Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Somero ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
435
Spanien
436
delsflottan till 591 segelfartyg om 97,491 ton samt
1,198 ångfartyg om 1,008,890 ton 1923. - (Sp.
493) Järnvägsnätet har vuxit till 15,890 km.,
hvaraf 11,999 km. normalspåriga, med 107,92 mill.
passagerare och 39,91 mill. ton gods 1922. Plan
till normalspårig järnväg Madrid-franska grän-
sen uppgjordes 1914. De med vagn farbara vä-
garnas längd har ansenligt Ökats, till 77,745 km.
1919. - Postanstalterna "ha ökats till 9,434, som
behandlade omkr. 452 mill. försändelser 1922.
Telegraflinjernas längd var s. å. 53,665 km. med
128,350 km. trådlängd; stationernas antal 3,293
och telegramantalet 14,55 mill. Den trådlösa tele-
grafen hade 31 land- och 483 fartygsstationer
samt befordrade 62,194 radiotelegram. Regel-
bunden lufttrafik går numera från Toulouse och
Marseille öfver Perpignan, Barcelona, Alicante
och Malaga till Tanger i Afrika. - (Sp. 494)
Folkundervisningen har gått framåt, om än sakta,
perioden 1910-20. Antalet läs- och skrifkunniga
har gått upp till 46,28 proc. af befolkningen
(0,94 proc. kunde endast läsa och 45,46 proc. kunde
hvarken läsa eller skrifva; de återstående 7,32
proc. voro barn under 6 år). Statsbidraget till
folkskoleundervisningen har afsevärdt ökats, till
90,47 mill. pesetas, och folkskolornas antal till
28,924 förutom omkr. 6,000 privata skolor (1923).
Mellanskolornas antal är nu 60 med 54,602 elever
(s. å.). Universiteten äro nu 11 med 23,080 stu-
denter s. å., i det att Murcia 1915 fick universitet
med filosofisk, naturvetenskaplig och juridisk fa-
kultet. Dessutom finns nu på Kanarieöarna en hög-
skola (seccìón universitaria de Canarias) med hu-
manistisk, naturvetenskaplig och juridisk sektion,
som sorterar under universitetet i Sevilla. Sam-
manlagda kostnaden för undervisningsväsendet 1922
-23 var 155,u mill. pesetas. - (Sp. 497) De
deputerades antal är nu 417. Författningen suspen-
derades genom ett kungl. beslut sept. 1923 (se
nedan). - (Sp. 499) Budgeten 1924-25 upp-
tog inkomsterna till 2,777,84 mill. pesetas och ut-
gifterna till 2,570,G4 mill. pesetas. E- A-t.
Försvarsväsen. Härordningen är grun-
dad på k. dekret af 29 juni 1918, 15 mars 1922,
29 mars 1924 och 27 febr. 1925. Landet är inde-
ladt i 8 militärdistrikt, hvartill komma Baleariska
öarna, Kanarieöarna och spanska protektoratet i
Marokko. Armén består af generalstab-(med omkr.
270 officerare), 16 inf.-fördelningar - om i regel
2 inf.-brigader om 2 reg. och l brig. med l jäg.-
bat., l kav.-reg., l fält- och l tungt art.-reg., l te-
legrafkomp, samt intendentur-, sjukv.- m. fl. trup-
per - och 5 själfständ. kav.-brig. om 2-3 reg.,
och l rid. art.-div. samt hjulryttar-, ing. m. fl. trup-
per. I regel har inf.-reg:tet 3 båt., kav.-reg:tet
6 skv. och fältart.-reg. 2 div. om 2-3 batt. Rid.
art. utgör (i fred) l reg. och telegr.-trupperna l
reg. Utom fördeln.-förband finnas hillebardiärerna
och lif gardet (inf. och kav.), 8 bergsbat., 3 marin-
inf.-reg., 2 främlingslegioner (reg.) om 4 båt. och l
skv. m. m., 4 bergsart.-reg., l bergs- och fältart.-
reg., 6 ing.-reg. om 12 komp., 2 järnvägsreg.,
l pontonjärreg., l radiobat., 8 int.-reg. m. fl. andra
trupper samt luftvapnet (servicio de aeronautica
militär), bestående af stab, l flygreg. med 3 flygsta-
tioner med tills. 4 flyggrupper, Marokkos flygstrids-
krafter (’2 flyggrupper och l sjöflygafdelning) och
ballongvapnet (l reg.) med såväl fasta som motor-
ballonger. Flyggruppernas sammansättning är icke
känd. - De värnpliktiges tjänstetid är 18 år,
tjänstgöringstiden 2 år (för en mindre del 9 måna-
der). - Arméns fredsstyrka utgjorde enl. 1924-25
års stater 19,000 officerare, 211,503 underofficerare
och manskap samt 32,000 man gendarmer i moder-
landet, Baleariska öarna och Kanarieöarna och 2,700
officerare och 63,300 underofficerare och manskap
i Marokko. - Arméns budget uppgick för finans-
året 1924-25 till 358 mill. pesetas, hvarjämte
afsågos 273 mill. pesetas för ockupationskostna-
derna i Marokko. H. J-dt.
Örlogsflottan. (Sp 502) Verkställandet af den
1915 antagna flottplanen, som var afsedd att ge-
nomföras under 6 år och omfattade nybyggnad af
4 kryssare, 6 jagare, 28 undervattensbåtar, 3 ka-
nonbåtar och 18 kustförsvarsfartyg, har uppskjutits
och delvis ändrats. Emellertid ha 10 undervat-
tensbåtar byggts, ytterligare 6 större sådana voro
1925 under byggnad i Cartagena, och å varfvet
1 Ferrol byggdes 2 kryssare, som båda löpte af sta-
peln före 1925 års utgång. Under åren 1920-23
ha 3 smärre kryssare tillkommit. Radiostationer
för örlogsflottan äro inrättade nära Cádiz samt i
Cartagena och Ferrol. Det marina flygvapnet har
ock börjat tillgodoses. 1925 omfattade örlogsflottan
2 slagskepp, 11 kryssare, hvaraf 2 under byggnad,
10 jagare, 22 torpedbåtar, 14 kanonbåtar samt 16
undervattensbåtar, hvaraf 6 under byggnad. 1924
utgjordes flottans personal af 13,400 matroser och
4,260 marinsoldater, och antalet officerare af samt-
liga kårer i aktiv tjänst vid flottan var 1,928. H. j-dt.
Historia. Under Världskriget upprätthöll
S. full neutralitet. En ekonomisk blomstring med
industriell expansion och öfverflöd på pennin-
gar uppstod. Ministären Dato hade stora svårig-
heter att bekämpa i sin inrikespolitik. Ett möte
i Barcelona juli 1917 af republikanska och radi-
kala parlamentsmedlemmar kräfde långt gående re-
former. Regeringen gaf dock ej vika härför eller
för strejker. De upprörda politiska förhållandena
medförde ministärens fall okt. s. å. Garcia Prieto
bildade en koalitionsministär, som i mars 1918
efterträddes af Mauras stora ministär, i hvilken
Dato hade utrikes- och Garcia Prieto inrikesport-
följen. Den upptog på sitt program bl. a. amnesti,
militära reformer och lösning af budgetfrågan.
Olika meningar inom regeringen, särskildt rörande
skolpolitiken, medförde dess fall nov. s. å. Den
följande regeringen, en ny ministär Garcia Prieto,
störtades redan i dec. s. å. på grund af den upp-
blossande katalanska rörelsen. Romanones, mini-
sterpresident dec. 1918-april 1919, vann genom
sin resa till Paris 1919 åt S. en plats i Natio-
nernas förbunds råd. Demokratiskt konstitutio-
nella rörelser, förorsakade af ententens seger, och
revolutionära, delvis syndikalistiska, sträfvanden
korsade hvarandra. De senare fingo sitt uttryck
i strejker och mord. Barcelona var främsta skå-
deplatsen därför. Maura bildade i april en ny
ministär. Vid nyvalen till cortes lyckades han ej
vinna majoritet och afgick juli s. å. Under de
följande ministärerna, Sanchez Toca juli-dec.
1919 och Allendesalazar dec. 1919-maj 1920,
fortsatte oroligheterna i Barcelona, och nya upp-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
