Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Somero ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
431
Sopp-Sovjet
432
samma hus, som inrymmer maskinhallen. Under
uppförande är dessutom en särskild byggnad för
en nymodern röntgen- och ljusafd., som ställes i
förbindelse med såväl den medicinska som den
kirurgiska sjukafcL B. w-
*Sopp, 0. J., har vidare skrifvit bl. a. Om kon-
servering (1922).
Sorbäria A. Br., boí., busksläkte hörande till
fam. Rosaceo, underfam. Spiræoideæ, med 4 arter i
tempererade Asien. Som prydnadsväxt odlas i träd-
gårdarna den sibiriska S. sorbifolia (Spiræa sorbi-
folìa), rönnspirea, med vackert bladverk, på-
minnande om rönnens, och hvita blommor under
sommaren. Den börjar grönska tidigt på våren och
är härdig ända upp i Norrbotten. G. L-m.
Sorel [sårä’ll], Georges, fransk syndikalistisk
författare, f. 1847 i Cherbourg, d. i aug. 1922 i
Paris, var öfveringenjör för väg- och brobyggnader,
då han på 1890-talet började i skrift förfäkta den
radikalaste marxismens läror. Från 1897 gjorde
han sig känd som syndikalismens främste teoretiker.
Sin åskådning framlade han bl. a. i L’avenir
socialiste des syndicats (1898), Les polémiques pour
l’interprétation du marxisme (1900), Les illusions
du progrès (1908), La décomposition du marxisme
(s. å.), Réflexions sur la violence (s. å.) och
Matériaux d’une théorie du prolétariat (1919). S. hade
rönt starkt intryck af Confédération générale du
travail och dess motstånd mot de parlamentariske
socialisterna samt manade syndikalisterna till
hänsynslös kamp mot den bestående samhällsordningen
och till skapandet af en ny moral. Faktiskt utöfvade
han under 1900-talets första årtionde ganska starkt
inflytande på syndikalistledarna och genom dem på
den franska arbetarrörelsen, men från 1910 drog han
sig besviken från hela syndikaliströrelsen.
Antidemokratismen var hans ledande känsla, och den dref
honom att en tid närma sig rojalisterna i "Action
française" liksom till sist att i Lenin hälsa "den
störste teoretiker socialismen haft sedan Marx".
Som filosof var S. påverkad af Bergson. Bland hans
öfriga skrifter må nämnas Le système historique
de Renan (4 bd, 1905–06), La révolution
dreyfusienne (1909) och De l’utilité du pragmatisme (1921).
– Jfr Syndikalism.
V. S-g.
Sorels kitt [såräaisj. Se Z i n k c e m e n t.
Sorge [så’rg?], E e in h a r d, tysk författare, f.
29 jan. 1892 i Eixdorf vid Berlin, stupad 20 juli
1916 vid Ablaincourt, var en af den tyska expres-
sionismens förelöpare, skref, påverkad af den se-
nare Strindberg, dramat Der bettler (1912, belönt
med Kleistpriset), hvars personer sakna namn och
som behandlar motsatsställningen fader - son,
öfvergick 1913 till katolicismen och offentliggjorde
ytterligare de extatiska skådespelen Guntwar (1914),
Metanoeîte (1915) och König David (1916); postumt
utkommo sångerna Mutter der himmel (1918), Ge-
richt über Zarathustra (1921) m. m. S. uttryckte
det unga släktets stormande kraf på hjärtats ren-
het och osjälfviskhet, på en ny ödmjuk, tjänande
kärlek och nådde en profetiskt mystisk ton i sina
sista verk. Se monogr. af W. Spael (1921) och
Rockenbach (1923). R-n B.
Sorgenti di Vicarello [sårdje’nti di vikarä’llå].
Se Vicarello.
*Sorgetid. Den i hufvudarb., sp. 430, omtalade
bestämmelsen om väntetid för änka och frånskild
hustru med afseende på nytt gifte ingår numera i
såväl den svenska nya Giftermålsb. (2 : 11) som
1918 års norska och 1922 års danska äktenskapslag
(§ 11 resp. § 16).
C. G. Bj.
Sorgpil, bot. Se Salix, sp. 477.
Soroca [sårå’ka]. 1. Län i norra Bessarabien,
Rumänien. 4,331 kvkm. 381,509 inv. (1922). –
2. Stad i rumänska länet S. 27,800 inv. (1922).
S. hette förut Soroki (se d. o.).
1 o. 2. E. A-t.
*Soroki tillhör nu Rumänien. Se Soroca 2.
Suppl.
*Sorolla y Bastida, J., dog 15 aug. 1923 i
Valencia.
G-g N.
Sorsakoski [så’r-], finsmidesfabrik i Leppävirta
socken, Finland. Egare är firman Hackman & c:o i
Viborg.
O. B-n.
*Sorsele tillhör nu Lycksele tingslag. 4,557 inv.
(1925).
*Sorunda. Patronatsrätten, som gällde
tillsättande af kapellpredikant i Torö, upphörde fr. o. m.
1922. 2,855 inv. (1925).
E. A-t.
*Sorö hade med förstäder 4,881 inv. 1921.
P. E-t.
*Sosnowice (officiellt Sosnowiec) tillhör nu
Polen, vojevodskapet Kielce. 86,698 inv. (1921).
Sosnowiec [-viets], officiellt polskt namn på
Sosnowice.
Sotare, kokk., rimmad färsk sill, som å ömse
sidor halstras mörk ofvanpå spisen eller i
stekpanna. Ätes med potatis och grädde.
*Sotdagg. Se Beta. Suppl., sp. 601.
*Sotholms härad är nu deladt på Södertörns och
Värmdö fögderier. 17,654 inv. (1925).
Sottern, en 29 kvkm. stor sjö, 71 m. ö. h., i
Askers och Svennevads socknar, Örebro län,
afrinner genom Nyköpingsån till Östersjön.
O. Sjn.
*Soubîes, A., dog 19 mars 1918 i Paris.
’Soubirous, Bernadotte, blef 1913 förkla-
rad "venerabilis" och i maj 1925 "beata’’.
’Sounder. Se Telegraf, sp. 721-722 och
fig. 4.
*Soury, J. A., dog 11 aug. 1915 i Paris.
*Sousa, J o h n P h i l i p, föddes 1854 (ej 1856).
*Southampton. 1. Arealen har ökats till 37,2
kvkm. 160,997 inv. (1921). 1924 fick S. världens
största flytdocka, med 60,000 tons deplacement.
South Arcot [sau’th ā’kət]. Se Arcot. Suppl.
South Stockton [sau’th stå’ktn], stad. Se
Thornaby on Tees.
Soveral [såvra7!], Luiz Maria Pinto de,
markis af S., portugisisk diplomat, d. 5 okt. 1922 i
Paris, kom 1885 till London som förste legationsse-
kreterare samt var envoyé där 1891-95 och 1897-
1910; åren 1895-97 var han Portugals utrikesmi-
nister. Då revolutionen 1910 nödgade honom af-
gå, förblef han fortfarande bosatt i London, där han
förvärfvat en enastående popularitet inom sällskaps-
lifvet. Han var personlig vän till Edvard VII och
Georg Y och bidrog väsentligt att stärka den tra-
ditionella förbundsvänskapen mellan Portugal och
England. V. S-g-.
Sovjet [savje’t], ry., råd. Det första rådet af
arbetardeputerade (ry. Sovjet rabotjich deputatov,
förk. SRD) bildades under revolutionen 1905 i
Petersburg, och sedermera tillkommo dylika i Moskva,
Kiev, Odessa m. fl. städer. I mars 1917 återuppstod
SRD vid marsrevolutionen, och dit anknötos råd af
soldat- och bondedeputerade. Nu finnas i Ryssland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
