Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Syd-Afrika ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Sydväst-Afrika Sykes-Picot-fördraget
land, länet Petsamo. G ruf bolagets kapital var ;>1
dec. 1923 25 mill. kr. och tillhörde mest norr-
män. Staten har i st. f. jordegarandel förbehållit
sig en royalty af 3 öre per ton bruten råmalm.
Grufvorna vid Björnevand stå genom en 5 km.
lång järnväg i förbindelse med hamnen Kirkenes.
Inalles sysselsattes 1924 omkr. 1,400 pers., men
sedan stortinget i juli 1925 afslagit en ansökan om
statsunderstöd för driften, har bolaget gått i kon-
kurs. F. n. sysselsättas blott 200 arb., och man
hoppas på en rekonstruktion af bolaget, genom
hvilken man skulle bli fri från sina gamla skul-
der. Styrelsen har sitt säte i Oslo. M- H.
Sydväst-Afrika, eng. South-west Africa, är nu-
mera namnet på förutvarande Tyska Sydväst-
Afrika. Se S y d - A f r i k a. Suppl.
Sydvästra Gotlands järnväg (spårvidd 0,soi m.)
koncederades 30 maj 1913, öppnades för all-
män trafik 7 juni 1924 och eges af Sydvä-
stra Gotlands järnvägs-a.-b., hvars styrelse har
sitt säte i Klintehamn. Järnvägen, som tra-
fikeras af Klintehamn-Koma järnv.-a.-b., sträc-
ker sig från Klintehamns station å Klintehamn
-Koma järnväg i hufvudsakligen sydöstlig riktning
till närheten af Levede kyrka samt därifrån i
sydvästlig riktning till Sproge kyrka, hvarifrån
den svänger åt s. ö. förbi Mästermyr och Slite kyrka
till Haxarfve (ändstation Hablingbo) i Hablingbo
socken. Byggnadskostnaden uppgick vid 1924 års
slut till 732,494 kr., däraf för rullande materiel
89,374kr. Aktiekapitalet utgjorde 370,400 kr. F. P.
Sydvästra Sveriges skogssällskap. Se Skogs-
sällskapet. Suppl.
Syftmätning, artill. (s? Världskriget, sp.
264), utföres från 2 eller flera m âtp o st st all en,
hvarifrån matrapporter insändas till en samman-
ställning sstation, där det insyftade föremålets läge
på grafisk väg bestämmes. Är målet synligt från
mätpostställena, börjar mätningen med målets in-
mätande genom afskärning (se Planmätning,
sp. 1016). Därigenom erhålles afståndet till målet
jämte öfriga initialuppgifter, som äro behöfliga för
skjutelementens (se d. o. Suppl.) bestämmande.
Sedan elden öppnats, inmätas på liknande sätt, skott
för skott, krevaderna, i allmänhet nedslagskreva-
der, och genom kännedomen om dessas lägen i
längd- och sidled i förhållande till målet kan elden
regleras. Detta var den urspr. s. k. planmätnin-
gen, ea benämning, som numera bortfallit som
artilleristisk term. Är målet icke synligt från mät-
postställena, t. ex. doldt i eller bakom en skog e.
d., kan det gifvetvis ej heller inmätas genom syft-
ning och afskärning. Däremot kan dess läge vara på
annat sätt säkert bestämdt, t. ex. genom ljudmät-
ning (se d. o. Suppl.) eller flygfotografi. Äfven
i sådant fall kan syftmätning användas för eldens
reglerande. Då målterrängen ej är synlig, kunna
emellertid ej nedslagskrevader användas. Elden
öppnas med luftkrevader, så höga, att de med
säkerhet bli synliga ofvan den mask, som döljer
målet. Från mätpostställena göms en planmäí-
ning enl. ofvan, hvarigenom man erhåller kreva-
dens lägô i ett horisontalplan genom målet (mål-
planet). Från ett af mätpostställena mätes där-
jämte höjdvinkeln (se Luftvärn s artilleri.
Suppl., sp. 310 och fig. 3) till krevaden, hvilken
vinkel vid sammanställningsstationen omsattes till
krevadens höjd öfver målplanet. Då nu kulba-
nans profil (se K u l b a n a) är känd, är det med
de erhållna uppgifterna möjligt att vid samman-
ställningsstationen bestämma den punkt i målpla-
net, hvarest nedslaget skulle ha skett, om skjut-
ningen utförts med nedslag, d. v. s om projek-
tilen fortsatt i st. f. att krevera i luften. På detta
sätt kan man medelst ett fåtal luftkrevadskott ut-
föra en eldreglering för att sedan med nedslags-
eld verksamt beskjuta målet. Denna mätmetod,
som först under Världskrigets senare del kom till
användning, kallades till en början höjdmätning,
en benämning, som sedermera bortfallit, då ju
mätningen i själfva verket utgör en kombination
af höjd och planmätning. Syft- och ljudmätningar
komplettera hvarandra och utgöra numera ett
utomordentligt viktigt medel icke blott för artilleri-
eldens reglerande, utan äfven för målens utspa-
nande och fastställande till beskaffenhet och läge,
den s. k. málspaningen» Jfr Ljudmätning.
Suppl. G.afWdt.
Syjett [-Je’tt]. Se Sujett.
Sykes [sai’ks]. 1. Sir <sp>Percy S.</Sp>, brittisk
militär, f. 28 febr. 1867, blef officer 1888, företog
1893–1914 täta och vidsträckta resor i Persien
och Belutsjistan, ombesörjde därvid bl. a.
upprättandet af flera brittiska konsulat och deltog 1896
i utstakningen af gränsen mellan dessa länder.
Han tjänstgjorde 1900–01 i Syd-Afrika under
boerkriget, var 1905–13 brittisk generalkonsul
i Chorassan och förordnades 1915 till
generalkonsul i Kinesiska Turkestan. Då tyskarna under
Världskrigets första skede syntes på väg att få
öfvermäktigt inflytande i Persien, sändes S. mars
1916 till Syd-Persien (den brittiska zonen) för att
återställa ordningen där och i detta syfte som
generalinspektör uppsätta sydpersiska skyttetrupper.
Han var därefter till dec. 1918 med brigadgenerals
rang öfverbefälhafvare öfver de brittiska trupperna
i Syd-Persien. Han erhöll 1915 knightvärdighet.
– S. har bl. a. skrifvit Ten thousand miles in
Persia (1902), History of Persia (1915; ny uppl.
1921) och Through deserts and oases of Central
Asia (1920).
2. Sir Mark S., brittisk militär och
forskningsresande, f. 16 mars 1879, d. 16 febr. 1919
i Paris, baronet vid faderns död 1913, deltog
1899–1902 i boerkriget, var 1905–07 anställd som
honorärattaché i Konstantinopel samt företog dessa
år vidsträckta resor i Asiatiska Turkiet, hvarvid
han bl. a. kartlade nordvästra Mesopotamien.
Från 1911 var han led. af underhuset. S.
uppsatte under Världskriget en bataljon frivilliga och
verkade som brittisk emissarie en tid i Kaukasien
och därefter i Mesopotamien. S. anlitades 1916
vid Englands hemliga förhandlingar med
Frankrike om uppdelning af Turkiets syriska och
mesopotamiska besittningar och afslöt härom maj s. å.
med den franske officeren Picot det efter dem
uppkallade Sykes-Picot-fördraget (se
d. o. Suppl.). Bland S:s skrifter märkas
Dar-ul-Islam (1904) och The caliphs’ last heritage
(1915).
1–2. V. S-g.
Sykes-Picot-fördraget [sai’ks-pikå’-], ett hemligt
engelsk-franskt aftal, ingånget mellan sir Mark
Sykes (se d. o. Suppl.) och förre franske
generalkonsuln i Beirut, Georges Picot, samt bekräftadt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
