Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Stachovitj ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
457
Stachovitj-Stadener
458
L’origine de Vusage de
Varticle défini devant
les noms de pays en
français (ibid., VIII,
192Í), Voyons voir!
Montre voir! Essay éty-
mologique (ibid., IX,
1924), Quelques signifi-
cations romanes du mot
"latin" (i "Strena phi-
lologica’’. Festskrift
tillegnad prof. P. Pers-
son, 1922) och Quel-
ques observations sur
les recueils de laude
d’Udine et de Porde-
none (i "Mélanges philologiques offerts à M.
Johan Vising", 1925). - 9. Erik S. tog 1925
afsked från lektoratet. 7. Gl. 8. A. W:sonM.
*Stachovitj, M. A., af gick 18 sept. 1917 från
generalguvernörsämbetet.
Stack [stä’k], sir Lee, engelsk militär, f. 15
maj 1868, d. 24 nov. 1924 i Kairo, blef officer
1888, tjänstgjorde som kapten vid ockupationstrup-
perna på Kreta 1898 och blef 1899 anställd vid
egyptiska armén. Där vann han rask befordran,
var 1904-08 privat- och militärsekreterare hos
serdaren sir Eeginald Wingate, lämnade 1910
egyptiska armén för att ingå i Sudans förvaltning
och blef 1913 civil sekreterare hos Sudans rege-
ring. 1916 förordnades han att efter Wingate
tills vidare fungera som egyptiska arméns serdar
och generalguvernör öíver Sudan och utnämndes
1919 till ordinarie innehafvare af dessa poster.
Han erhöll knightvärdighet 1918. Som styresman
of ver Sudan visade S. mycken kraft och verksamt
intresse för landets fredliga ekonomiska utveck-
ling. Han föll offer för ett nationalistattentat i
Kairo 20 DOV. 1924, blef dödligt sårad och dog
fyra dagar senare. V. S-g.
Stacpoole [stä’kpöl], Henry de Ver e, engelsk
författare, studerade medicin och vardt läkare, har
företagit vidsträckta och långvariga resor och bl. a.
deltagit i djuphafsexpeditioner. Sin första litterära
framgång hade han med det sociala lustspelet
Fanny Lambert och har sedan blifvit mycket upp-
skattad, framför allt som romanförfattare med The
blue ìagoon (1908; "Den blå lagunen", 1912),
The pools of silence (1909), Patsy (sv. öfv. 1913)
m. fl. Flera andra af hans romaner äro öfv.
till sv. Rr-nB.
*Stad. Bland viktigare nyheter i städernas för-
valtningsrättsliga ställning märkas lagstiftningarna
om fastighetsbildning i stad (se d. o. Suppl.) 1917
och om ändring i kommunal och ecklesiastik indel-
ning 1919, som bl. a. reglerar förfarandet vid in-
korporering. Åtskillnaden mellan stad och land
har af landstingslagen 1924 så till vida modifie-
rats, att städer med mindre än 15,000 inv. kunna,
då synnerliga skäl föreligga, förenas med angrän-
sande landsbygd till gemensamma valkretsar.
Nämnda lag har ock närmare reglerat förutsätt-
ningarna för stads utträde ur landsting; rätt att
utträda har den stad, som nått en folkmängd af
50,000 inv. Antalet städer utan egen jurisdiktion
(städer under landsrätt, fögderistäder) har på
senare år starkt ökats och utgör nu (l jan.
1926) 23. Nästan alla dessa ha aldrig egt egen
jurisdiktion; undantag utgöra endast öregrund och
östhammar, som 1919 frivilligt afstodo från den
egna jurisdiktionen. Enligt en lag af 1924 är det
under vissa förutsättningai möjligt att mot en stads
vilja beröfva densamma dess jurisdiktion (se vi-
dare L a n d s r ä 11. Suppl.). Förvaltningsorgani-
sationen i städer utan egen jurisdiktion ordnas ge-
nom af K. M:t fastställda reglementen; såsom prin-
cip gäller, att i staden skall finnas en stadssty-
relse (se d. o. Suppl.). Utom landsting stå nu-
mera 6 städer, sedan Hälsingborg 1918 utträdt ur
Malmöhus läns landsting. Enligt en 1918 genom-
förd lagändring kunna numera endast i städer med
mindre än 1,500 inv. stadsfullmäktige ersättas af
allmän rådstuga. Möjligheten begagnas blott i
Skanör och Falsterbo. Städernas antal utgjorde
113 jan. 1926, hvarvid dock alltjämt 2 (Skanör
och Falsterbo) äro förenade under gemensam sty-
relse. N- H-tz.
*Staden, Staden inom broarna 1.
Stadsholmen. Under de åtta åren närmast
efter 1917 ha denna stadsdels förhållanden föga
ändrats. Beslutad breddning af Skeppsbrons tra-
fikled och hamnplan å en sträcka af 390 m. närmast
Slussen genom en utfyIlning af i medeltal 6*/2 m.
bredd är under arbete sedan 1925. I vida fältet stå
framkastade planer på att förbättra den västliga
gatuförbindelsen mellan Norrmalm och Södermalm
genom en öfverfart i utkanten af stadsdelen i st. f.
bredare genomfart medelst vidgning af Stora Ny-
gatan. Mantalsskrifna folkmängden var 11,792 l
jan. 1925. I kanslihuset saknas ytterligare vissa
af statsdepartementen: Ecklesiastikdep., som flyttats
till kronans fastighet Jakobsgatan 32 vid Tegelbac-
ken ("Kronprinsens stall"), det enhetliga För-
svarsdep., förlagdt till de af kronan inköpta egen-
domarna Storkyrkobrinken 7 och 9, och det nytill-
komna Handelsdep., inrymdt i den likaledes af sta-
ten inköpta fastigheten vid Rosenbad och Ström-
gatan. Medicinalstyrelsen har flyttat till statsver-
kets af Vet. akad. tidigare disponerade hus vid
Wallin- och Drottninggatorna samt i fastigheten vid
Svartmangatan efterträdts af Kontrollstyrelsen.
Tullpackhuset vid Skeppsbron hyser visserligen
fortfarande Generaltullstyrelsen, men den lokala
tullförvaltningen är flyttad till den af Stockholms
stad inköpta fastigheten Katarinavägen 15 och
Stadsgården 18. I förläggningen af fartygstrafiken
vid Skeppsbron äro definitiva jämkningar ännu icke
fastslagna. I norra f. d. bankhuset vid Skepps-
bron har inrymts en del af Kammararkivet. Bygg-
nadsnämnden har från Slottsbacken 6 flyttat till
Stadshuset. Dit ha äfven stadsfullmäktige öfver-
flyttat från Börshuset, lämnande platt> åt den nya
egaren, Svenska akademien, och i Stadshuset har
likaså drätselnämnden fat’, sina samtliga lokaler,
hvaremot fattigvårds- och kyrkogårdsnämnderna
inrymts i Stora Nygatan 2. Vid Skeppsbron och
Munkbron ha flera stilenliga om- och nybyggna-
der egt rum. Redan 1912 uppställdes i kommen-
dantsflygelns vid k. slottet arkad Kristina Gyllen-
stiernas stod (mod. af T. Lundberg). I Ström-
parterren skall resas "Solsångaren" (mod. af
Milles). G. V. G.
Städener, Nils Samuel, präst, teologisk för-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
