Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Telegrafering af bilder - *Telegrafering utan tråd. Se Telegraf äfven i Suppl. - *Telegrafi. Se Telegraf äfven i Suppl. - *Telegrafverket - Telegrafverkets pensionsfond. Se Telegrafverkets pensionsinrättning. Suppl. - *Telegrafverkets pensionsinrättning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
en bildperiod hinner längs denna, och därjämte
en annan, mot denna vinkelrät rörelse, med
betydligt ökad hastighet, fram- och återgående eller
diskontinuerlig. Detta åstadkommes på olika sätt,
genom roterande prismor i vanlig eller ringform,
m. m. Definitiva resultat ha ännu ej nåtts, men
när detta skrifves (våren 1926), är ett flertal
uppfinnare, med lofvande laboratorieförsök bakom sig,
i färd med att experimentera, såväl i Europa,
särskildt Frankrike och Tyskland, som i Amerika.
Telautografprincipen torde däremot få anses väl
utarbetad och ha praktiskt värde, dels emedan det
ofta är viktigt att kunna sända dokument i exakt
faksimile, dels emedan kostnaden bestämmes af
den öfverförda bildens yta och, om denna är väl
fylld, t. ex. af med fin stil skrifven text,
öfversändningskostnaden pr ord kan bli, med nuvarande
afgifter, ända till 80 proc. mindre än vid vanlig
telegrafi.
Odts.
*Telegrafering utan tråd. Se Telegraf
äfven i Suppl.
*Telegrafi. Se Telegraf äfven i Suppl.
*Telegrafverket lyder fr. o. m. 1920 under
Kommunikationsdepartementet. För Telegrafstyrelsen
har utfärdats ny instr. 30 juni 1920. Enligt denna
utgöres styrelsen af 1 generaldirektör, såsom chef
för telegrafverket, och 6 byråchefer, såsom led. af
styrelsen och chefer hvar för sin byrå. Vid
behandling af vissa frågor förstärkes styrelsen med 2
telegraffullmäktige. Byråerna äro administrativa
byrån (organisations-, författnings- och
instruktionsärenden, telegramtaxe- och reklamationsärenden,
juridiska och sociala ärenden samt utrikesärenden),
förrådsbyrån (ärenden ang. inköp, underhåll och
redovisning af inventarier och materiel, ärenden
ang. rikstelefonkatalogen samt ärenden, som
beröra telegrafverkets verkstad och förråd samt där
anställd personal), kameralbyrån (uppbörds-, kassa-
och räkenskapsärenden, revisionsärenden, statistik
samt ärenden rörande husbyggnad), linjebyrån
(ärenden ang. stationers och ledningars
anläggning och underhåll, stationers inredning,
fastigheter och förhyrda lokaler samt ärenden ang.
linjeafd:s personal), radiobyrån (ärenden rörande
radioväsendet och den vid radiostationerna anställda
personalen) och trafikbyrån (ärenden rörande
telefon- och telegraftrafìken samt tillgodoseendet af
dess behof, telefonabonnemang och telefonsamtal
samt taxorna för dessa, telegrafverkets
undervisningsväsen samt ärenden rörande den vid
trafikafdelningen anställda personalen). Fr. o. m. 1920
har den förutvarande olikformiga indelningen af
landet i dels 7 linjedistrikt beträffande
linjeförvaltningen, dels 4 trafikdistrikt beträffande trafik-
och administrativa förvaltningen slopats och ersatts
med en enhetlig uppdelning i 6 distrikt. I spetsen
för hvarje distrikt står en distriktsförvaltning,
bestående af en linjedirektör och en trafikdirektör,
hvar med sin byrå, linjedistriktsbyrån och
trafikdistriktsbyrån. Distrikten benämnas första, andra,
tredje etc., och distriktsförvaltningarna ha sitt säte
i resp. Malmö, Göteborg, Norrköping, Stockholm,
Gäfle och Sundsvall. Linjedirektören utöfvar befäl
öfver distriktets linjeafd. och trafikdirektören öfver
dess trafikafd. Inom de till distrikten hörande
hufvudstationsområdena utöfvas trafikdirektörs
funktioner af dessa områdens föreståndare, telefon- resp.
telegrafdirektörer. Vissa biträdande
trafikbefattningar vid telegrafverket ha i samband med den
s. k. behörighetslagens ikraftträdande 1 juli 1925
erhållit ändrade benämningar. Bland dessa märkes
"telegrafist", som numera kallas
"telegrafexpeditör". Benämningen "interurbantelefonist" har
tidigare ändrats till "rikstelefonist". — Antalet
telegrafverket tillhöriga telefon- och
telegrafanstalter var vid 1925 års ingång: 2 själfständiga
telefonstationer, 2 själfständiga telegrafstationer, 143
förenade telefon- och telegrafstationer, 22
filialtelegrafstationer, 3,250 växeltelefonstationer, 1,042
fristående samtalsstationer (mestadels
"ödemarksstationer"), 1,425 telegramexpeditioner (de flesta
i förening med växeltelefonstation), 58
telegraminlämningsställen, 4 fasta radiostationer för trafik
med utlandet, 4 radiokuststationer för trafik med
fartyg, 4 radiopejlstationer, 4 rundradiostationer
och 1 signalstation. Antalet telefonapparater
uppsatta hos abonnenter och å telegrafverkets
stationer utgjorde 1 jan. 1925 406,643. Längden af
stolplinjer, kablar och ledningar var vid samma
tidpunkt: stolplinjer och kablar tillhopa 43,691
km., lands- och lokalledningar tillhopa 102,219
km., riksledningar 188,752 km. samt
telegrafledningar 46,620 km. — Telefon- och
telegrafväsendets omfattning 1924: antal "afgiftsfria" samtal
omkr. 574 mill., antal afgiftsbelagda samtal
35,722,457, summa telefoninkomster 69,541,641
kr.; antal telegram 6,262,496, summa
telegrafinkomster 8,325,720 kr. Verkets totala inkomster
voro 77,867,361 kr., utgifter 57,315,739 kr. och
öfverskott 20,551,622 kr. Det i verkets
anläggningar bundna kapitalet utgjorde vid 1925 års
ingång 277,3 mill. kr. — Antalet i telegrafverkets
tjänst anställda personer år 1924 var 14,823
(omkr. 9,600 kvinnor).
Axi.
Telegrafverkets pensionsfond. Se
Telegrafverkets pensionsinrättning. Suppl.
Telegrafverkets pensionsinrättning upphörde
1 juli 1920, och tjänstemännens pensionering
öfvertogs af telegrafverket. Nu gällande hufvudstadga i
fråga om pensioneringen är lagen ang. rätt till
pension för ord. tjänstemän vid post-, telegraf- och
vattenfallsverken samt statens järnvägar (de s. k.
kommunikationsverken) af 4 juni 1920 (se "Sv.
förf. saml." 1920, n:r 254). Om de väsentliga
bestämmelserna se Pension. Suppl., sp.
1016–17. Inrättningens tillgångar (med undantag af
1,148,471 kr., som öfverlämnades till direktionen
öfver telegrafverkets pensionsanstalter att användas
till vissa ändamål) bildade Telegrafverkets
pensionsfond, hvars inkomster utgå till
bestridande af pensionskostnaderna; dit öfverfördes
äfven "Stockholmstelefons pensionsfond",
tillkommen i sammanhang med telefonköpet 1918.
Telegrafverkets pensionsfonds balans 31 dec. 1924 var
17,251,812 kr. Tillgångarna äro hufvudsakligen
nedlagda i fastigheter samt lån till
Telegrafstyrelsen enl. K. M:ts direktiv 24 juli 1920 (se "Sv.
förf. saml." 1920 n:r 579). Kapitalbehållningen
hade 1924 ökats med omkr. 3/4 mill. kr. Från
denna fond bestridas kostnaderna äfven för
familjepension till efterlefvande barn till kvinnliga
befattningshafvare i statens tjänst, hvilken är ordnad enl.
k. kung. 18 juni 1925 (se "Sv. förf. saml." 1925
n:r 279).
H. C–n.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
