Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Thüringska staterna ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
853
Tidning
854
:som i propagandasyfte fått stark spridning i ut-
landet.
Polen. År 1920 utkommo i Polen 810 tidningar
och tidskrifter, hvaribland 658 på polska språket.
I Warschau äro de nationaldemokratiska tid-
ningarna ("Gazeta warszawska", "Kurjer wars-
zawski", "Rzceczpospolita" m. fl.) de tongifvande.
Inom mellanpartiernas press märkes "Kurjer pol-
ski", radikal är "Kurjer poranny" (Pilsudskis
organ). Till Witospartiet hör "Wola Luduc".
Socialistorgan äro "Eobotnik" i Warschau och
"Naprzod" i Kråkan. Krakaupressen uppges stå
högre än Warschaupressen. Dit höra de det konser-
vativa partiet Konstitutionella arbetsklubben närstå-
ende tidningarna "Czas" och "Nowa reforma" samt
den kristligt demokratiska högertidningen "Gîos
narodu". I Posen utges "Dziennik poznanski"
och "Kurjer poznanski", bägge nationaldemokra-
tiska. Bland tyska tidningar i Polen må näm-
nas "Posener tageblatt", "Deutsche rundschau"
i Bromberg och "Dirschauer zeitung". I War-
schau utges den franskspråkiga "Journal de Po-
logne".
Jugo-Slavien räknade 1922 omkr. 200 tidningar,
hvaraf 20 i Belgrad. På serbiska utkommo bl. a.
den inrikespolitiskt neutrala stora nyhetstidningen
"Vreme", den likaledes partipolitiskt oberoende
middagstidningen "Politika", den radikala "Sa-
mouprava" (Pasics organ), den radikala "Balkan",
de båda demokratiska "Demokratija" och "Prav-
da", bondeförbundets organ "Selö" samt den le-
dande affärstidningen "Trgovínski glasnik". På
kroatiska utges i Zagreb (Agram) den demokrati-
ska "Rijec", den kroatiskt oppositionella "Obzor",
den kroatiskt katolska "Narodna politika" samt de
partilösa nyhetstidningarna "Jatarnij list" med
kvällstidningen "Vecer" och "Novosti". På slo-
venska utges i Laibach "Slovenski narod" (demo-
kratisk) och "Slovence" (slovensk-katolsk). På
tyska utges i Zagreb den demokratiska, regerings-
vänliga "Zagreber tageblatt" (med omfattande
handelsaîdelning). Den tyska minoriteten i n. har
sitt organ i "Deutsches volksblatt" (utges i Neu-
satz).
I Bulgarien utges f. n. (1926) omkr. 300 tidningar
och tidskrifter, hvaraf omkr. 200 i Sofia. Utrikes-
ministeriets officiösa orgain är "Ëcho de Bulgaria"
(f ranskspråkig). Bland of riga tidningar må näm-
nas framstegspartiets organ "Mir" (Freden), de-
mokraternas "Preporetz" (Baneret), socialisternas
"Narod" (Folket), kommunisternas "Rabotnitsjev-
ski vestnik" (Arbetartidningen) och bondeför-
bundstidningen "Zemledjeltsjesko pravda" (Jord-
bruksrättvisan) .
Belgien (sp. 1300). Förutom i hufvudarbetet
nämnda tidningar märkas den katolska. "La libre
Belgique", de socialistiska "Le peuple" i Bruxel-
les, "Vooruit" i Gent och "Volksgazet" i Ant-
werpen, den fransk-vallonska "Flandre liberale"
i Gent, den flamländskt klerikala "Standaard"
och den flamländskt liberala "Het laatste nieuws",
båda i Bruxelles, samt den fransk-nationalistiska
"Le soir" (afven i Bruxelles).
Nederländerna (sp. 1300). Inflytelserikast äro de
oberoende liberala stora tidningarna "Algemeen
handelsblad" (i Amsterdam, uppsatt 1828) och
"Nieuwe rotterdamsche courant" (grundad 1845),
båda utrustade med ett utmärkt korrespondentsy-
stem. Bland partitidningar märkas de katolska
"Maasbode" i Rotterdam och "De tijd" i Amster-
dam, det kristligt historiska partiets organ "De
Nederlander" i Haag, socialdemokraternas "Het
volk" i Amsterdam, kommunisternas "Tribune"
samt den ententevänligt liberala "De telegraaf" i
Amsterdam. I affärskretsar är veckotidningen
"Haagsche post’ mycket spridd.
Schweiz (sp. 1300). De flesta schweiziska tid-
ningarna ha kantonal karaktär. Af nationell bety-
delse äro bl. a. "Bund" (uppsatt 1847 i Bern, ofta
officiös), "Neue Zürcher zeitung" (grundad 1780 i
Zürich under namnet "Zürcher zeitung", liberal)
och "Basler nachrichten" (i Basel, liberal). Ka-
tolskt konservativa äro "Yaterland" i Luzern,
"Neue Zürcher nachrichten" i Zürich och "Li-
berté" i Freiburg. Socialdemokratiska äro "Volks-
recht", "Berner tagwacht" och "La sentinelle".
Det fransktalande Schweiz’ båda främsta tidningar
äro de liberala "Journal de Genève" och "Gazette
de Lausanne"; den förra har synnerligen intima
förbindelser med Nationernas förbunds generalsekre-
tariat och har vunnit af sevärd spridning utomlands.
Om Estlands press se Estniska språket
och litteraturen. Suppl
I Lettland utgåfvos 1923 på lettiska 47 tidningar,
på tyska utgåfvos 5, hvarjämte flera ryska tid-
ningar utgifvits, oftast under kortare tid. 3 eko-
nomiska tidningar utkommo med lettisk, tysk och
rysk text. Mycket spridd är den partilösa "Latvis"
(uppsatt 1921). Bondeförbundets och utrikesmi-
nister Ulmanis’ organ äro "Bria seme" och
"Latvijas sargs" (Lettlands väktare). Arbetarpar-
tiets organ är "Latvijas vestnesis" (Lettlands
underrättelser), folkpartiets är "Jauna Latvija"
(Det unga Lettland), ententevänlig, antisemitisk
och antibaltisk. Bland de socialdemokratiska tid-
ningarna märkes "Socialdemokrats" i Riga. "Lee-
pajas avise" i Libau är det kristligt nationella
partiets organ, en på landsbygden spridd tyskvän-
lig högertidning. Officiellt regeringsorgan är "Val-
dibas vestnesis" (Regeringsunderrättelser) i Riga.
Bland de tyskspråkiga tidningarna må nämnas
"Rigasche rundschau", det tyskdemokratiska par-
tiets organ, samt "Libausche zeitung".
I Litauen utkomma de flesta tidningarna i Kovno.
Regeringstidning är "Lietuva", det kristligt demo-
kratiska partiets organ är "Laisve", socialdemo-
kraternas "Sozialdemokratas". Tidningar utkomma
af ven på ryska, polska och hebreiska. V. S-g.
Förenta staternas tidningspress intar i visst aí-
seende en från andra länders af vikande ställning,
beroende delvis på en af särskilda gynnsamma
ekonomiska förhållanden framkallad folkpsykolo-
gisk företeelse. Tidningarnas relativa billighet har
nämligen haft till följd, att den fattigaste familj
kan hålla sin tidning; ibland ha de olika familje-
medlemmarna hvar sin. Det har beräknats, att af
de dagliga tidningarnas totalupplaga kommer i
genomsnitt l exemplar på hvarje 3,5 invånare. I
somliga stater är siffran l exemplar på hvarje 1,9
invånare. På så vis har läslusten befrämjats i hög
grad till fördel för den allmänna upplysningen,
men på samma gång har man ansett, att pressens
uppgift förflackats därigenom, att den nödgas sänka
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
