Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Spaningsplan ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Spaningsplan-Spannmålstullar
438
blef ånyo ministerpresident maj 1920, han sökte
samla olika konservativa grupper och genomförde
flera viktiga sociala lagar. Dato mördades mars
1921. Koalitionsregeringen Allendesalazar, mars
-aug. 1921, genomförde en ny budget.
Den zon inom Marokko, som S. erhöll ge-
nom 1912 års öfverenskommelse med Frankrike,
har det ej lyckats ockupera. De krigiska ka-
bylstammarna i Rif bergen gjorde motstånd, och i
Muhammed Abd el-Krim fìngo de en betydande le-
dare. De spanska trupperna ledo vid Anual,
Seluan och Arruit svåra nederlag. Spanjorerna
ïördrefvos från sin zon. Melilla inneslöts af de
upproriske. Abd el-Krim förklarade sig 1924 som
styresman for en själfständig Rif republik. Neder-
lagen i Marokko förorsakade ministerskifte. Maura
var ministerpresident aug. 1921-mars 1922. Me-
lilla undsattes, men ministären lyckades ej reorga-
nisera finanserna, och då inga större framgångar
vunnos i Marokko, måste den af gå, delvis till
följd af officersjuntornas missnöje med krigsmini-
stern La Cierva. Under det följande koalitions-
kabinettet Sanchez Guerra, mars-dec. 1922, vunno
spanjorerna vissa framgångar i Marokko, särskildt
i de västra delarna af den spanska zonen, där
Kais-uli gaf sig i sept. Regeringen föll dock på
Marokko-politiken. En liberal koalitionsministär
under Garcia Prieto bildades dec. 1922. I Ma-
rokko sökte man nu använda helt nya metoder och
genomföra en "penetration pacifique". Slitningar
framträdde därvid mellan liberala, armén och
de konservativa. Rykte i spredos i febr. 1923, att
konungen skulle önska abdikera. I Barcelona upp-
stodo åter strejker i juni. Striderna i Rif området
i aug. följdes med stark oro i S. Myteri utbröt
i aug. i Malaga bland trupper på väg till Ma-
rokko. På grund af förhållandena i Marokko
hade flera ministrar afgått och ersatts af andra.
Med stöd af det allmänna militära missnöjet ge-
nomförde generalkaptenen i Katalonien M. P r i m o
de Rivera (se d. o. Suppl.) i förening med
andra generalkaptener en statskupp 13-15 sept.
1923, genom hvilken ett militärdirektorium med
Primo de Rivera som president och ensam ansvarig
minister öfvertog makten. Cortes upplöstes, och de
konstitutionella garantierna suspenderades. Kon-
ungen vägrade att mottaga petitioner till försvar
för konstitutionen. Inom förvaltningen och rätt-
skipningen vidtog ett betydelsefullt reformarbete.
Missbruket, att personer kunde inneha flera tjänster,
af skaffades. Jurydomstolarna upphäfdes. Ett när-
mande till Italien, som gynnades af England, fick
sitt uttryck i kungaparets besök där 1923 och det
italienska kungaparets återvisit i Madrid 1924. Ett
handelsfördrag med Italien slöts dec. 1923. Den
nya styrelsen har väsentligen upptagits af kriget
i Marokko. Primo de Rivera sökte genomföra en ny
politik i Marokko. Han förklarade sommaren 1924,
att inom kort skulle det lyckas att skapa ett till-
fredsställande läge där. En utrymning af stora de-
lar af den spanska zonen synes ha föresväfvat ho-
nom. Senare ändrade han ståndpunkt och förkla-
rade, att genom de inföddas resning de spanska
trupperna bragts i ett farligt läge; krig mâsto
besvaras med krig. Primo de Rivera begaf sig själf
till Marokko och öfvertog i okt. befälet där. Amiral
Masaz funderade under tiden såsom chef för di-
rektoriet i S. Läget i Marokko försvårades ge-
nom den samverkan, som framträdde mellan ka-
bylstammarna, hvilka rätt allmänt slöto sig till
Abd el-Krim. I maj grep denne till offensiven med
en styrka af 20,000 man. En samverkan mellan
fransmännen och spanjorerna i Marokko kom under
sommaren till stånd, sedan af ven den franska fron-
ten angripits. Abd el-Krim begärde under som-
maren erkännande af Rifstatens oberoende för att
kunna underhandla. I juli förbundo sig Frank-
rike och S. att ej sluta separatfred med honom.
En spansk landstigning under skydd af spanska
och franska krigsfartyg i Cebadillaviken i sept.
lyckades. De spanska trupperna ryckte mot Adjir,
Abd el-Krims residensort och högkvarter. Samti-
digt igångsatte äfven fransmännen en offensiv mot
samma mål. Spanjorerna intogo i okt. Adjir. Se-
dan Abd el-Krim dragit sig tillbaka till bergen,
betraktade spanjorerna kriget som slutfördt. Hösten
1925 förvandlades styrelseformen i S. till en civil
diktatur, utan att därför statsskicket reellt under-
gick någon väsentlig förändring.
Litt.: K. Simon, "S. und Portugal als see- und kolo-
nialmächte" (1913), D. Hannay, 5:Spain" (1917),
B. R. Merriman, "The rise of the spanish empire
in the old world and in the new" (2 bd, 1918), A.
Chapman och W. J. Buck, "Unexplored Spain"
(1920), E. Joliclerc, "L’Espagne vivante" (1921),
H. J. Held, "S., seine wirtschaftsgeographie und
seine stellung in der weltwirtschaft" (1922), "Acta
Aragonensia", utg. af H. Finke, 3 (s. å.), K.
Hielscher, "Das unbekannte S." (s. å.), A. Mous-
set, "L’Esp.agne dans la politique mondiale" (1923),
M. A. S. Hume, "History of modern Spain,
1788-1918" (ny uppl. 1923), grefve Romanones,
"Les responsabilités politiques de Tanden régime"
(1924), och E. Gigas, "Spaniens storhetstid" (2:a
uppl. 1924; sv. öfv. 1925). E. N-nn.
Spaningsplan. Se Flygplan. Suppl., och
Världskriget, sp. 268.
Spannmälspäntregister för antecknande af upp-
låtelser af panträtt i tröskad spannmål, kvarlig-
gande i upplåtarens besittning, skall, jämlikt den
särskilda lagen om sådan panträtt 20 juni 1924, fö-
ras för hvarje domsaga af domhafvanden eller, efter
särskildt förordnande, annan befattningshafvare vid
domsagans kansli och för hvarje stad med egen råd-
stufvurätt af viss befattningshafvare vid denna rätt.
För registrets förande äro närmare föreskrifter med-
delade och formulär fastställdt genom k. kung. 20
juni 1924. Jfr P an trä 11. Suppl. C. G. Bj.
* Spannmålstullar, önskan att vid den under
Världskriget rådande handelsafspärrningen befordra
lifsmedelstillförseln gjorde, att i Sverige tullarna å
hvete och råg samt å mjöl och gryn däraf 28 dec.
1914 suspenderades. Detsamma skedde med tullen
å korn l jan. 1917. I nov. 1915 fastställdes maxi-
mipris å råg, korn och hafre, i sept. 1916 äfven å
hvete, hvarjämte i slutet af 1916 ransonering af
brödsädsförbrukningen genomfördes. Denna ordning
bibehölls till krigets slut, då, för att uppmuntra den
inhemska spannmålsproduktionen, i stället ett rakt
motsatt system, nämligen med statsgaranterade mi-
nimipris, tillgreps. Statens inköpsförpliktelser öf-
verlätos på en sammanslutning af kvarnar (Spann-
målsintressenternas förening), hvilken för tiden l
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
