Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - *Svenska litteraturen - *Svenska litteratursällskapet - *Svenska litteratursällskapet i Finland - Svenska låtar, Samlade - Svenska läkarnes pensionskassa - Svenska läkartidningen. Se Allmänna svenska läkareföreningen. Suppl. - *Svenska läraresällskapet - Svenska läroverkslärarmöten. Se Lärarmöten. Suppl. - *Svenska maskinverken - Svenska mejeritidningen - *Svensk-amerikaner - Svensk-amerikanska nyhetsbyrån
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
653
Svenska litteratursällskapet-Svensk-amerikanska nyhetsbyrån
654
1925), samt R. Steffen i "översikt av svenska
litteraturen", V (1921). Jfr äfven de årliga bib-
liografierna i "Samlaren". På franska föreligger
H. Schücks "Histoire de la littérature suédoise"
(1923), på tyska H. de Boor, "Schwedische lite-
ratur" (1924), och Kotas, "Skandinavische litera-
tur seit 1870" (1926). R-n B.
’Svenska litteratursällskapet. Ärsafgiften är
f. n. 10 kr. "Sveriges bibliografi 1481-1600"
fullbordades 1925 af I. Collijn, "1500- och 1600-
talens visböcker" 1924. Ordf. var 1906-20 H.
Schück, som efterträddes af A. Blanck. Sekreterare
var 1906-20 M. Lamm, 1921-22 N. Gobom och
är från 1923 Y. Svanberg.
^Svenska litteratursällskapet i Finland. Sedan
1921 fördelas medlemmarna i 2 kategorier, med
100 och 25 marks årsafgift. Dess tillgångar stego
l jan. 1926 till 13 mill. mark, hvaraî 8,1 mill.
mark tillhörde Svenska kulturfonden. Skriftserien
"Förhandlingar och uppsatser" delades 1925 i 2:
"Förhandlingar" och "Historiska och litteratur-
historiska studier". Ordf. ha varit K. G. Estlan-
der 1885-97, M. G. Schybergson 1897–1922, H.
Pipping 1922-24 och G. Castrén sedan 1924. T. C.
Svenska låtar, Samlade, titel på den påbör-
jade publikationen ät stadsnotarien Nils Anderssons
(se denne. Suppl.) tillrättalagda och efterlämnade,
synnerligen rika samling svenska instrumentala
folkmelodier, hvaraf efter hans död utkommit de-
larna I o. II (1922-23), som innehålla nära 700
låtar från Dalarna. Jfr Låt.
Svenska läkarnes pensionskassa, konstituerad
12 dec. 1923, består af 3 olika af delningar. Från
afd. I, understödsafdelningen, till hvilken årsafgif-
terna äro lika för alla, utbetalas understöd å 400
kr. per år enl. principen för s. k. pensionsrum och
behof. Afd. II är organiserad efter fullt rationella,
försäkringstekniska grunder. Som medlemmar kunna
antas ej endast läkare, utan äfven dessa närstå-
ende personer. Pensionsförsäkringarna tecknas i
enlighet med särskilda premietariffer. Egenpension
kan beviljas t. o. m. 10,000 kr., familje- och annan
öíverlefvelsepension t. o. m. 3,000 kr. I afd. III
kan såväl lifstidsförsäkring som blandad lif- och
kapitalförsäkring erhållas, likaledes efter fastställda
tariffer. .Försäkringssummans storlek är begränsad
till 4,000 kr. i enlighet med bestämmelserna i
lagen om understödsföreningar. Utgående pensio-
ner äro utmätningsîria på grund af k. resol. 2 maj
1924. Kassans styrelse utgöres af 5 läkare jämte
suppleanter. Som försäkringsteknisk konsulent är
en försäkringsmatematiker anställd. W. Gårdlund.
Svenska läkartidningen. Se Allmänna
svenska läkareföreningen. Suppl.
’Svenska läraresällskapet. Läroverkslä-
ra rnes riksförbund hade 1,150 medl.
1924. Deputeradeförsamlingen väljer äfven sty-
relse. Ordf. är f. n. läroverksadjunkten N. J.
Anjou.
Svenska läroverkslärarmöten. Se L ä r a r m ö-
ten. Suppl.
’Svenska maskinverken, Aktiebolaget.
Verkstäderna i Södertälje moderniserades och ut-
vidgades 1917-19. Då bolaget 1921 gick i kon-
kurs, bildade de intresserade bankerna, Skand,
kredit-a.-b. och Stockholms ensk. bank, ett nytt
bolag (med 2 mill. kr. aktiekapital), som öîvcrtog
rörelsen. Den tillverkning, som förut egt rum i
Östersund och Liljeholmen, förlades till Södertälje,
dit äfven hufvudkontorot flyttades. Tillverkningen
i Söderhamn fortsattes som förut. - Bolagets ex-
port har väsentligt ökats; bl. a. ha moderna såg-
verk anlagts i Ryssland, Finland, Balticum, Öster-
rike, Belgien m. fl. st. Ett 10-tal utländska motor-
verkstäder har af bolaget inköpt licens för omän-
dring af sina motorer till Ellwe-principen (ing. H.
Leissners uppfinning af insprutning i kyld förkam-
mare). Sedan 1923 har bolaget upptagit äfven till-
verkning af Ljungströms luftförvärmare. Däremot
har tillverkningen af vissa verktygsmaskiner och
af järnvägssignaler nedlagts. Efter en eldsvåda
1923 har anläggningen i Södertälje ytterligare mo-
derniserats och utvidgats. Verkstäderna där och i
Söderhamn kunna vid full ordertillgång sysselsätta
omkr. 1,000 arb. Verkst. direktör är sedan 1921
civilingenjör Per Deurell. Fmn.
Svenska mejeritidningen, Allmänna svenska me-
jeristf öreningens organ, utkommer sedan l jan.
1909 l gång i veckan i Malmö. Ansvarig utgifvare
är ingenjör Carl Hultman, redaktör Axel Ullner.
*Svensk-amerikaner. Under senaste åren, sär-
skildt sedan Världskriget, har dels genom minskad
invandring, dels genom ökad återflyttning till hem-
landet antalet svenskfödda personer bosatta i För-
enta staterna och Canada sjunkit. Enligt 1920 års
folkräkning funnos då i Förenta staterna bosatta
625,585 svenskfödda personer (39,622 färre än
1910). Stater med den största svenskfödda befolk-
ningen 1920 voro (med antalet i Amerika af inflyt-
tade svenska föräldrar födda s. k. "andra genera-
tion" angifvet inom parentes) Minnesota 112,117
(167,330) och Illinois 105,577 (128,989). Se f. ö.
de särskilda staterna. Minskningen för den svensk-
födda befolkningen uppgick till omkr. 5 proc. An-
talet personer med svenskfödda föräldrar, "andra
generationen", var 1920 824,726 (en ökning af
18 proc. sedan folkräkningen 1910), hvaraf 599,744
födda i helsvenska äktenskap. Den svenskfödda
befolkningen i några städer var (Amerikafödda inoin
parentes): Chicago 58,563 (62,239) New York
33,703 (23,539), Minneapolis 26,515 (34,805),
Seattle 10,253 (8,347). Antalet svenskfödda per-
soner i de till Förenta staterna hörande amerikan-
ska besittningarna var: Alaska 1,688, Hawaii 108
och Panama-kanalzonen 52. Svenskfödda, som
egnade sig åt jordbruk såsom egare eller arrendato-
rer af farmer, voro 60,461, hvaraf 16,934 ensamt i
Minnesota. Den af dem brukade jordarealen upp-
gick till nära 10 mill. acres med ett värde, åbygg-
nader o. s. v. inberäknade, af 968 mill. doll. -
Den svenskfödda befolkningen i Canada uppgick
1921 till 61,503 pers., hvaraf 19,064 i prov. Sa-
skatchewan, 15,943 i Alberta, 9,666 i British Co-
lumbia, 8,023 i Manitoba och 6,713 i Ontario. -
Om svensk-amerikanernas språk se G. Andreen,
"Det svenska språket i Amerika" (1900), och R.
G:son Berg, "Svenskan i Amerika" (i "Språk och
stil", IV, 1904). Litt.: K.HildebrandochA.Fred-
holm, "Svenskarna i Amerika" (1924). O. A. L-r.
Svensk-amerikanska nyhetsbyrån (Amencan-
swedìsh news exchange), en 1920 upprättad byrå,
med kontor i New York och Stockholm, som har till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
