Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Slangspråk ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
i den n. om nämnda linje liggande delen af S.
samt äfven i de angränsande distrikt i
Mellan-Slesvig, h vilka framställde kraf därpå.
Emellertid uppstod både s. och n. om Kongeaa en växande
rörelse, dels för att Flensburg och de
mellanslesvigska områdena skulle indragas inom
omröstningszonen, dels ock för att hela S. ned till Dannevirke
måste tillfalla Danmark. Danska regeringen sände
H. V. Clausen till Paris för att biträda danske
ministern där (H. A. Bernhoft) under
fredsförhandlingarna, och febr. 1919 reste en dansk
delegation af politiker och finansmän till Frankrike och
England. Under tiden verkade Flensburg- och
Dannevirkerörelsens anhängare genom icke-officiella
mellanhänder därute för sin sak, och de lyckades
att i de till Tyskland 7 maj öfverlämnade
fredsvillkoren få intagna bestämmelser om
folkomröstning ej blott i Nord-Slesvig och Mellan-Slesvig,
utan äfven i 3:e zonen (Syd-Slesvig). Danska
riksdagens majoritet ogillade denna sistnämnda
bestämmelse och fick därvid stöd af majoriteten i den
slesvigska väljarföreningen. På anmodan af danska
regeringen annullerade fredskonferensen denna
bestämmelse (16 juni). Genom misstag bortföll
samtidigt bestämmelsen om utrymning af ett bälte s.
om 2:a zonen, något som från dansk sida
beklagades. I detta skick undertecknades 28 juni 1919
fredsfördraget i Versailles.
Enligt Versaillestraktaten skulle, tills afgörandet
skett, de båda omröstningszonerna styras af en
internationell kommission. Till medlemmar i denna
utsågos Englands och Frankrikes sändebud i
Köpenhamn (sir Ch. Marling och P. L. Ch. Claudel)
samt vidare svenske landshöfdingen O. F. von
Sydow och norske telegrafdirektören Th. Heftye, men
först sedan ratifikationerna 10 jan. 1920 utväxlats i
Paris, kunde de allierades ockupationstrupper rycka
in i S. och kommissionen öfvertaga styrelsen.
Under tiden hade striden om gränsen fortsatts både i
konungariket och i S. med växande våldsamhet, och
anhängarna af Flensburgs eller rent af
Syd-Slesvigs införlifvande riktade mer och mer sina
angrepp mot ministären Zahle. Sedan H. P. Hanssen
25 juni 1920 inträdt i denna som minister utan
portfölj, sprängdes Nordslesvigska väljarföreningen
i en nordslesvigsk och en mellanslesvigsk grupp,
och i nov. valdes 26 anhängare af den förra och 28
af den senare (förutom 6 arbetarrepresentanter);
13 dec. fick H. P. Hanssen ett förtroendevotum med
35 röster mot 31.
Omröstningen i 1:a zonen egde rum 10 febr.
1920 och gaf till resultat 75,431 röster för och
25,329 mot Danmark. I 2:a zonen omröstades
14 mars, hvarvid 13,025 röster afgåfvos för
Danmark och 48,148 för Tyskland. Den internationella
kommissionen afgaf 5 maj 1920 sitt förslag om
gränslinje till ambassadörskonferensen i Paris, i allt
väsentligt enhälligt (franska sändebudet Claudel
och norrmannen Heftye ville dock tilldela Danmark
några smärre områden af 2:a zonen). 26 maj
afgjordes gränsens sträckning i enlighet med det
engelsk-svenska förslaget, och 15 juni afslöt
kommissionen sitt arbete. I Danmark och S. hade
utgången af omröstningen (14 mars) i 2:a zonen väckt
sorg och missräkning, och sedan konungen 29 mars
afskedat ministären Zahle, gjordes åtskilliga försök
att hindra, att Clausen-linjen definitivt skulle
fastslås. Dessa sträfvanden samlades efter hand i
tanken på en internationalisering af Mellan-Slesvig och
Flensburg. Utrikesministern i den 5 maj utnämnda
ministären Neergaard, Harald Scavenius, sände 9
maj professor Vinding Kruse till Paris och
London för att bistå en samtidigt utsänd
mellanslesvigsk delegation i dess sträfvanden härför, men
dessa ledde ej till något resultat. – Danska
trupper inryckte 5 maj i S., riksdagen antog 25 juni
återföreningslagen, och 10 juli höll konung Kristian
sitt intåg. Den urspr. tilltänkta s. k. tresidiga
traktaten mellan Danmark, Tyskland och de allierade
strandade på Tysklands motstånd; däremot
undertecknades 5 juli en tvåsidig traktat mellan
Danmark och de allierade om återföreningen.
Nationalitetskampen i S. upphörde icke med
händelserna 1920. "Den slesvigske forening af 26 juni
1920" samlar danskarna s. om gränsen, och af
dessa afgåfvos vid riksdagsvalen i maj och nov.
1924 resp. 6,447 och 4,697 röster. Tyskarna i
Nord-Slesvig bildade s. å. "slesvigska partiet",
hvilket vid folketingsvalen 1924 räknade 7,715
röster och i danska riksdagen har 1 representant.
Litt.: Dahl och Linvald, "Sönderjylland" (2 bd,
1919), H. P. Hanssen, "Grænsespörgsmaalet"
(1920), Fontenay, "Det slesvigske spörgsmaals
diplomatiske historie 1914–1920" (1922), "Slesvig
delt" (1923; samlingsverk), "Grænsebogen" (s. å.;
samlingsverk), samt L. P. Christensen och H.
Scavenius, "Af de sidste aars sönderjydske politik"
(s. å.).
P. E-t.
Sletringen, kustfyr af 1:a ordn. vid inloppet till
fiskeläget Titran på Fröya, n. v. om Trondhjem,
Norge. Två blänkar hvar 15:e sek. med 465,000
hlj. styrka. Lysvidd 18,5 nautiska mil.
K. G. G.
Sle7zak [-tsak], Leo, österrikisk operasångare, f.
1875 i Schönberg, Mähren, var först mekaniker, de-
buterade 1896 som Lohengrin i Brunn, var därefter
anställd vid Berlins hofopera, i Breslau och från
1905 vid Wiens hofopera, hvarjämte han uppträdt
som gäst på Covent-garden-teatern i London, vid
Wagner- och Mozartfestspelen i München samt från
1909 många vintrar vid Metropolitan opera house
i New York. S. utnämndes 1905 till österrikisk
och 1906 till rumänsk kammarsångare. I sin
glanstid egde hans hjältetenor sinnlig skönhet i
klangen. Han konserterade 1921 i Stockholm, men
rösten var då betydligt på retur. E. F-t.
Slidsjuka, bot., en å säd, särskildt hvete, uppträ-
dande sjukdom. Plantorna bli förkrympta, och axen
förmå knappast framtränga ur den öfversta, grå-
violett färgade bladslidan. Sjukdomens orsak är ej
känd. Möjligen betingas den af jordens fysiska be-
skaffenhet (den uppträder på lätt-t, myllrika jordar
eller otillräckligt dränerad lerjord efter torr vår
och försommar); möjligen är dvärgstritens angrepp
den direkta orsaken. Hvetet var åren 1902, 1912,
1915 och 1918 å stora områden i mellersta Sverige
förstördt af slidsjuka. G. L-m.
*Slimminge skall framdeles ingå i Skurups
pastorat, Vemmenhögs kontrakt. 1,514 inv. (1925).
*Slogan brukas numera i Förenta staterna om
alla politiska, sociala, politiska fältrop, t. ex.
Boast our town!, agitera för vår stad!, Buy a
book a week!, köp en bok i veckan!, Stand by
the president!, slut er till presidenten! (under
Världskriget).
R-n B.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
