Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Spetsig vinkel ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
utgör huvudbeståndsdelen i såväl dynamit som i
det speciellt för gröfre artilleripjäser använda
nitroglycerinkrutet (ballistit, kordit; se dessa ord)
tillgrep man i Tyskland och Österrike syntetisk
glycerin (protol), erhållen genom förjäsning af
socker. Som ersättningsmedel för nitroglycerin
kom äfven nitroglykol, framställd af ur etylen
härledd syntetisk glykol, till användning. I
bergsbruket och för militära sprängningsarbeten
måste emellertid dynamiten i stor utsträckning ersättas
med ammoniumnitrat- och kloratsprängämnen,
men äfven oxylikvit (oxyliquit), ett
sprängämne med flytande luft eller flytande syre
som huvudbeståndsdel, utgjorde särskildt i Tyskland
ett allmänt användt ersättningsmedel för
dynamit. Ej minst vid utförandet af de stora
fältbefästningarna på västfronten och vid raserandet
af dessa under den tyska reträtten spelade den
flytande luften en viktig roll. - Om
säkerhetssprängämnen se d. o.
(Sp. 831) Sprängämnesfabrikerna vid
Vinterviken och Torsebro ha upphört. s. Nff.
Spurila [spo’r-], frälselägenhet i Pemar socken,
Finland, nämnes redan på 1300-talet och har lång
tid varit stamgods för ätten Jägerhorn af S. O. B-n.
Spåmossa. Funaria hygrome’trica, bot., en af
våra vanligaste, på dikeskanter etc. växande
löfmossor med äggrunda, konkava blad och lutande
sporkapsel på långt skaft, som i torrt tillstånd är
vridet. G. L-m.
*Spånga-Löfsta järnväg. Se Stockholm-
Västerås-Bergslagens järnvägar.
Suppl.
*Spångberg, K. Valfrid, har utgett Adolf
Hedins "Tal och skrifter" (I 1905, II 1915) samt
monografien Adolf Hedin i liv och gärning (1925).
Han har vidare utgett Hur kriget verkat (1915,
reseskisser från Tyskland, Schweiz och Frankrike),
Sveriges neutralitetspolitik i världskrigets
belysning (1916, en motskrift mot den s. k.
"aktivistboken" "Sveriges utrikespolitik i världskrigets
belysning"), hvarjämte han författat föreningshistoriken
i den af honom redigerade minnesskriften
"Publicistklubben 1874-1924" (1924).
Ett stort antal i landsorts- och grannlandstidningar
publicerade biografiska skisser öfver in- och ut-
ländska politiker har han samlat i 3 bd, Stora män
och mindre (1917, 1921, 1924). Varmt uppskattad
bland yrkeskamrater, har S. i Publicistklubben
beklädt olika förtroendeposter, var i Svenska
publicisternas pensionskassa sekr. 1902-07 och är
från 1923 dess vice ordf.; han var medstiftare af
Svenska journalistföreningen 1902 och dess ordf.
1905-09. Gi.
Spångfjället, ett 1,609 m. högt berg i Sorsele
socken, Västerbottens län, utgör högsta toppen i
Ammarfjället (se d. o.).
* Spårväg. (Sp. 846) Om Stockholms spårvägar
se art. Stockholm. Samfärdsmedel. Suppl.
Spädbarnshemmet P. L. Eurenii minne. Se
Hittebarnshus. Suppl.
Spällinge (Spellinge), herrgård i Västra
Hargs socken, Östergötland, omfattar 4 1/4 mtl med
en areal af 1,000 har, hvaraf 230 har åker. Tax.-v.
336,300 kr. (1925). Gården gjordes till säteri af
frih. Mårten Leijonsköld (d, 1656), tillhörde sedan
bl. a. släkterna Ulfsparre och Danckwardt-
Lillieström samt från slutet af 1700-talet Kugelberg.
Nuv. egare äro fröknarna Betty och Jacqueline
Kugelberg. O. Sjn.
*Spänningskedja. Rad 12. Om Voltas
spänningsserie se Galvanisk elektricitet,
sp. 657. - Sp. 852. Om sammansatta oxidations-
och reduktionsmedels plats i spänningskedjan
se Oxidationsmedel. Suppl, och
Reduktionspotential. K. A. V-g.
*Spörck, A. G., tog 1919 afsked.
Squalidæ, zool. Se Ängelhajsläktet.
Srem [srem], Szrem. Se Schrimm, äfven
i Suppl.
Sroda [sråda]. Se Schroda. Suppl.
SSRB, förkortning för ry. Sotsialistitjeskaja
sovjetskaja respublika Bjelorussii. Se Ryssland.
Suppl., sp. 99-100 och 113.
S. S. R. S., förk. för Svenska sällskapet
för räddning af skeppsbrutna.
SSSR, förkortning för ry. Sojus sovjetskich
sotsialistitjeskich respublik. Se Ryssland. Suppl.,
sp. 99.
*S. S. U. H. Se Sveriges studerande
ungdoms helnykterhetsförbund (äfven
i Suppl.).
*Staaff. - 7. Karl A. S. S:s politiska
gärning har efter hans död småningom rönt större
uppskattning och erkännande äfven från tidigare
motståndare. Tioårsdagen af hans död, 4 okt. 1925,
firades med af frisinnade och liberala organisationer
anordnade minnesfester öfver hela landet.
Jfr I. Öman, "K. S:s första ministär" (akad. afh.,
1923). Hösten 1917 utgåfvos af S:s broder E.
Staaff två af S. efterlämnade dramatiska arbeten,
Johansson och Vestman, skådespel i 4 akter (förf.
omkr. 1898), och Elisabet, skådespel i 3 akter
(fullb. 1909). Det förra behandlar ett kriminalistiskt
motiv, det senare är väsentligen byggdt på ett
moraliskt psykologiskt, en moders kärlek till sitt
barn före äktenskapet. Båda ha uppförts i landsorten,
det senare (som också filmatiserats) äfven (af
amatörskådespelare) i Stockholm. 1918 utgåfvos af
K. Setterwall och E. Staaff S:s Politiska tal (2
bd; det senare med fullständig förteckning öfver
af S. utgifna skrifter) - Ur den af S. stiftade
fonden "för frisinnade ändamål" (se hufvudarb.),
som f. n. (1926) uppgår till omkr. 100,000 kr. och
förvaltas af en af S. själf urspr. tillsatt tremanna-
nämnd, hvilken sedan kompletterar sig själf, ha
bidrag årl. lämnats till understöd åt frisinnade
tidskrifter ("Forum" m. fl.), utgifning af statsveten-
skapliga och historiska arbeten i liberal anda m. m.
En af skulptören C. Eldh utförd byst (herm) af
S., skänkt till riksdagen af två enskilda donatorer,
uppställdes 1918 i den s. k. sammanbindningsbanan
i Riksdagshuset. En replik i ljusgrå granit af
denna byst, bekostad af ett stort antal frisinnade
medborgare genom den i hufvudarb. omnämnda
insamlingen, af täcktes 5 juni 1921 i den vid Adolf
Fredriks kyrka i Stockholm belägna planteringen
i Sveavägen. - 8. Erik S. S. har ytterligare
utgett bl. a.: Om uppkomsten av prefixet
mé(s)- i franskan (i "Nord. tidskr. f. fìlol.", 4:e ser.,
7, 1918), Joufre Rudel. Ett blad ur den prov.
trubadurdiktningens hist. (i "Nord. tidskr." 1919),
Per Adolf Geijer (i "Studier i modern språkvet.",
utg. af Nyfilolog. sällsk. i Stockholm, VII, 1920
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
