Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Svenska landskommunernas förbund - Svenska landstingsförbundet. Se Landstingsförbundet. Suppl. - Svenska landtarbetareförbundet. Se Landtarbetarföreningar. Suppl. - Svenska landtarbetsgifvarnas centralförening. Se Landtarbetsgifvarföreningar. Suppl. - Svenska landtbrukstjänstemannaföreningen - Svenska landtbruksveckan. Se Landtbruksveckan. Suppl. - Svenska landtmannaskollärarnas förening - *Svenska landtmännens riksförbund - Svenska lifräddningssällskapet - *Svenska Linné-sällskapet - *Svenska litteraturen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
649
Svenska landstingsförbundet-Svenska litteraturen
650
anslutna till förbundet. Dess organ äro en hvart
3:e år sammankommande kongress, till hvilken
hvarje medlem får sända l ombud och därutöíver
l, om invånarantalet of verstiger 4,000, samt full-
mäktige) l för hvarje landstingsområde, hvilka
sammanträda till ord. möte l gång om året, och en
styrelse om 7 pers. Sedan juli 1920 driîver för-
bundet egen upplysnings- och utredningsbyrå i
Stockholm och utger "Landskommunernas tid-
skrift". Styrelsens ordf. är f. n. friherre J. Beck-
Friis och föreståndare för förbundsbyrån direktör
J. A. Zander. Till finansierandet af verksamheten
erlägga de anslutna kommunerna en årsafgift af
högst 5 kr. för hvarje fullt hundratal inv.; denna
af gift får dock icke öíverstiga 400 kr. och icke
understiga 20 kr. per kommun; för 1926 utgår den
med 3 kr. per 100 inv. . S. O-n.
Svenska landstingsförbundet. Se Lands-
tingsförbundet. Suppl.
Svenska landtarbetareförbundet. Se Landt-
arbetarföreningar. Suppl.
Svenska landtarbetsgifvarnas centralförening.
Se Landtarbetsgifvarföreningar. Suppl.
Svenska landtbrukstjänstemannaföreningen, bil-
dad 1911 med uppgift att verka för landtbrukets
höjande och att befordra landtbrukstjänstemännens
intressen, har lokalafd. i flertalet län i södra och
mellersta Sverige. Föreningen, hvars medlemmar
äro jordbrukare och vid landtbruk anställda tjän-
stemän, förmedlar anskaffning af tjänst samt har en
sjuk- och begrafningskassa. Den har sedan 1917
utgett en årsbok. H. J. Dft.
Svenska landtbruksveckan. Se Landtbruks-
veckan. Suppl.
Svenska landtmannaskollärarnas förening bilda-
des 1919, med uppgift att befrämja undervisnin-
gen vid landtmannaskolorna samt tillvarataga dessas
och deras lärares gemensamma intressen. H. J. Dft.
’Svenska landtmännens riksförbund. Till följd
af de stora förluster, som kristiden under och efter
Världskriget medfört, ha af de af riksförbundet
bildade särskilda affärsföretagen Svenska landt-
männens bank och Svenska landtmännens rederi-
a.-b. trädt i likvidation, den förra så, att dess rö-
relse 1923 öívertagits af den genom statens mel-
lankomst då bildade Jordbrukarbanken (se d. o.
Suppl.). H. J. Dft.
Svenska lifräddningssällskapet stiftades 28 nov.
1898, efter mönster af The Royal life saving society
i England, med uppgift att "sprida kunskap i sät-
ten att rädda drunknande och till lifvet återkalla
skenbart drunknade samt att främja simkunnighe-
ten i allmänhet inom landet". Initiativtagare
voro bl. a. dåv. majoren V. Balck samt bröderna
bankir A. och direktör B. Burman, verksamt un-
derstödda af kronprins Gustaf, hvilken sedermera
såsom konung stått som sällskapets beskyddare.
Hedersord! är f. n. (1926) kronprins Gustaf Adolf.
Sina syften har sällskapet velat fylla dels genom
årliga simlärarkurser, företrädesvis för folkskollä-
rare, samt simundiervisni^g för skolungdom, dels
genom att utge propaganda- och undervisningslitte-
ratur. Verksamhetens genombrott skedde i och med
den af sällskapet 1920 f. g. anordnade "obligatori-
ska simundervisningens dag" (6 april), vid hvil-
ket tillfälle en omfattande propaganda egde rum
för nämnda syften dels genom pressen, dels genom
utredningar i ärendet, ställda till statliga och
kommunala myndigheter. Det därmed inledda sam-
arbetet med skol- och kommunalstyrelser i riket har
väsentligen betingat de senaste årens utveckling på
området, hvarunder Sverige blifvit ett af föregångs-
länderna i fråga om simundervisning som led i ung-
domens fysiska uppfostran. Lifräddningssällskapet
har fr. o. m. 1922 utvidgat sitt arbetsprogram till
att omfatta jämväl befrämjande af den kommunala
badverksamheten, i hvad denna angår ordnade fri-
luftsbad. Sällskapet har därvid tillhandagått med
standardritningar till kommunala badanläggningar,
anpassade för simundervisning, äfvensom med ut-
redningar i ärendet till kommunernas tjänst. I mars
1926 ha åtgärder vidtagits för utbildning i liírädd-
ning för handelsflottans personal (liksom tidigare
inom marinen), bl. a. genom instruktörskurser i
ämnet för navigationsskolornas elever. Styrelsen,
som består af 15 led., har sitt säte i Stock-
holm. H. Mr.
*Svenska Linné-sällskapet. Genom medlemsaf-
gifter, rika penninggåfvor och andel i lotterimedel
har sällskapets ekonomiska ställning blifvit god
samt tillåtit inköp af betydande och dyrbara sam-
lingar samt återställandet af den gamla Linnéanska
trädgården i Uppsala. Denna har af Uppsala uni-
versitet ställts under sällskapets förvaltning, och
då det därmed förbundna boställshuset, som inne-
hades af Linné, blir disponibelt, skall sällskapet
där inrätta sitt Linnémuseum. "Svenska Linné-
sällskapets årsskrift" (redaktör C. V. Forsstrand)
har t. o. m. 1926 utkommit i 9 årgångar. Säll-
skapet räknade omkr. 700 led. 1925, af hvilka
560 årligen betalande. Ordf. efter T. Tullberg
(d. 1920) ha varit professorerna E. Muller (d.
1923) och R. E. Fries C. F.
* Svenska litteraturen. 1900-talets första år-
tionde behärskades litterärt sedt i det stora hela
af den romantiska renässans, som sedan 1888, då
Heidenstams "Vallfart och vandringsår" gaf
första signalen, och 1891, då Selma Lager-
löfs "Gösta Berlings saga", Gustaf Frö-
dings "Guitarr och dragharmonika", Per
Hallströms "Lyrik och fantasier" och Oskar
Levertins "Legender och visor", samtidigt ut-
komna, visade en allmän frontförändring, med stor
snabbhet aflöste realismen. Under 1890-talet var
denna renässans nästan lika starkt sydländskt och
exotiskt (Heidenstam, Levertin, Hallström) som
nationellt (Fröding, Karlfeldt) betonad, men vände
sig småningom nästan uteslutande till inhemska
ämnen och besjälades mer och mer af nationellt
patos. Det sociala och problemdiskuterande träng-
des tillbaka af fri fantasikonst. De politiska till-
dragelserna 1905, som för öfrigt satte endast svaga
spår i vår litteratur, fördjupade detta stämnings-
läge, som fick sitt uttryck i historisk dikt, förkär-
lek för sagor och myter, pietetsfull skildring af
provinsiella traditioner och hembygdslif. Tre af
de förnämste författarna bortrycktes i början af
1900-talet: Oskar Levertin, epokens ledande och
inflytelserike kritiker, redan 1906, Gustaf Fröding
1911 och Strindberg, som 1910 fört en förbittrad
polemik mot "nittiotalet", 1912. Renässansen be-
härskade väl ett årtionde in på 1900-talet vår litte-
ratur trots hastigt tynande skönlitterär alstring
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
