Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Somero ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
429
Sommerfelt-Sophiahemmet
430
lämpat lagen för massans beroende aí hastigheten
(jfr Atommodell, sp. 356, Fysik, sp. 1108
och 1110, och Relativitetsteori, sp. 1267,
alla i Suppl.). Därigenom har han gett en möj-
lig förklaring på dels den s. k. finstrukturen i
lätta atomers spektra, dels liknande företeelse i
röntgenspektra. Se därom hans Atombau und
spektrallinien (1919; 4:e omarb. uppl. 1924). S.
är led. af Vet. soc. i Uppsala (1919). E. R-dt,
*Sommerfelt, H. V., dog 1920. Titeln på hans
1917 utgifna bok om Björnson var Minder fra
Björnson-tiden 187Í-1909. M. II.
Som Ni behagar (As you like it], lustspel af
Shakspere (se denne, sp. 271), uppf. i Stockholm
1884.
*Somogy. Sydligaste delen af S. tillhör nu Jugo-
Slavien.
Sond., vid växtnamn f ork. för 0. W. Sönder
(se denne. Suppl.).
*Sondèn, svensk släkt, känd från 1500-talet,
urspr. bosatt som bönder i Södra Sönnerängen eller
Sonderängen i Flisby socken, Jönköpings län. Den
äldste kände medlemmens sonsons sonson, Sven
Jönsson (f. 1701, apologist i Linköping, d.
1765), tog sig efter fädernegården namnet S o n-
d e n i u s, hvilket af hans söner ändrades till
S o n d ó n. - 5. P e r H. S. S. tog 1920 afsked som
förste arkivarie och sektionschef i Riksarkivet.
Han har vidare utgett 16:e d. (1654-56) af "Sven-
ska riksrådets protokoll’’ (1923) och skrifvit bl. a.
Bröderna Momma-Reenstierna (i "Hist. tidskr.",
1911), Ur Sondénsläktens historia (1922) och en
biografi öfver den kände politikern Hugo Tamm till
Fånöö (1925). - 6. Klas G. A. S. fick 1921
professors n. h. o. v. Han var led. af lifsmedels-
lagstiftningskommittén 1916-22. Han blef 1919
led. och 1924 hedersled, af Ing. vet, akad.
Sönder, Otto Wilhelm, tysk botanist, f. 13
juni 1812 i Oldesloe, Holstein, d. 21 nov. 1881 i
Hamburg som apotekare och direktor för farmaceu-
tiska läroanstalten där med titel af medicinalråd,
bearbetade flera växtsamlingar från främmande
världsdelar (däribland äfven en del af Regnells bra-
silianska växter) och skref Flora hamburgensis
(1851). Jämte W. H. Harvey i Dublin utgdí han
Flora capensis (3 bd, 1859-65), jämte F. von
Mueller (Australien) Plantæ Muellerianæ (1853,
1856), och skref öfver hafsalgerna bl. a. Die algen
des tropischen Australiens (1871). S. blef heders-
doktor i Königsberg 1846. Hufvuddelen af hans
rikhaltiga herbarium tillhör Riksmuseum i Stock-
holm. C. Lmn.
*Sondershausen är nu hufvudort i landkretsen
S. (808 kvkm., 69,055 inv. 1919), i tyska republi-
ken Thüringen. 7,576 inv. (1919). Litt.: Lutze,
"Aus S:s vergangenheit" (3 bd, 1903-19).
Sonesson, Nils Martin, trädgårdsförfattare,
ämbetsman, f. 9 april 1888 i Bosarp, Malmöhus län,
gjorde fackstudier i Sverige och Tyskland och an-
ställdes i Sveriges pomologiska förenings tjänst
(1911), där han utöfvat omfattande och gagnerik
verksamhet till befrämjande af svensk fruktodling
och användning af svensk frukt. Sedan 1920 är han
byrådirektör i Landtbruksstyrelsen. S. har utgett
Svenskt vin av svensk frukt (1912), ekonomisk frukt-
odling (1916), Handbok för trädgårdsodlare (1919),
Sveriges trädgårdsodling (årsbok, 1923-25) och
Frukt och bär (1924). Han har redigerat tidskriften
"Trädgården" (1914-17), "Sveriges pomologiska
förenings årsskrift" (sedan 1916) och "Svenskt
land" (sedan 1917). C. G. u.
Sonkajärvi [så’n-], kommun och församling i Kuo-
pio län, Finland, Idensalmi domsaga och härad,
Uleåborgs stift, afskildes 1920 från Idensalmi
landskommun, hvarvid med densamma förenades
Rutakko. 1,376 kvkm. 7,918 inv. (1924), finskta-
lande. O. B-n.
Sonne, Ole Christian Saxtorp h, dansk
politiker, f. 21 april 1859 i Mögeltönder, tog 1880
landtbruksexamen och var 1889-1907 arrendator af
Knuthenborg och 1905-19 af Rosenlund, bägge på
Lolland. Han tog som protektionist Mig del i den
offentliga diskussionen i tullfrågan, var 1902-18
led. af landstinget, först i samma valgrupp som hö-
gern, 1904-15 som frikonservativ och 1915-17
som medlem af konservativa folkpartiet, därefter
som frikonservativ vilde. 1909-10 var han ordf. i
landstinget, i april 1920 jordbruksminister i mini-
stären Frus. S. eger öfverlägsen praktisk duglighet
och är framstående talare. Under Världskriget del-
tog han i många för landet betydelsefulla ekono-
miska förhandlingar. P- E-t.
*Sonneberg är nu hufvudort i landkretsen S.
(348 kvkm., 72,699 inv 1919) i tyska republiken
Thüringen. 15,403 inv. (1919).
*Sonnenstein. Slottet, som 1921 för omkr.
100,COO kr. inköptes af Svenska Röda korset och
af detta underhölls som barnhem under namnet
Prinz Carl von Schweden-stiftung, öfverlämnades
i maj 1922 till Tyska Röda korset. E. A-t.
Sonnette [sånä’tj, fr. (eg. ringklocka), mus., på
registerplatta i orgeln angifven signalapparat till
orgeltramparen.
*Sonnino, Sidney, var italiensk utrikesminis-
ter äfven i ministären Orlando okt. 1917-juli 1919.
Genom sitt ihärdiga motstånd mot hvarje modifika-
tion i de åt Italien 1915 af de allierade gjorda ut-
fästelserna om territoriell utvidgning omöjliggjorde
han vid konferensen i S:t Jean de Maurienne våren
1917 ett fortsättande af de hemliga förhandlingar
med Österrike, hvartill de s. k. Sixtus-brefven (se d.
o. Suppl.) utgjort en inledning. Han var jämte Or-
lando italiensk delegerad vid Pariskonferensen 1919
och råkade där i skarp konflikt med Wilson om
Fiumefrågan. Den jugoslaviska enhetsstatens till-
komst hade han i det längsta sökt bekämpa. S.
sökte vid nyvalen hösten 1919 ej omval till depute-
radekammaren ; 1920 blef han senator. Han dog 24
nov. 1922 i Rom. V. S-g.
*Sophiahemmet (Sofiahemmet) undergick
1923-25 en väsentlig modernisering. Hiss har
anbragts genom alla våningarna i stora sjukhus-
byggnaden, operationsafd. försetts med nya anord-
ningar för bandageberedning samt för sterilisering
af instrument o. d., bad- och toalettrum jämte fru-
kostrum för läkarna m. m. ha här äfvenledes an-
ordnats. Poliklinikafd. å nedre botten har under-
gått fullständig omdaning för beredande af större
bekvämlighet åt patienter och sjukvårdspersonal.
Sköterskeelevernas föreläsningsrum blef samtidigt
öfverflyttadt till den andra hufvudbyggnaden,
sköterskehemmet. En ny kamrerarbostad har upp-
förts i samband med det 1909 tillkomna pastors-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
