Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Spaningsplan ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
har därför funnit användning hufvudsakligen till
vissa mindre föremål: kirurgiska instrument,
husgerådsartiklar (bordsknifvar), plåtkärl o. d.
F. S-e.
Specialvisitation. Se Visitation, sp. 835.
Speciell åklagare. Se Åklagare.
Specifik tull. Se Tull, sp. 266.
*Spegel, H. En af S. skrifven dagbok (tr. i
Gjörwells "Det swenska biblioteket" 1757–61), utgafs
i ny uppl. 1923 af S. Hildebrand. En utredning
af S:s arbete på Gotland lämnas i "Då Gotland
blef svenskt" (särtryck ur tidn. "Gotlänningen", 1924).
Spegelbåglampan. Se Kinematograf. Suppl., sp. 1027.
Spektralinstrument. Se Wiberg, M.
*Spektrum. En i hufvudarb. sp. 640–641
nämnd linjeserie, som man funnit i vissa stjärnors
spektra, har visat sig tillhöra icke väte, utan ioni-
seradt helium. Som en motsvarighet till den s. k.
Zeeman-effekten (se d. o.) iakttogo 1913 oberoende
af hvarandra J. Stark (se denne) och Lo Surdo
äfven i ett elektrostatiskt fält en uppdelning af
spektrallinjerna från en glödande gas. Yid denna
s.-k. Starkeffekt uppträder ett stort antal kompo-
nenter, af hvilka de flesta äro polariserade. Äfven
utan fält har man i vissa spektrallinjer påvisat en
uppdelning i mycket nära hvarandra liggande
komponenter, den s. k. finstrukturcn (Paschen).
Liknande är förhållandet i röntgenspektra. Teore-
tisk tolkning af dessa olika fenomen har erhållits
genom utvidgning af den Rutherford-Bohrska atom-
modellen (se Atommodell, sp. 356, Fysik,
sp. 1110, och Strålning, alla i Suppl.). Om
nyare undersökningar af bandspektra se Mole-
kylspektrum. Suppl.
E. R–dt,
*Spellinge. Se Spällinge. Suppl.
Spelluft, mus. Se Orgel, sp. 865.
*Spelvik. Se Ludgo. Suppl.
Spemann, Hans, tysk zoolog, f. 22 juni 1869
i Stuttgart, professor i zoologi 1908 i Rostock och
1919 i Freiburg im Br., har utöfvat en högt
uppskattad verksamhet på den experimentella
morfologiens område. Mycket betydelsefulla äro
hans många experimentella undersökningar rörande
ögonlinsens bildning och hans transplantationer
af organ under embryonalutvecklingen.
L–e.
*Spengel, J. Wilhelm, dog 13 april 1921.
Spengler, Oswald, tysk historiefilosof, f. 28
maj 1880 i Blankenburg (Harz), filos. d:r i Halle
1903, lektor i matematik och naturvetenskap i
Hamburg intill 1911, har därefter varit bosatt som
skriftställare i München. Hans hufvudarbete är
Der untergang des Abendlandes (I, "Gestalt und
wirklichkeit", 1918; 3:e uppl. 1923; II. "Welthistorische
perspektiven", 1922). Grundtankar däri äro följande.
Historien är icke en oafbrutet fortlöpande utveckling
af den europeiska mänskligheten, utan utvecklingen af en rad
olika kulturer, som genomlefva olika åldrar: urtillstånd,
uppåtstigande, höjdpunkt, förfall, undergång. Den antika
kulturen, "apollinisk", gick helt under vid
början af vår tidräkning. Den arabiska kulturen
präglade 1:a årtusendet e. Kr., hvarefter den
västerländska kulturen, "faustisk", full af oro och
längtan, framträdde. Dess förfallsperiod började
med Napoleon I och utmärkes genom stigande
civilisation, den skapande genialitetens
undanträngande af det kallt beräknande intellektet.
När den västerländska kulturens undergång år 2,200
e. Kr. är fullbordad, inträder en ny kultur, i
Ryssland: "den tredje ur kristendomens
outtömliga möjligheter". Kring S:s stilistiskt
fascinerande arbete har en omfångsrik litteratur vuxit
fram. S. höll 1924 föredrag i Sverige. Se J.
Gustavson, "O. S:s historiefilosofi" (i "Ord och
bild", 1922), och M. Schroeter, "Der streit um
Spengler" (s. å.).
C. D–g.
Spennert, Jenny Juliana, finländsk sån-
gerska, f. 1879 i Helsingfors, har efter utländska
studier uppträdt på operascener och konserter i
Paris, Berlin m. fl. städer. I Stockholm gaf hon
konsert 1912 och uppträdds s. å. som Thaïs på
K. operan där. Hon är hög sopran och förträfflig
sångerska.
E. F–t.
Spens, Jakob (Jacob) Vilhelm, grefve,
ämbetsman, son till den i hufvudarbetet omtalade
landshöfding G. H. S., f. 9 okt. 1861, tog 1885
i Uppsala examen till rättegångsverken, blef 1890
t. f. och 1897 ord. länsnotarie i Jönköpings län,
landssekreterare där 1901 samt var 1923–24 t. f.
landshöfding i samma län. S. har sedan 1909
tillhört Första kammaren (för Jönköpings län),
tillhör högerpartiet och har varit led. af lagutskottet
1916–18 samt därefter af första lagutskottet 1920–21
och af andra lagutskottet från 1922. Han
var 1917 led. af särskildt utskott om
fögderiförvaltningens omorganisation.
*Spenshult. - 2. Se Jubileumsfondssanatorier. Suppl. (fig. 1).
Speotyto, zool. Se Ugglor, sp. 853.
Speranza, pseudonym. Se Wilde, Oscar, sp. 447.
*Sperati, Octavia, dog i mars 1918.
*Spergularia, bot. I Sverige finnas 3 arter.
G. L–m.
Sperma ranarum, farm. Se Organoterapi, sp. 862.
*Spermatoforer benämnas de i större antal
sammankittade eller på annat sätt till en kropp af
olika form sammanfogade sädesceller, som under
parningen fästas utanpå honans kropp eller
införas i hennes könsorgan. De förekomma hos vissa
maskar, leddjur, blötdjur och hos stjärtamfibierna.
L–e.
Spermatoxin. Se Cytolysiner. Suppl.
Sperrys kompass. Se Kompass. Suppl.
*Spetsar. Om pinnbandsspetsar se Jämtslöjd. Suppl.
*Spetsbergen. Många vetenskapliga expeditioner
till S. ha företagits äfven under de senare åren
från såväl Sverige som särskildt Norge. De genom
Världskriget af brutna förhandlingarna om S:s
folkrättsliga ställning fortsattes efter krigets slut
och ledde 9 febr. 1920 till en traktat i Paris
mellan England, Nord-Amerikas förenta stater,
Frankrike, Italien, Japan samt Sverige, Norge.
Danmark och Nederländerna. Ryssland, som ej
deltog i förhandlingarna, lät i febr. 1924 meddela
Norge, att det ej gjorde några invändningar mot
traktaten. Genom ofverenskommelsen tillerkändes
Norge suveräniteten of ver ögruppen, men alla stater
ha lika rättigheter till fiske, jakt och grufdrift.
Förvaltningen öfvertogs enl. traktaten af norska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
