Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Snipan - Snittselleri, bot. Se Bladselleri. Suppl. - *Snogeholm - *Snoilsky. 4. K. J. G. S. - *Snorre Sturlasson - Snow-boots - Snuggen - *Snyders, F. - Snår, bot. Se Växtgeografi, sp. 479 - *Snårestad. 1. Se Balkåkra. Suppl. - Snäckgärdsbaden - Snälltågstilläggsbiljett. Se Biljett. Suppl. - Snäppartade fåglar, zool. Se Totanidæ - Snärja, bot., namn på släktet Cuscuta - *Snöbollschampinjon. Se färgpl. I till art. Svampar - *Snömögel. Fusarium nivale har ock namnet Lanosa nivalis - Snöploglag. Se Väglag, sp. 71 - Sobk, dets. som Sebek (se d. o.) - Sobotta, Johannes - Sobral, José Maria - *Sociala meddelanden. Se vidare Index. Suppl., sp. 597 - *Sociala rådet - Socialattaché - *Socialdemokraten (tidningen skrifver själf Social-Demokraten) - *Socialdemokraten, dansk daglig tidning - *Socialdemokraten, norsk daglig tidning - *Socialdemokrati
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Snipan, finländskt fyrfartyg i Kvarken (sedan
1868), på 63° 26’ n. br. och 20° 43’ ö. lgd fr. Gr.
Rödt blixtsken; 3 blixtar hvar 13,5 sekund; lysvidd
6 min. Mistsignalering. O. B-n.
Snittselleri, bot. Se Bladselleri. Suppl.
*Snogeholm. Spalt 130, rad 2 uppifrån står
filmdirektören 0. Olsen bör vara landtbrukaren 0.
Olsen. Godset har senare ånyo växlat egare flera
gånger.
*Snoilsky. – 4. K. J. G. S. Jfr vidare "C. S.
och hans vänner. Ur skaldens brevväxling" (2 bd,
1917-18) och "C. S:s och G. E. Klemmings brevväxling" (1919).
*Snorre Sturlasson. S:s ’’Norges konungasagor"
öfversattes 1919-22 i 2 bd af E. Olson; ett urval,
"Om Sverige", i öfv. af A. Oseen utkom 1911. Jfr
G. Cederschiöld, "S. S. och hans verk" (1922; i
"Studentf. Verdandis småskr.", n:r 257-258).
Snow-boots [snáù7 bö^ts], eng. (eg. "snökängor"),
gummigaloscher med höga skaft af impregneradt
tyg, upptill vanligen utstyrda med bräm af sammet,
pälsverk o. d. Begagnas mest af damer.
Snuggen, intermittent fyr i Vänern, n. ö. om
Mariestad, på 58° 43’ 29" n. br. och 13° 51’ 3" ö.
lgd fr. Gr., 25,3 m. öfver medelvatten, med lins af
4:e ordningen. Uppförd 1904. E. A–t.
*Snyders, F. Till de uppräknade målningarna af
S. i svensk privatego kan läggas <i<Lekande apor</i> jämte
husgeråd o. a. (signerad), tillhörig skådespelaren
A. De Wahl. G–g N.
Snår, bot. Se Växtgeografi, sp. 479.
*Snårestad. 1. Se Balkåkra. Suppl.
Snäckgärdsbaden, hafsbad å Gotland, i Visby
landsförsamling, 3 km. n. om Visby, mycket besökt
och med vacker utsikt. Här stiftades 1814 Sällskapet
D. B. V. (se Visby, sp. 804). O. Sjn.
Snälltågstilläggsbiljett. Se Biljett. Suppl.
Snäppartade fåglar, zool. Se Totanidæ.
Snärja, bot., namn på släktet Cuscuta.
*Snöbollschampinjon. Se färgpl. I till art.
Svampar.
*Snömögel. Fusarium nivale har ock namnet
Lanosa nivalis.
<b<Snöploglag.</b> Se Väglag, sp. 71.
Sobk, dets. som Sebek (se d. o.).
Sobotta [såbå;tta], Johannes, tysk anatom,
f. 31 jan. 1869 i Berlin, professor i anatomi 1916
i Königsberg, 1919 i Bonn, är uppskattad för flera
företrädesvis embryologiska undersökningar, såsom
Reifung und befruchtung des eies der maus (1895)
och Befruchtung des eies von Amphioxus lanceolatus (1897).
S. har dessutom utgett mycket använda hand- och läroböcker i anatomi. L–e.
Sobra’l [så-], José Maria, argentinsk sjöofficer
och vetenskapsman, f. 1880, utsändes af argentinska
regeringen som deltagare i Otto Nordenskjölds sydpolarexpedition
och deltog i öfvervintringarna vid Snow hill (1902-03). Efter expeditionens återkomst studerade S. några år geologi i Uppsala och
blef 1913 där filos. d:r på afh. Contributions to the
geology of the Nordingrå region. Han återflyttade
därefter till Argentina, där han sedan några år är
chef för statsbyrån för grufväsen, geologi och hydrografi
(Dirección de minas, geologia y hidrologia. O. N-d.
*Sociala meddelanden. Se vidare Index.
Suppl., sp. 597.
*SocÌala rådet. Tillfälliga led. af rådet utses
numera af chefen för Socialdep. Någon särskild sektion
för nykterhetsärenden har ej upprättats.
Socialattachè. Se Attaché. Suppl. – F. n.
(1926) finnes i tjänst kvar blott en enda socialattaché
(i Genève).
*Socialdemokraten (tidningen skrifver själf Social-Demokraten). När Hj. Branting hösten 1917 inträdde i ministären Edén, utsågs till hufvudredaktör Per Albin Hansson (se d. o. Suppl.), hvilken post denne beklädde, tills han själf 1920 inträdde i Brantings första ministär. Under Hanssons statsrådstid sköttes hans befattning i tidningen af partisekreteraren Gustaf Möller (se d. o. Suppl.). När den första Brantingska ministären hösten 1920 afgick, återinträdde P. A. Hansson som hufvudredaktör och kvarstod sedan till hösten 1921, då han inträdde i Brantings andra ministär. Tidningens styrelse valde då G. Möller till hufvudredaktör. När den andra ministären Branting våren 1923 afgick, blef Hansson tidningens andre redaktör. Såväl han som Möller inträdde hösten 1924 i Brantings tredje ministär. Till tidningens hufvudredaktör kallades
då Arthur Engberg (se d. o. Suppl.), och
till andre redaktör utsågs kort därefter C. G. Björklund (f. 1 jan. 1873). Bland medarbetarna må ytterligare nämnas Sven Backlund och
Ivan Pauli. Som tidningens ekonomichef fungerade under mer än 20 år till 1913 den danskfödde Rasmus Hansen (d. 1914). Han efterträddes af ekonomidirektör Knut Ljungberg (f. 10 febr. 1879), anställd i tidningen sedan 1909. – Från 1 jan. 1924 började tidningen utkomma äfven på söndagarna, då med en särskild söndagsbilaga. Prenumerationspriset är 1926 för Stockholmsupplagan 32 kr. och för landsortsupplagan 13 kr. per år. Tidningens tryckeri står f. n. (1926) inför utvidgning och ombyggnad.
*Socialdemokraten, dansk daglig tidning (dess titel skrifves
rättare Social-Demokraten) hade 1911–24 F. J. Borgbjerg
till hufvudredaktör. Från april 1924 redigeras tidningen af Marinus Kristensen (f. 1891).
*Socialdemokraten, norsk daglig tidning, redigerades af
E. Jeppesen 1906–12, J. Vidnes 1912–18 och O. Scheflo 1918–21;
sistnämnda år blef M. Tranmæl hufvudredaktör. Efter brytningen
mellan den kommunistiska och den socialdemokratiska riktningen
inom den norska arbetarrörelsen antog tidningen från 1 april 1923
namnet Arbeiderbladet. Socialdemokraternas hufvudorgan "Arbeiderpolitikken" tog då i stället namnet Den nye
socialdemokraten.
*Socialdemokrati. Om de socialdemokratiska
partiernas ställning i olika länder under de senaste
åren må följande nämnas.
I Tyskland vållade olika uppfattning om Världskriget
snart öppen söndring inom det socialdemokratiska partiet.
Redan i dec. 1914 röjdes där tvekan, om partiet borde rösta
för krigskrediterna; vid krediternas beviljande i mars och aug.
1915 växte oppositionen, och i mars 1916 blef söndringen definitiv. Oppositionen utgick ur riksdagsfraktionen, då dennas majoritet
fordrade, att kreditvägrarna i partidisciplinens namn skulle
underordna sig under majoritetens mening. 18 fronderande (bland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
