Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Thüringska staterna ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
851
Tidning
852
"L’Action française" (från 1908, rojalistisk och
högerreaktionär, utg. af Leon Daudet och Charles
Maurras), "L’Ére nouvelle" (från 1919, vänster-
radikal, Caillaux närstående), "Le Quotidien" (från
1923, radikal) och "La Victoire" (från 1916, obero-
ende republikansk, redigeras temperamentsfullt per-
sonligt af Gustave Hervé, se d. o. Suppl.; anses stå
Millerand nära). Bland aftontidningarna märkas
handels- och industritidningen "L’Information"
(från 1902). Storindustriens organ är "La Journée
industrielie" (från 1918). Klerikala äro "Libre
parole", "Liberté", "Croix", "L’intransigeant"
och "L’éclair". Bland de många tidningar, som
stå det nationella blocket nära utan att vara för-
bundna med något bestämdt parlamentariskt parti,
märkas "Temps", "Journal des débats", "Ma-
tin", "Figaro", "Le journal", "Le petit journal",
"Le petit parisien" (hvars upplaga uppges tidtals
ha varit den största i Europa, inemot 2 mill. ex.)
och "Eépublique française". T ill höger om dem står
den nationalistiska "Ëcho de Paris" (utrikespolitisk
medarbetare A. Géraud, märket "Pertinax"). Radi-
kalernas organ äro bl. a. (förutom "L’Ère nouvelle"
och "Le Quotidien") "Rappel", "La petite ré-
publique" och "L’0euvre". I de besatta områdena
i Tyskland utges för ockupationstruppernas och
-myndigheternas räkning "Ëcho du Rhin".
England (sp. 1296-98). År 1920 funnos i Eng-
land (med Skottland, Irland och Wales) 2,393 tid-
ningar. Af dessa utgåfvos 440 i London, däraf
32 dagliga tidningar (söckendagar; 25 morgon-
och 7 aftontidningar), 1,425 i engelska landsorten
och Wales (däraf 41 dagliga morgon- och 83 afton-
tidningar), 235 i Skottland (däraf 9 dagliga mor-
gon- och 10 aftontidningar), 179 på Irland (däraf
10 dagliga morgon- och 6 aftontidningar) samt
14 på de till England hörande öarna. "Westmin-
ster gazette" öfvergick 1921 till att bli morgon-
tidning. Arbetarpartiets organ, "Daily herald",
som från 1914 utkommit som veckotidning med
namnet "Herald", blef 1919 åter daglig. Vecko-
tidningen "Athenæum" sammanslogs 1921 med
"Nation". En särställning bland provinspressen
intar genom utmärkt redigering och omfattande
korrespondenssystem "Manchester guardian", hvil-
ken är spridd af ven i utlandet. Bland nya poli-
tiska veckotidningar märkas den arbetarpartiet
närstående, men själfständiga "The new states-
man" och fackföreningsorganet "Labour leader".
De lättlästa kvällstidningarnas och söndagstid-
ningarnas spridning har under det senaste årtiondet
betydligt ökats. Förändringar i mängd ha inträf-
fat i fråga om förlagsrätten till de stora London-
tidningarna På Irland öfvergick "Freeman’s
journal" till sinnfeinpartiet, sedan nationalistpar-
tiet nästan bortsopats vid parlamentsvalen 1918.
I Dublin är "Irish times" unionistorganet; Bel-
fast har två stora unionisttidningar, "Belfast
news letter" och "Northern whig".
Italien. Fascismens eröfring af regeringsmakten
1922 har småningom nära nog ledt till undertryc-
kandet i Italien af politisk själfständighet inom
pressen. Fasciströrelsens hufvudorgan är "Popolo
d’Italia" (grundad 1914)- 1922 tillkommo "Gior-
nale di Koma" och "II nuovo paese", och eröf-
ringen af "Corriere della sera" (1925) tystade
en besvärlig kritiker. Af of riga äldre tidningar
afhålla sig de flesta af försiktighetsskäl från all
kritik af regeringspolitiken (t. ex. Giolittis organ,
"Stampa" i Turin), andra, t. ex. "Tribuna" och
"Resto del Carlino", redigeras afgjordt fascist-
vänligt. Socialistiska och liberala tidningar, som
uppträdt häftigt klandrande, ha i många fall fått
redaktionsinredning och tryckeri förstörda af
harmsna fascistdemonstranter. Katolska folkpar-
tiets ledande tidning är "Corriere cTItalia" i
Rom med flera afläggare i provinserna (t. ex.
"Italia" i Milano och "Momento" i Turin).
Spanien (sp. 1298). Den mest spridda och in-
flytelserikaste tidningen i Spanien är "ABC",
uppsatt 1905 och utgående i omkr. 150,000 ex.
Den är obunden af partier och stödde under Världs-
kriget energiskt regeringens neutralitetspolitik.
"El imparcial", uppsatt 1867, är ofta officiös i
utrikespolitiska frågor Bland nyuppsatta stora tid-
ningar märkas den klerikala "El debate" (från
1910) och den liberala, ententevänliga "El sol"
(med kvällstidningen "La voz"), grundad 1917 af
spanska papperstrusten
Portugals (sp. 1298) mest spridda tidningar äro
"Diario de noticias" och "O seculo", bägge i
Lissabon, borgerligt nationella utan att tillhöra
något bestämdt parti, handelstidningen "Jornal
do commercio" samt Oportotidningarna "O com-
mercio do Porto" och "Jornal de noticias" (hö-
gerrepublikansk) .
Bland Greklands (sp. 1298) tidningar märkas
Venizelospartiets organ "Eleftheros typos" (Fria
pressen) samt "Kathimerini" (rojalistisk) och "He-
stia" (liberal).
De slatriska länderna (sp. 1299). I den ryska
pressens ställning inträdde genom marsrevolutio-
nen 1917 en fullständig omhvälfning, i det att
censuren då afskafíades och en kortvarig period
af obegränsad tryckfrihet inträdde. Efter bolsje-
vikregimens seger vid novemberrevolutionen s. å.
försvann snart tryckfriheten, i det att de lokala
råden bemyndigades att undertrycka all "revolu-
tionsfientlig" pressverksamhet. Ett nytt slag mot
den oberoende pressen blef införandet (nov. 1917)
af statsmonopol på annonser. Enligt författningen
åtnjuter "proletärpressen" frihet. I praktiken ha
emellertid de icke-bolsjevikiska tidningarna indra-
gits eller funnit sig föranlåtna att upphöra. De
ersattes med officiella eller officiösa tidningar,
oftast bärande namnet "Isvertija" (Underrättel-
ser) jämte uppgift om det lokala råd, med hvilket
de äro förbundna. Några tidningar bära dock
andra namn, t. ex. "Pravda" (Sanning). På de
senaste åren har den centrala regeringsmaktens
tryck på pressen åtskilligt lättats och kritiken åter
sökt sig fram.
Af Tjecho-Slovakiens tidningar är "Narodní
listy" i Prag mest spridd. Den är förbunden med
affärstidningen "Narodní politika" och organ för
det nationaldemokratiska partiet. De tjechiske
socialdemokraternas organ är "Pravo Ii du", kleri-
kalernas "Cech", nationalsocialisternas "Cesko
slovo" och agrarernas "Venkov". Utanför par-
tierna står den president Masaryk af gammalt när-
stående "Cas". "Bohemia" är tyskdemokratiska
frihetspartiets organ, "Sozialdemokrat" central-
organ för landets tyska socialdemokrater. "Prager
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
