Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Telefonförmedling - *Telefotograf. Se Telegrafering af bilder. Suppl. - *Telefotografi, telegrafisk bildöfverföring. Se äfven Telegrafering af bilder. Suppl. - *Telefunken. Se Telegraf äfven i Suppl., sp. 805 - Telegoni - *Telegraf
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
abonnent hänvisning att ringa till annat nummer;
lämna upplysning om den påringdes bortovaro,
tiden för hans återkomst, adress under bortovaron
m. m.; anteckna den påringandes nummer och
namn samt de kortare meddelanden, som denne
lämnar; uppringa på bestämd tid uppgifvet
telefonnummer (väckning); lämna på förfrågan
uppgift om den officiella tiden (tidgifning) m. m. —
Antalet af förmedlingsbyrån i Stockholm
förmedlade dylika uppdrag var 108,873 år 1923, 120,391
år 1924 och 129,026 år 1925.
Axi.
*Telefotograf. Se Telegrafering af
bilder. Suppl.
*Telefotografi, telegrafisk bildöfverföring. Se
äfven Telegrafering af bilder. Suppl.
*Telefunken. Se Telegraf äfven i Suppl.,
sp. 805.
Telegoni (af grek. tele, fjärran, och gonei’a,
härkomst, afling), fysiol., den uppfattningen, att den
förste hannen, med hvilken en hona kopulerat,
skulle genom nedärfning kunna utöfva inflytande på
hennes senare afkomlingar med andra hannar.
Telegoni torde numera ej räkna många, om ens
några anhängare.
L–e.
*Telegraf. Det viktigaste tekniska framsteget på
oceankabeltelegrafiens område under senare tid är
otvifvelaktigt den s. k. permalloy-kabeln.
Permalloy är en legering af omkr. 78,5 proc. nickel
och 21,5 proc. järn, som framställes genom
särskilda procedurer, bland hvilka värmebehandlingen
spelar särskildt stor roll. Denna legering har vid
en magnetisering af omkr. 0,04 gauss en
permeabilitet af upptill 90,000. Den begränsning i
telegraferingshastigheten, som vid långa
telegrafkablar orsakas af kabelns stora laddningskapacitet,
kan nu i afsevärd grad kompenseras, om
kabelledaren till hela sin längd förses med en
spiralformigt pålagd tråd eller ett band af permalloy,
hvilken lindning har samma verkan som s. k.
krarup-lindning å en telefonkabelledare (se
Telefon, sp. 710). Den nya kabeltypen har
utexperimenterats af det amerikanska bolaget Western
electric co., legeringen af två bolagets ingenjörer,
Arnold och svensken Elmén. Efter ett föregående
försök i stor skala utlades den första
permalloy-kabeln 1924 mellan New York och Azorerna, omkr.
4,250 km., för Western union telegraph co:s
räkning. Permalloy-lindningen för denna kabel
utgöres af ett spiralformigt pålagdt band om 0,15 × 3,2
mm., hvilket ger ledaren en induktans af omkr.
30 millihenry per km. Vid telegrafering ha öfver
denna kabel kunnat befordras upp till 1,900
bokstäfver per minut, hvilket ung. motsvarar
befordringskapaciteten för 4 kablar af hittillsvarande
konstruktion. För mottagningen räcka hittills
använda apparater ej längre vid denna
telegraferingshastighet, utan nya mottagningsanordningar
ha konstruerats, hvarvid vakuumrörsförstärkare
användts för de ankommande tecknens
förstärkning och formering.
Telegrafering kan utföras äfven med högfrekventa
strömmar (jfr Telefon. Suppl.). Upp till 10
olika frekvenser ofvanför hörbarhetsområdet,
hvardera representerande en själfständig
telegrafförbindelse, förekomma härvid samtidigt å en ledning,
som dessutom används för vanlig telefonering. Å
pupinkablar, där gränsfrekvensen omöjliggör
användning af frekvenser ofvanför hörbarhetsområdet,
uttagas särskilda ledningar för telegraferingen, som
utföres med olika, hörbara frekvenser, upp till 12
å samma ledning. Vid sådan
tonfrekvenstelegrafering är strömstyrkan hos samtliga frekvenser
tillsammantagna af talströmmarnas storleksordning, så
att öfverhörning till närliggande talförbindelse i
samma kabel undvikes. Såväl vid högfrekvens- som
vid tonfrekvenstelegrafering äro sändar- och
mottagarapparater för viss frekvens anslutna till
ledningen öfver elektriska filter, som endast
genomsläppa frekvensen i fråga, men afstänga öfriga
samtidiga frekvenser i ledningen. En
tonfrekvensförbindelse för 6 frekvenser i hvardera riktningen är
installerad å rikskabeln Stockholm–Göteborg.
Längden af svenska telegrafverkets ledningar
utgjorde vid början af år 1925 46,620 km. förutom
12,590 km. för samtidig telegrafering och
telefonering använda ledningar m. m. Dessutom funnos
vid sistnämnda tidpunkt 35,671 km.
telegrafledningar tillhöriga statens eller enskilda
järnvägar.
A. H–n.
Telegrafering utan tråd (sp.
741–756). Det trådlösa kommunikationsmedlet har på
de senare åren utvecklats mycket snabbt och
omspänner nu hela jordklotet i framgångsrik
konkurrens med tråd- och kabelförbindelserna. Stora
radiostationer ha anlagts i de flesta kulturländer.
Dessa stationer nyttja för sändningen uteslutande
odämpade (kontinuerliga) högfrekventa
växelströmmar (se Telegraf i hufvudarbetet, sp. 746),
alstrade på i hufvudsak tre olika sätt: 1) medelst
Poulsens ljusbåge, 2) medelst roterande
högfrekvensgenerator med eller utan
frekvenstransformator och 3) medelst vakuumrör.
Trots bristfälligheter, bland hvilka en af de
viktigaste är benägenheten att alstra öfvertoner,
d. v. s. elektriska svängningar med frekvenser,
som äro multiplar af grundsvängningens frekvens,
hvilka öfvertoner verka störande i den med
radiovågor redan till trängsel uppfyllda etern, har
poulsensystemet bestått i konkurrensen med de
yngre systemen för alstrande af odämpade
svängningar, om än dess konkurrensförmåga nu börjat
mattas. Under Världskrigets senare del anlades
vid Bordeaux af amerikaner världens dåvarande
största radiostation (fullbordad af fransmännen),
nyttjande en poulsenbåge om ej mindre än 1,000
kw. (antenneffekten uppgick dock endast till halfva
detta belopp), och så sent som 1924 öppnades en
dubbelt så stor station enligt samma system vid
Malabar i Holländska Indien för kommunikation
med moderlandet. Därjämte finnes ett flertal
poulsenstationer af storleksanordningen 250 kw. i
England, Frankrike, Egypten, Nord-Amerika,
Indien och på Madagaskar. Vid vissa af dessa
stationer, t. ex. de franska, har dock poulsenbågen
numera fått intaga platsen som reservmaskin vid
sidan af en roterande högfrekvensgenerator.
Bordeauxstationen, som var afsedd för Frankrikes
korrespondens med Nord-Amerika, har fått
öfverlämna större delen af denna trafik åt modernare
radiostationer (se nedan).
Den roterande högfrekvensgeneratorn har
väsentligt förbättrats och bygges nu i storlekar upp
till 500 kw. Denna effektsiffra gäller för
fransmännen Bethenod-Latours generator, som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
