Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - *Storbritannien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
559
Storbritannien (Författning. Förvaltning. Rättskipning. Utländska besittningar)
560
Rekryteringen sker numera uteslutande genom värf-
ning. Anställningstiden utgör: vid reguljära armén
1 allmänhet 7 år, vid reserven 5 år och i terri-
torialarmén 4 år. Utbildningstiden vid regul-
jära armén är densamma som tjänstetiden, vid re-
servens B- och D-sektioner 12 dagar årligen och vid
territorialarmén högst 22 dagar årligen utom tiden
för skjututbildningen. Armébudgeten för 1925-26
utgör 44,500,000 pd st.
Flygvapnet utgör sedan. 1917 ett särskildt stats-
departement (air ministry). Högsta styrelsen utöf-
vas af flygkollegiet, bestående af cheferna för de
olika byråerna inom flygministeriet under flygmini-
sterns ordförandeskap. Hemlandet är deladt i 2
större distrikt, inlands- och kustdistriktet, hvart-
dera omfattande alla förband och anstalter, som
erfordras för uppsättande m. m. af områdets flyg-
stridskrafter. Fristående anstalter äro flygkrigs-
och yrkesskolorna. Dessutom finnas 6 flygkomman-
don i kolonierna och Indien. I början af 1925 fun-
nos 43 flygeskadrar (squadrons}, hvaraf 25 i hem-
landet, om i regel 3 flygafd. (flights] om i allmän-
het 4 flygplan. Dessutom funnos omkr. 20 flyg-
afd. om 6 flygplan för samverkan med flottan.
Flygvapnets reserver, benämnda auxiliary air force
och special reserve squadrons, äro f. n. under
organisation. Yid 1925 års utgång lära ha fun-
nits omkr. 720 flygplan utom reservpian. En
ytterligare ökning af flygförbandens antal är dock
förestående. H. J-dt.
Flottan. S. har numera (från 1921) nödgats gå
in för en "one-power-standard", hvarmed för-
stås, att brittiska flottan skall vara minst lika
stark som hvarje annan flotta. Hösten 1925 bestod
flottan af följande stridsfartyg: 18 slagskepp, 4
slagkryssare, 6 hangarfartyg, 49 kryssare, 200
jagare och 62 u-båtar. Under byggnad voro vid
samma tid 2 slagskepp, 2 hangarfartyg, 8 kryssare,
2 jagare och 3 u-båtar, och med ett delvis redan
påbörjadt program för 1925-30 af ses att därutöf-
ver under sagda tid nybygga 16 kryssare, l hangar-
fartyg, 27 jagare och 24 u-båtar. Flottans personal
räknade 102,675 man 1925, häri personal tillhö-
rande flottans flygvapen inräknad. Särskilda kurser
äro numera anordnade för att för underofficerare
och manskap möjliggöra att vinna kompetens för
officersbefordran. Antalet örlogsstationer och vari
är väsentligen reduceradt. Hufvuddelen af sjö-
stridskrafterna är fördelad till två flottor: "Atlant-
flottan" och "Medelhafsflottan". Sjöförsvarsbud-
geten 1925-26 utgjorde 1,100 mill. kr., hvaraf
150 mill. till nybyggnader och 25 mill. till flottans
flygvapen. D. L-t.
I det fasta försvaret torde ingen annan förändring
ha gjorts, än att den förträffliga hamnbassängen
inom Orkneyöarna, Scapa flow (se d. o.), under
Världskriget danades till krigshamn och marin
stödjepunkt samt att åtskilliga provisoriska kust-
befästningar under samma tid anlades hufvudsakli-
gen vid östra och södra kusterna. L. Wrson M.
Författning (sp. 160). Trots förändrin-
gen i Irlands ställning (se ofvan sp. 553 och I r-
land. Suppl., sp. 683-684) kvarstår i den oför-
ändrade kungatiteln den numera föråldrade termen
United kingdom of Great Britain and Ireland. Ge-
nom 1921-22 års uppgörelse med Irland upphäf-
des äfven själfstyrelselagen af 1911, och 1916 års
själfstyrelselag gäller numera ej södra Irland (I r-
ländska fristaten, eng. Irish free state),
utan endast Norra Irland (se Irland. Suppl.,
sp. 675-676). - Rösträtt och valbarhet till un-
derhuset tillkomma sedan 1918 äfven kvinnor (se
Parlament. Suppl.). - (Sp. 162) Afskaffade
äro ämbetsposterna lordlöjtnant, förste sekreterare,
lordkansler, attorney general och solicitor general
för Irland. I samband med dominions’ ändrade
ställning inom riket (se nedan sp. 567) bär kolo-
nialministern sedan 1925 titeln principal secretary
of state for dominion affairs and for the colonies,
och inom kolonialministeriet har inrättats en sär-
skild understatssekreterarpost för dominions’ an-
gelägenheter. En särskild statssekreterare för luft-
försvaret har tillkommit. Uppdelningen på nya mi-
nisterier af de till inrikesministeriet hörande ären-
dena har fortgått (se Home office. Suppl.).
Kommittén för lokal själf styrelse, fattig- och hälso-
vård (local government board) har ömhudats till
hälsovårdsministeriet (ministry of health). Jord-
bruksdepartementet (board of agriculture) har blif-
vit ministry of agriculture and fisheries. Nytillkom-
met är ett arbetsministerium (ministry of labour).
Däremot af skaffades efter Världskrigets slut krigs-
kabinettet och de under kriget tillkomna speciella
ministerposterna (för blockad, ammunition, lifs-
medelskontroll m. m.).
Förvaltning (sp. 163). Norra Irland är
deladt i 6 grefskap och 2 county boroughs (Belfast
och Londonderry). I Irländska fristaten, hvars
lokalförvaltning nyordnats 1925, äro Dublin, Cork,
Limerick och Waterford (ej "Westerford") fortfa-
rande county boroughs.
Rättskipning (sp. 165). I Norra Irland
upprättades 1920 en högsta domstol, Supreme court
of judicature of Northern Ireland, bestående af två
afdelningar, Court of appeal in Northern Ireland
och High court of justice in Northern Ireland;
från den förra kan i vissa fall direkt vädjas till
öfverhuset. Irländska fristatens rättsväsen (jfr I r-
land. Suppl., sp. 676) har i detalj nyorganise-
rats genom en lag af 1924.
De utländska besittningarna (sp.
167) pläga numera efte sin författning indelas
i a) dominions (med fullständig parlamentarisk
autonomi): Irländska fristaten, Sydafrikanska uni-
onen, Australiska statsförbundet, Nya Zeeland,
Canada, Newfoundland; b) Malta, med parla-
mentarisk autonomi för inre angelägenheter; c).
kronkolonier och protektorat utan parlamentariskt
ansvarig styrelse under högsta ledning af statsse-
kreteraren för kolonierna: 1) med valdt underhus
och utnämndt lagstiftande råd: Bahamaöarna, Bar-
bados, Bermudasöarna; 2) med delvis valdt lag-
stiftande råd: Cypern, Ceylon, Kenya, Mauritius,
Fidji-öarna, Jamaica, Leeward-islands, Guyana;
3) med af centralregeringen utnämndt lagstiftande
råd: Hong-kong, Malakka, Gambia, Sierra Leone,
Guldkusten, Nigeria, Njassa-land, Uganda, Sey-
chellerna, Honduras, Trinidad, Santa Lucia, Saint
Vincent, Falklandsöarna; 4) utan officiell representa-
tion: Gibraltar, Nord-Borneo, Wei-hai-wei, Nordter-
ritoriet i Guldkusten, Ashanti, Nigeria, S:t Helena,
Basutoland, Betsjuanaland, Swasiland, Somaliland.
Pacifiköarna; d) kejsardömet Indien.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
