Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sibbo ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
timmars resa) samt mellan Bangkok och Chieng Mai
(18° 46’ n. br., 98° 53’ ö. lgd fr. Gr.; 26 timmars
resa). Under arbete var år 1925 en järnvägsbro
öfver Menam, hvarigenom den nordliga och sydliga
järnvägslinjen bli förenade. – Postanstalternas
antal 1923 var 461 och telegrafstationernas 100.
1923 funnos 2 telefonstationer med 1,569 apparater.
En fullständig uppsättning af nya svenska telefonapparater
gjordes 1919 i Bangkok. – Sp. 312. Sedan
8 sept. 1919 motsvara 12 tikal 1 pd st., och 1 tikal
bestämdes skola innehålla 61 cg. rent guld. Följande
mynt äro numera i omlopp: 1 salung = 1/4 tikal och
2 salung = 1/2 tikal, båda i silfver; 10 satang =
0,10 tikal och 5 satang = 0,05 tikal, båda
i nickel; samt 1 satang = 0,01 tikal, i brons.
1924 bestämdes genom lag metersystemets införande,
fakultativt från 1925 och obligatoriskt från
1930. Det är redan infördt i ämbetsverken och vid
statsbanorna. – Folkmängden 1919 var 9,207,355
(4,599,662 män och 4,607,693 kvinnor). Antalet
statsfolkskolor 1922 var 459 med 1,427 lärare och
45,316 lärj.; dessutom funnos 2,732 privata folkskolor
med 157,432 lärj., 178 elementarskolor med 683 lärare
och 13,734 lärj. samt 11 (statens) specialskolor med
765 lärj. Äfven de engelska, franska och amerikanska
missionerna underhålla åtskilliga skolor. 1917
invigdes Chulalongkornuniversitetet i Bangkok med
fakulteter för medicin, politiska vetenskaper,
ingenjörsvetenskap samt litteratur och naturvetenskap.
Sp. 318. Landet är nu deladt i 18 provinser (monthon),
af hvilka 17 styras af generalguvernörer. Provinserna
äro delade i 80 distrikt (changwat), 421 underdistrikt
(ampur) och 5,051 kommuner (tambon). –
Statsinkomsterna 1923–24 voro 132,63 mill. kr.
(störst opiumskatten, 26,47 mill. kr.) och
statsutgifterna s. å. 136,58 mill. kr.
Statsskulden var 175,03 mill. kr. 31 mars 1924. En
brittisk ämbetsman fungerar som finansiell rådgifvare,
och äfven i andra förvaltningsgrenar är en
mängd européer anställda.
Sp. 321. S. förklarade i juli 1917 under
fransk-engelsk påtryckning krig mot Tyskland och
Österrike; fartyg, tillhörande centralmaktsundersåtar,
beslagtogos, tyska köpmäns affärslokaler
stängdes, och 1918 deporterades tyskarna
i S. till Indien. S. å. var S. representeradt
på fredskonferensen i Paris och inträdde som stiftande
medlem i Nationernas förbund. Konung Maha
Vajiravudh, som lät kalla sig Rama VI, afled 25
nov. 1925 och efterträddes af sin broder Prajadipok
(f. 8 nov. 1893), hvilken antog namnet Rama VII.
Bland nyare litt. märkas
S. Besso, "S. and China" (1914),
Lajonquière, "Le Siam et les Siamois" (1917), och
P. Loti, "Siam" (1923). –
Sp. 310, rad 5–6 nedifr. I st. f. Dipterocarpeæ,
Cedrelaceæ och Pterocarpaceæ bör stå Dipterocarpaceæ,
Meliaceæ underfam. Cedreloideæ och Leguminosæ
underfam. Papilionatæ, Dalbergia-gruppen, –
Sp. 311, rad 31 nedifr. står Naia
bör vara Naja.
E. A–t. V. S–g.
*Sibbo hör nu till Borgå (svenska) stift.
7,358 inv. (1923), öfvervägande svensktalande.
O. B–n.
*Sibelius, J. J. K. Nyare arbeten äro symfonien
n:r 6 (1923), som afviker från de föregående
genom sin inåtvända, resignerade grundstämning,
symfonien n:r 7 (1924) i C dur och en sats,
kallad Fantasia sinfonica, Jordens sång, kantat
vid Åbo akademis invigning (1919), musik till
"Det gamla spelet om enhvar" (1916) och till
Shaksperes "Stormen" (1925). I sina senare verk
använder S. ett alltmer koncentreradt och
förandligadt tonspråk. Våren 1923 anförde han i
Stockholm ensam 2 orkesterkonserter och medverkade
som dirigent vid ytterligare två, allt med sina
egna kompositioner. Den kusliga melodramen
"Scaramouche" med S:s fint målande musik gafs på
K. teatern i Stockholm 1924. Hans tonsättargage
höjdes flera gånger af finländska riksdagen och
förändrades på hans 60-årsdag (1925) till
lifstidspension å 100,000 mark, samtidigt som
han erhöll en subskriberad nationalgåfva. –
2. Kristian (Christian) S.,
den föregåendes broder, läkare, f. 28 mars 1869
i Tavastehus, d. 2 juli 1922 i Helsingfors,
filos. kandidat 1889, med. doktor 1897, blef
s. å. docent i patologisk anatomi vid Helsingfors’
universitet. S:s doktorsafh., Bidrag till
kännedomen om de histologiska förändringarna i
ryggmärgen, de spinala rötterna och ganglierna
vid progressiv paralysi (1897), behandlade
både de normalhistologiska och de patologiska
förhållandena och påvisade frändskapen i
sjukdomsarten mellan allmän paralysi och
ryggmärgslidande. Den ställde honom med ens i främsta
ledet bland samtidens patologiska anatomer. Af
hans arbeten inom denna vetenskap må vidare
nämnas Till kännedomen om de efter amputationer
uppkommande förändringarna i nervsystemet med
speciel hänsyn till de spinokutana neuronerna (i
"Finska läkaresällsk:s Handl." 1897) och Zur
kenntniss der entwickelungsstörungen der
spinalganglienzellen bei hereditar-luetischen missbildeten
und anscheinend normalen neugeborenen (i "Zeitschr.
für nervenheilkunde", 1901). Resultat af en
studievistelse i Berlin 1902–05 voro afh. Zur
kenntniss der gehirnerkrankungen nach kohlenoxydvergiftung
(i "Zeitschr. für klinische medicin", 1903)
och Die psychischen störungen nach akuter
kohlenoxydvergiftung (i "Monatsschrift für psychiatrie und
neurologie", 1905). Förordnad att uppehålla
öfverläkartjänsten 1904 vid Lappvikens centralanstalt för
sinnessjuka (hvarmed var förenad undervisningen för
med. kandidater), slog S. sig nu direkt på psykiatriska
studier och skref afh. Drei fälle von caudaaffektionen
och Zur kenntnis der zweiteilung des rückenmarkes
(Diastematomyelie) (bägge i "Arbeiten aus
der Pathologischen institution der universitet
Helsingfors", 1906–07). Han utnämndes 1906 till
docent och 1909 till e. o. professor i psykiatri samt
blef 1921 ord. professor i ämnet. S. utöfvade
vidsträckt praktik inom sitt område och ifrade för
sinnessjukvårdens förbättrande, stiftade 1913
Psykiatriska föreningen och Stiftelsen för psykisk hälsa
samt var ordf. i dem bägge. Han var framstående
violoncellspelare.
2. T. C.
Sibillini, Monte, bergparti i Apenninerna
(Apennino Romano), n. ö. om Rom, med bergtopparna
Monte Vettore (2,478 m.) och Monte rotondo (2,103 m.).
O. Sjn.
*Sibiriakov, A. M., förlorade genom ryska
revolutionen 1917 all sin egendom och nödgades gå i
landsflykt. På motion af A. Lindman, N. Edén och
Hj. Branting beviljade riksdagen honom fr. o. m.
1921 ett årligt understöd af 3,000 kr.
*Sibirien är efter revolutionen 1917 och enligt
senaste administrativa indelning af Ryssland ett
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
