Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Syd-Afrika ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
genom officiell brefväxling mellan brittiske
utrikesministern Grey och iranske ambassadören i
London Paul Cambon 9–16 maj 1916. Det innehöll
grundlinjerna till en uppdelning af det Turkiska
väldet i Syrien, Palestina och Mesopotamien m. m.
Enligt aftalet skulle Frankrike och England
"erkänna och beskydda en oberoende arabisk stat eller
en federation af arabiska stater" inom två zoner
(A och B), där Frankrike skulle tillhandagå
araberna med rådgifvare och ämbetsmän inom den
ena och England inom den andra zonen. Inom en
"blå zon" (Libanonområdet med omnejd) skulle
Frankrike och inom en "röd zon" (Mesopotamien
upp till Bagdad) England ega rätt att upprätta
direkt eller indirekt förvaltning i samförstånd med
araberna. I en "brun zon" (Palestina) skulle i
samförstånd med öfriga allierade och sheriffens af
Mekka representanter internationell förvaltning
införas. England skulle bl. a. erhålla hamnarna
Haifa och Acre, Alexandrette bli en frihamn för
den brittiska handeln liksom Haifa en frihamn för
den franska. Till zonen A hörde enligt aftalet
bl. a. äfven Damaskus och Mosulområdet, men
det sistnämnda öfverflyttades genom samma
öfverenskommelse (dec. 1918, bekräftad april 1920)
till den brittiska intressezonen. – President
Wilson erkände på Pariskonferensen 1919 ej
giltigheten af Sykes-Picot-aftalet, om hvars tillvaro han
ej underrättats vid Förenta staternas inträde i
kriget. I hufvudsak blef dock detta aftal
normerande för ifrågavarande f. d. turkiska
territoriers uppdelning i mandatområden (nominellt
under Nationernas förbund). Jfr R. de
Gontaut-Biron, "Comment la France s’est installée en
Syrie, 1918–1919" (1923).
V. S-g.
Syköner, zool. Se S vamp d j ur, sp. 819.
*Sylow, P. L. M., dog 1918.
*Sylt, ö, håller nu på att förenas med fastlandet
genom en bred dammbyggnad, som började upp-
föras 1925.
*Sylwan, 0., har vidare författat Oscar Pa-
trick Sturz en-Be eker (1916), Översikt av Göteborgs
högskolas uppkomst och dess utveckling 1891
-1916 (s. å;), Pressens utveckling under det
nittonde århundradet (1924) och flera undersök-
ningar i svensk metrik, däribland det stora, sam-
manfattande arbetet Den svenska versen från sex-
tonhundratalets början (1:1, 1925), samt utgett
"Brev från B. E. Malmström" (1915) och "En
Stockholmskrönika ur C. C. Gjörwells brev" (1920).
1924 utgafs "Studier tillägnade Otto Sylwan på
sextioårsdagen".
Sylvans lantbruksinstitut. Se Boll er u p 2.
Suppl.
Symbabje (Simbabye). Se Zimbabwe.
Symboliska injurier, jur. Se Ärekränk-
ning, sp. 1245.
*Syme besattes 1912 jämte de öfriga Tolföarna
af Italien, till hvilket det formligen af träddes ge-
nom freden i Lausanne 24 juli 1923. O- Sjn.
Symington [sàYmig.t?n], William. Se Å n g-
m ask i n, sp. 1058.
*Symmaehus, påfve. Rad 3 nedifrån står kej-
sar bör vara konung.
’Symons, A., har vidare utgett bl. a. Tra-
gedies (1916), Tristan and Iseult (1917), Cities
and sea coasts and islands (1918), Colour studies
Tryckt den 12/5 26
in Paris (s. å.), The toy cart (1919), Studies in
elizabethan drama (1920), Charles Baudelaire
(1921), Studies on modern painters (1926) och
Dramatis personæ (s. å., 20 essayer). Se T.
Earle Welby, "A. S." (s. å.).
Sympheidole, zool. Se Myror, sp. 104.
Sy^physis pöbis, anat. .Se Symfys och
Bäcken.
Syrmphyta, zooL Se Yäxtsteklar.
*Symphytum, bot. Comfrey är bastarden mellan
S. asperum (= S. asperrimum) och S. officinale och
kallas af ven S. orientale. G. L-m.
Syna’pta, zool. SeTagghudingar, sp. 282.
*Syndabekännelse. Vid 1920 års kyrkomöte
väckte öfverste E. Melander motion om bortta-
gande af de i bönen "Jag fattig syndig människa"
förekommande orden: "och vet mig fördenskull
vara värd en evig fördömelse, om du skulle så
döma mig som din rättvisa kräfver och mina
synder hafva förtjänt’’. Under det att mötets
prästerliga af d. yrkade af slag, betonades det
framför allt från lekmannahåll, att man borde
undvika en formulering, som i den religiösa be-
kännelsens stund tvingar tanken in på svårlösta
dogmatiska problem. Med hänsyn härtill beslöt
kyrkomötet på förslag af kontraktsprosten G. Hog-
ner att utbyta de citerade orden mot följande:
"och vet mig fördenskull vara värd att förkastas
från ditt ansikte, om du skulle så döma mig som
mina synder hafva förtjänt". E. Nwn.
* Syndikalism. Anslutningen uppgick i Sverige
1924 till omkr. 40,000 pers.
Synge [si’ndj], John M i 11 i n g t o n, engelsk
författare, f. 16 april 1871 i Rathfarnham, nära
Dublin, d. 24 mars 1909, gick i skola i Dublin
och studerade sedan musik. 1893-98 reste han
i Tyskland, Österrike och Italien för att slutligen
slå sig ned i Paris, där Yeats Öfvertalade honom
att lämna den franska bohemomgifningen och i
stället studera den fattiga fiskarbefolkningen på
de aflägsna Arranöarna. S. lefde som en af
öborna, samlade en rik skörd af iakttagelser och
vann särskildt en utomordentlig kännedom om det
verkligen talade språket; intrycken från öarna
samlades i The Äran islands (1909). Irland grep
honom, och han kom så att göra den starkaste
insatsen i den irländska rörelsens dramatik. Det
var likväl blott föga S. lyckades få färdigt. The
shadow of the glen (1903) och Riders to the sea
(s. å.) äro enaktare, The well of the saints (1905;
"Helgonakällan", 1925) och The playboy of the
western world (1907) treaktare, lustspelet The
tinker’s wedding en tvåaktare; Deirdre of the
sorrows hann S. ej fullborda. Till att börja med
förstodo ej irländarna S., som ansågs karikera
folklifvet och karaktärerna, men snart erkändes
den sällsynta stämningsstyrkan, den bittra skön-
heten och den gripande, stiliseradt realistiska
äktheten i hans verk. Ett band Poems utkom 1909.
Hans samlade arbeten utgåfvos i 4 bd 1910. -
På Lorensbergsteatern i Göteborg uppfördes 1922
S:s "Hjälten på den gröna ön". Se P. P. Howe,
"J. M. S." (1912), och M. Bourgeois, "J. M.
S. and the irish theatre" (1913). R-nB.
*Syngnathidæ, zool. Se ock Tofsgälade
fiskar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
