Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sinope ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
311
Sizeranne-Sjukhusfonden
312
’Sizeranne. 1. M. de la S. dog 12jan. 1924.
Siösteen [jðstën], Gustaf, tidningsman, f. 20
sept. 1874 i Östersund, aflade studentexamen 1894,
blef s. å. medarbetare i "Jämtlandsposten", var
1895-97 anställd i "Nyaste Kristianstadsbladet"
och är sedan mars 1899 medarbetare i "Göteborgs
handels- och sjöfartstidning". Bl. a. har han va-
rit nämnda tidnings korrespondent i London 1899
-1903, i Berlin 1903-18 och ånyo i London från
juni 1923. Okt. 1919-maj 1923 var han chef för
"Göteborgs handels- och sjöfartstidnings" Stock-
holmsredaktion. Under sin korrespondentsverksam-
het har han besökt nästan alla Europas länder. S.
har utgett bl. a. en lärobok i esperanto (1893;
med ordbok), Det moderna Belgien (1906), Bakom
tyska krigets kulisser (1916) och Censurfria Tysk-
land sskildring ar (1918).
*Sjachmatov, Aleksej A., dog 1920.
Sjal. Se Schal.
*Sjal;apin, F. Ivanovitj, gaf 2 konserter i
Stockholm i aug. 1922.
*Sjangeli koppargruffält. Den i hufvudarb.
omtalade hyttan vid Vuolosjoki torde ej ha blifvit
färdig, innan bolaget måste inställa driften. Den
nedkörda malmen tillvaratogs 1915 och afyttrades då
till Tyskland. Under senare år ha då och då
planer varit uppe på nya brytningsförsök, men ha i
regel strandat på kostnaderna för anläggning af
nödiga transportmedel.
O. Sjn.
*Sjara flyter nu genom polska vojevodskapet
Nowogródek. Under Världskriget fortsattes striderna
i S.-afskärningen äfven i nov. 1916 samt i jan.
och mars 1917.
L. W:son M.
Sjasjkevytj, Markyan. Se Ukrainska
litteraturen, sp. 888.
Sjaunjaape [-jāpe], Sjaunjamyren,
betydande myrkomplex i Gällivare socken, Lappland,
mellan Riksgränsbanan och Stora Lule träsk, har
tills. med Jaltonape och angränsande myrar en
areal af mer än 30 kvkm. På S. ligger ett stort
antal småsjöar, hvilka afvattnas till Stora Lule träsk
genom Sjaunjaätno.
O. Sjn.
*Sjavli (officiellt Siauliai) tillhör nu Litauen.
21,387 inv. (1914).
Sjevrat, V as yl. Se Ukrainska litte-
raturen, sp. 888.
*Sjísjmanov (S i sm an o v), I., är professor i
jämförande litteraturhistoria vid Sofias universi-
tet och direktör för dess institut för modern filo-
logi och litteratur.
Sjitnjajarnga, annat namn på Alemusjaure
(se d. o. Suppl.).
*Sjogerstad är jämte Rådene förenadt med
Häggum till ett pastorat i Skara stift, Billings
kontrakt. 481 inv. (1925).
Sjougden, Stora (l. Sjoten), en 15 kvkm.
stor sjö, 443 m. ö. h., i Frostvikens socken,
Jämtland, afrinner genom Sjougdälfven (Jougdälfven)
till Tåsjön och Ångermanälfven (Fjällsjö älf).
O. Sjn.
Sjougdnäs, kapellförsamling (lappförsamling) i
Frostvikens pastorat, Härnösands stift. 211 inv.
(1925).
E. A-t.
Sjugursjöpiggen, ett 1,636 m. högt vackert fjäll
i nordöstra Jotunheimen, Norge.
K. G. G.
Sjuhäradsbygden, de sju häradena Gäsene, Ås,
Veden, Bollebygd, Mark, Kind och Redväg i
södra delen af Älfsborgs län, hvilka tillsammans
bilda området för Älfsborgs läns södra
hushållningssällskap och äfven stundom kallas
"Knallebygden".
O. Sjn.
*Sjukförsäkring. Obligatoriska sociala
sjukförsäkringen är genomförd äfven i Estland och
Lettland (1912), Bulgarien (1918), Portugal och
Tjecho-Slovakien (1919), Polen (1920), Japan,
Grekland, Jugo-Slavien (1922) och Chile (1924). En
fördjupad innebörd har försäkringen
mångenstädes (t. ex. i Norge, England, Ungern) erhållit
därigenom, att understöd och särskildt sjukvård och
moderskapshjälp genom de obligatoriska
sjukkassorim beredas icke blott de försäkrade själfva, utan
äfven deras familjer. – Sverige. Den å sp. 706
omnämnda, 1915 tillsatta
socialförsäkringskommitténs betänkande och förslag om allmän
sjukförsäkring afgafs 14 okt. 1919. En öfverarbetning af
förslaget verkställdes 1920 inom Socialdepartementet.
Förslaget blef emellertid aldrig förelagdt riksdagen.
På grund af en af riksdagen 18 maj 1920 gjord
anhållan hos K. M:t tillsattes nämligen 11 okt. 1920
en kommitté med uppgift att utarbeta en plan för en
enhetlig organisation af olycksfalls-, pensions- och
sjukförsäkringen, men dess arbeten kommo icke att
afslutas. Under tiden hade frågan om
socialförsäkringens ekonomiska förutsättningar upptagits till
behandling inom statens besparingskommitté. Denna
afgaf 19 febr. 1925 betänkande med förslag om
socialförsäkringens organisation, berörande dess
samtliga 3 hufvudgrenar. Kommittén öfvergaf
tanken på obligatorisk sjukförsäkring och föreslog i
stället reformering af den gällande frivilliga
sjukkasselagstiftningen enligt väsentligen följande
grunder. Statsunderstöd skulle lämnas endast åt en
sjukkassa på hvarje ort. Dennas verksamhetsområde
skulle i regel sammanfalla med kommunen.
Öfverflyttningsrätt mellan samtliga statsunderstödda
sjukkassor skulle genomföras. Sjukhjälpstiden skulle
utsträckas från 90 dagar per år till 3 hela år,
hvarigenom sålunda äfven en del af bördan af
invaliditetsförsäkringen skulle komma att bäras af
sjukkassorna, och som ersättning åt dem skulle det nuv.
statsbidraget ökas med något mer än 1/3. Vissa
bestämmelser föreslogos att åvägabringa ett ordnadt
samarbete mellan sjukkassorna samt olycksfalls- och
pensionsförsäkringen. En på grundvalen af detta
betänkande inom Socialdep. utarbetadt förslag till
ny lagstiftning om sjukkassor lär komma att
föreläggas 1926 års riksdag.
Litt.: Socialförsäkringskommitténs betänkande I
o. II (1919), Förslag till lag om sjukförsäkring
(inom Socialdep. verkställd öfverarbetning; 1920),
Registrerade sjukkassor 1919–21 (1925) och Statens
besparingskommitté; Betänkande med utredning och
förslag angående socialförsäkringens organisation
(1925).
Th-l A.
Sjukhusfonden, Stiftelsen, konstituerad 29
maj 1925 på initiativ af praktiserande läkaren i
Stockholm Karl Otto Larsson, har till än-
damål att anskaffa och förvalta medel för uppfö-
rande af sjukhus, företrädesvis med rum för l eller
2 patienter, och för understödjande af verksamhe-
ten vid dessa sjukhus, så att de sjukes afgifter bli
de minsta möjliga, samt att f. ö. verka för åstad-
kommande af förbättrad sjukvård inom riket. Stif-
telsen består af hedersledamöter (kallade af stif-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
