Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Stora Middelgrund - Stora Mjölkvattnet. Se Mjölkvattnet. Suppl. - *Stora Namaqua. Se Namalandet äfven i Suppl. - Stora Oset - Stora Sköndal. Se Svenska diakonanstalten - *Stora Slågarp - Stora Strand - Stora Tjulträsk. Se Tjulträsk - Stora Varholmen. Se Varholmarna. Suppl. - Stora Vänter (Östra Vänern). Se Vänern, sp. 93 - Stora Värtan. Se Värtan - Stora Väsby, egendom. Se Väsby 2. - Stora Ålö. Se Ålö 2. - Stora Årås. Se Årås 2. - Stora Ängskär, ö. Se Ängskärs skärgård - Stora Öfverön. Se Öfverön - Störa Örjanen. Se Örjan - Storberlin. Se Berlin. Suppl., sp. 580 - Storbläddra, bot., namn på Utricularia vulgaris - *Storbritannien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Stora Middelgrund-Storbritannien (Geologi)
554
Stora Middelgrund, skär i Kattegatt med en
1907 uppförd blixtfyr via östra sidan, på 56° 33’
25" n. br. och 12° 7’ 15" ö. Igd fr. Gr., med
lins af 6:e ordn. och agaljus. E- A-t.
Stora Mjölkvattnet. Se Mjölkvattnet. Suppl.
*Stora Namaqua. Se Namalandet äfven i
Suppl.
Stora Oset, skär i Bohuslän, med en 1913
uppförd blixtfyr, på 57° 44’ 52" n. br. och 11°
36’ 42" ö. Igd fr. Gr., 12;5 m. öfver medelvatten.
Agaljus.
Stora Sköndal. Se Svenska diakonan-
stalten.
*Stora Slägarp omfattar nu 645 har. 337 inv.
(1925). S. är nu annex till Västra Alstad, Skytts
kontrakt, Lunds stift.
Stora Strand, gruffält i Ånimskogs och Fröskogs
socknar, Dalsland, tillhörigt Gruf-a.-b. Lake cop-
per. Där har då och då med föga resultat brutits
en fattig kopparmalm. O- Sjn.
Stora Tjulträsk. Se T j u 11 r ä s k.
Stora Varholmen. Se Y a r h o l m a r n a. Suppl.
Stora Vänern (östra Vänern). Se Vänern,
sp. 93.
Stora Vårtan. Se V ärt a n.
Stora Väsby, egendom. Se Väsby 2.
Stora Älö. Se Al ö 2.
Stora Åras. Se Åras 2.
Stora Ängskär, o. Se Ängskärs skär-
gård.
Stora Öfverön. Se ö f v e r ö n.
Stora Örjanen. Se Örjan.
Storberlin. Se Berlin. Suppl., sp. 580.
Storbläddra, boí., namn på Utricularia vulgaris.
*Storbritannien. Den 1801 ingångna statsunio-
nen mellan United kingdom of Great Britain (Eng-
land, med Wales, och Skottland) samt Irland upp-
hörde genom uppgörelsen med Sinn-fein-rege-
ringen på Irland 1921-22 (se Irland. Suppl.,
sp. 683-684), hvadan sammanslutningen United
kingdom of Great Britain and Ireland ej längre
existerar. Den nya Irländska îristaten (Irish free
state) innehar en med de själístyrande dominions’
likartad ställning inom Brittiska riket, hvaremot
Norra Irland (Northern Ireland) fortfarande kvar-
står i direkt förening med United kingdom of Great
Britain. Eikets kärna (England, Wales, Skottland,
Norra Irland, Man och Normandiska öarna) har en
areal af 244,743 kvkm. och hade vid 1921 års
census 45,005,489 inv. V. S-g.
Areal och folkmängd i olika delar af S. i vid-
sträcktaste bemärkelse framgå af den å sp. 554
meddelade öfversikten efter "Statistisk årsbok för
Sverige" (1925).
Geologi (sp. 140). S. tillhör geologiskt Mel-
lan-Europa. Samtliga geologiska formationer äro
representerade. Största urbergsområdet är beläget
på Skottlands nordvästra kust. Det utgöres där dels
af en äldre gnejsformation (Lewisian), dels af
en yngre sandstens-diabasformation (Torridonian).
Oívanpå urberget har utbildats ett subkambriskt
peneplan. Mindre urbergsområden finnas i Wales
och på Anglesey (Mona complex). Urberget är ej
malmförande. Kambriska, ordoviciska och siluriska
bildningar finnas förnämligast i skotska högländer-
na, Southern Uplands och Wales. De äro mycket
mäktisra och utbildade i geosvnklinal facies med in-
Invånare
Riksdelar ^ vkm j k\km. | Summa
på 1
kvkm.
England och Wales ... J 151,106
38,690,000
256
Skottland ..........
78,758
4,881,637
62
Norra Irland ........
14,112
1,284,000
91
: Man och Kanalöarna . . .
767
149,852
195
Irländska fristateii .....
69,825
3,160,000
45
G-ibraltar .... ......
o
20,638
4,128
Malta ............
316
224,680 711
Summa i Europa
314,889
48,410,807
154
Cypern ..........
9,283
310,469
33
Brittiska Indien .....
4,675,603
318,885,980
68
’ Ceylon ...........
65,996
4,504,549
68
Straits Settlements . . . .
4,145
907,366
219
Malajiska skyddsstaterna
132,098
2,448,834
19
Borueo ....
200,000
880,000
4
Hong-kong ........
1,013
662,200
654 .
Öfriga besittningar i Asien
42,000
500,000
12
Summa i Asien
5,130,138
329,099,398
64
Anglo-egyptiska Sudan . .
2,628,000
4,853,000
2
Brittiska Väst-Afrika . . .
1,152,440
22,300,000
19
Sydafrikanska unionen . .
1,225,300
7,175,579
6
Öfriga Syd-Afrika .....
1,895,634
2,641,451
1
Njassaland .........
102,220
1,201,983
12 .
Brittiska Öst-Afrika ....
734,000
5,465,000
7
Somaliland .........
176,165
300,000
2
Afrikanska öar .......
6,209
424,000
68
Summa i Afrika
7,919,968
44,361,013
6
Canada ...........
9,660,479
8,966,934
1
Newfoundland o. Labrador
421,5221 262,979
0,6
Västindien .........
31,711i 1,728,735
54
Öfriga besittningar i Ame-
rika ............
273,500 367,903
1
Summa i Amerika
10,387,212
11,326,551
1
Australiska statsförbundet
7,706,166
5,749,807
0,7
Papua och Norfolkön . . .
234,581
250,000
1
Nya Zeeland ........
267,487
1,347,853
5
Cooks öar m. m ......
1,494
13,542
9
Öfriga besittningar i Au-
stralien (det obebodda
Ross land ej inräknadt)
49,088
368,000
7
Summa i Australien
8,258,816| 7,729,202] 0,9
Summa omedelbara
besittningar
32,011,023 440,926,971
14
Mandatområden -. :
Palestina ......... 23,316
757,182
32
Transjordanien ...... ’ 40,000
400,000
10
Irak ............ 301,763
2,849,282
9
Summa i Asien 365,079
4,006,464
11
Togoland ......... 32,642
188,265
5
Kamerun ......... 80,311
650,000
8
Sydväst-Afrika ...... 835,100
227,739
0,3
Tanganjikaterritoriet . . 967,3495 4,123,493
4
Summa i Afrika 1,915,402
5,189,497
2,7
Nya Gruinea ....... i 236,000
254,000
1
Väst-Samoa ........ j 3,260
37,328
11
Nauru ........... 19
2,129
112
; Summa i Australien 239, 279 i 293,457 j 1,2
lagrade basiska effusiv. I slutet af silur veckades
formationerna (den kaledoniska veckningen) under
intrusion af graniter, utbildning af metamorfa berg-
arter (Dalradian och Moinian) samt malmbildning
(koppar, svafvelkis, bly, silfver och guld i Wales,
på Anglesey och Man). Bergskedjan sönderstycka-
des af blockrörelser unde^ devon, hvarvid yngre
graniter uppträngde särskildt i Skottland. Oívan
dessa lagrades under devon en mäktig arid sand-
stensserie med inlagrade vulkaniska bergarter (Old
red sandstone). Dess förnämsta utbredningsområden
äro östra Skottland, Orkney- och Shetlandsöarna
samt södra Wales. På Cornwall fortsatte geosyn-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
