" (från
1876) är landets största tidning; ytterligare må
nämnas de engelskspråkiga "The star" och "The
Rand Daily mail" (i Johannesburg), "The Natal
witness" och "The Bloemfontein post" samt de på
holländska utkommande "Ons land", "Volkstem"
(i hufvudarbetet står till följd af tryckfel "Volksstern")
och "Ons vaderland".
V. S–g.
Tidningen Kalmar. Se Kalmar – Kalmar
läns tidning. Suppl.
*Tidning för Falu län och stad. Redaktör och
ansvarig utgifvare är sedan 1926 James
Ferdinand Kjellman (f. 1890).
*Tidning för idrott. "Ny tidning för idrott"
upphörde 1919.
Tidningsbilaga, tryckalster, som inlägges i
tidning och således vinner spridning, utan att
afsändaren behöfver anskaffa mottagarens namn och
adresser. 1916 års tidningsförordning innehåller
vissa stadganden ang. bilagas försändning med
tidning, som sändes efter postabonnemang eller i
utgifvarkorsband. Bilaga, som har ett visst i
förordningen närmare angifvet samband med den
tidning, hvarmed den följer, befordras afgiftsfritt.
För andra bilagor utgår en afgift af 1/2 öre för
hvarje ex. af bilaga, som väger högst 25 gr.
Tyngre bilagor taxeras som vanliga korsband med
rätt dock för Generalpoststyrelsen att i särskildt
fall medge afgiftsfri befordran eller befordran mot
lägre af gift.
E. G–e.
*Tidningskorsband. Se Korsband äfven i
Suppl.
*Tidningsregister. Se Postabonnemang
äfven i Suppl.
Tidningstaxor utges årligen af Generalpoststyrelsen,
dels en inländsk, dels en utländsk. I den
senare upptas sådana i utlandet utkommande
tidningar, hvarå postabonnemang vanligen sker i
Sverige.
E. G–e.
*Tidskrift. "Bonniers månadshäften" förändrades
1921 till "Bonniers veckotidning". "Dagny"
upphörde 1913; i dess ställe utkommer fr. o. m.
1914 "Hertha". "Hela världen" har upphört.
"Bibelforskaren" och "Kyrklig tidskrift" ha upphört.
"Svensk teologisk kvartalskrift" började utges 1925.
"Läsning för svenska folket" upphörde 1925. I
medicin utges numera följande stora tidskrifter:
"Acta chirurgica scandinavica", "Acta dermato-
venereologica", "Acta medica scandinavica", "Acta
obstetrica et gynæcologica scandinavica", "Acta
oto-laryngologica", "Acta pædiatrica" och "Acta
radiologica". "Svenska fornminnesföreningens
tidskrift" upphörde 1905; "Språk och stil" ersattes
1921 med "Nysvenska studier". "Namn och bygd"
började 1913. En internationell kritisk humanistisk
tidskrift, "Litteris", uppsattes 1924 af
Humanistiska vetenskapssamfundet i Lund. "Folkminnen
och folktankar" uppsattes 1914. Den socialdemokratiska
politiska "Tiden" började 1908. – I Norge
började den internationella litteraturhistoriska
"Edda" utges 1914. – Tyskland. "Die
grenzboten" har upphört, likaså "Deutsche revue",
"Nord und süd", "Die zukunft", "Die warte",
"März" och "Neue revue". "Das literarische
echo" heter nu "Die literatur". Se vidare
artiklarna om de särskilda tidskrifterna,
Tidskrift för elementär matematik, fysik och
kemi, utgifven i Stockholm af A. Meyer (d. 1925),
O. Gallander, J. S. Hedström och G. Starck, började
utkomma 1917 med 4 hftn årligen. Efter lektor
Meyers död ha professor C. O. G. Borelius och
lektor Hj. Olson inträdt i redaktionen.
Prenumerationspris 8 kr.
Tidskrift för folkundervisningen. Rektor K. A.
Westling i Göteborg öfvertog 1920 tidskriftens
utgifning, och i samband därmed ändrades dess namn
till Skola och samhälle. Tidskrift
för folkundervisningen.
Tidskrift för hembygdsvård utges i Lund sedan
1920 af Samfundet för hembygdsvård (se Hembygdsvård.
Suppl.) och utkommer med 6 hftn årligen under redaktion
af Fritjof Hazelius. Prenumerationspris 8 kr.
Tidskrift för hemmet, en i Uppsala af Fackskolan
för huslig ekonomi (se d. o. Suppl.) sedan 1905
utg. tidskrift, som årligen utkommit med 4 hftn
1905–16, 6 hftn 1917–20, 10 hftn 1921–25 och
ånyo som kvartalsskrift från 1926.
Tidskrift för postväsendet, en postteknisk
tidskrift, som 1903–30 juni 1919 utgafs af Erik G.
Lannge (se denne. Suppl.), men därefter uppgick
i Nordisk posttidskrift (se d. o.
Suppl.)
E. G–e.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
