Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sedgwick ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
getaltning framställt en manligt idealistisk och etisk
åskådning.
3. R–n B.
Selander, J. A., redaktör. Se Eskilstuna-kuriren. Suppl.
Selaru, ö. Se Timorlaut.
*Selburg tillhör nu republiken Lettland.
*Selebo omfattar 37,502 har. 7,225 inv. (1925).
Selektivitet. Se Rund radio. Suppl., sp. 81.
*Selen. Om speciella selenmineral se C r o o k e-
sit och Eukairit samt Selenglanser.
Om selens ljuskänslighet se ock S el e n c ell
(äfven i Suppl.). – Selenväte orsakar ytterst
häftiga inflammationer i ögats och näsans slemhin-
nor. – Alkaliseleniter ha fått användning i glas-
industrien, som affärgningsmedel samt för fram-
ställning af röd- till orangefärgadt glas, innehål-
lande kolloidalt löst selen. Amerikanska koppar-
hyttor utvinna årligen som affall ung. 150,000 kg.
selen. – Af Aston har selen uppdelats i 6 isoto-
per (se d. o. Suppl.) med atomvikterna 80, 78,
76, 82, 77 och 74. Se A. Cleve-Euler, "Det
underbara grundämnet, selen" (1925).
K. A. V–g.
* Selencell har fått användning i signal- och registreringsapparater,
för ljustelefonering, "talande film", alarminrättningar
("det elektriska ögat"), läsmaskiner för blinda o. s. v.
K. A. V–g.
*Selenodont, zooL, är ock beteckningen för med
sådana kindtänder försedda partåiga hofdjur.
*Selenväte, kem. Se Selen äfven i Suppl.
Seler, Eduar d, tysk etnograf (amerikanist), f.
5 dec. 1849 i Crossen a. O., d. 23 nov. 1922 i
Berlin, 1884 anställd vid Museum fur völkerkunde
i Berlin, erhöll 1899 Loubatprofessuren i ameri-
kansk forskning vid universitetet där och blef 1904
tillika af d.-chef vid museet. Han företog från 1887
resor till Mexico och Guatemala samt var fram-
stående kännare af indianspråken och den gammal-
mexikanska och mayakulturen. Bland hans många
skrifter märkas Konjugationssystem der maya-
sprachen (1887), Altmexikanische studien (2 bd,
1890-99), Gesammelte abhandlungen zur amerikanischen
sprach- und altertumskunde (5 bd, 1902–23)
samt Codex Borgia (3 bd, 1904, 1906, 1909).
O. Sjn.
Sélestat [selesta], officiellt franskt namn på
Schlettstadt (se d. o. äfven i Suppl.). S. är
namn äfven på ett arrondissemang i franska dep.
Bas-Rhin med 4 kantoner, 63 kommuner och 61,038 inv. (1921).
E. A–t.
Selggrens sanatorium (officiellt Jonas Selggrens
sanatorium), ett staden tillhörigt tuberkulossanatorium i
Gäfle, beläget på en barrklädd sandås i stadsdelen Strömsbro,
öppnades 1910 och har 45 platser för tuberkulospatienter från
staden. Det grundlades genom anslag af räntemedel från
Jonas Selggrens donationsfond (150,000 kr.), som
donerades till staden af rektor JonasSelggren
(f. 20 febr. 1806, rektor vid Gäfle högre allm.
läroverk 1853-66, d. 9 maj 1896) och från hvilken,
hvarje gång den disponibla ränteafkastningen uppgår
till 80.000 kr., medlen få användas till något
för samhället nyttigt ändamål, för h vilket uttaxering
ej kan ega rum. Hittills ha medlen hvarje gång
används för sanatoriet; till driften anslås årligen
medel af Gäfle stadsfullmäktige.
O. Sjn.
*Seligmann, G. S., dog 20 aug. 1924 vid Helsingör.
Selika, kvinnlig huívudroll (afrikansk drottning, bortförd
som slafvinna sopran) i operan "Afrikanskan" af Meyerbeer (se denne, sp. 387).
*Selinum, bot. Om S. lineare se Cnidium.
Suppl.
*Sellén, Nils F., lämnade 1923 platsen som öfverlärare
och föreståndare vid Gymnastiska centralinstitutet. Han
har skrifvit ett stort antal artiklar i Nordisk familjebok.
Sellén, Jonas, universitetslärare, f. 12 okt.
1800 i Selångers socken, Medelpad, d. 22 maj
1851 i Uppsala, blef student 1821 filos. magister
(ultimus) 1827, docent i latinsk vältalighet 1828,
adjunkt i vitterheten ("litteræ humaniores") 1833
och professor i latinsk vältalighet och poesi 1841
efter Törneros - allt vid Uppsala universitet. S.
utgaf visserligen blott de ofullb. dissertationerna
In judicia criticorum de Pharsalia Lucani obser-
vationes (1828) och De veritate et fictione in poesi
Romanorum epica (1832), men han utöfvade som
lärare en mycket betydelsefull verksamhet; hans
efterlämnade föreläsningar fylla många folioband
å Uppsala universitetsbibliotek. Han förestod un-
der ett par år intill Atterboms utnämning 1835
den nyinrättade vitterheteprofessuren och uppför-
des äfven på förslag till denna. Se B. E. Malmström,
"Samlade skrifter", d. 6.
Hj. P–r.
*Sellergren. 1. Gustaf S. tog 1920 afsked
från professuren. Han har skrifvit ett stort antal
artiklar i Nordisk familjebok. – 2. Axel H. S.
dog 10 mars 1919 i Stockholm.
*Sellman, J. R., dog 6 maj 1922 i Stockholm.
Sellman, Julius, tidningsman, f. 12 april
1859 i Stockholm, var 1880-83 redaktionssekreterare
i "Södermanlands läns tidning", 1883–89
medarbetare i "Post- och Inrikes tidningar" samt
därefter redaktör af olika landsortstidningar, 1897-99
af "Smålands allehanda", 1899–1902 af
"Göteborgs aftonblad", 1903–06 af "Nya Wermlands
tidningen" och 1906–07 af "Lunds dagblad".
S. har dessutom medarbetat bl. a. i "Nya
dagligt allehanda" och "Industria" samt utgett
ett stort antal skrifter i politiska och ekonomiska
frågor (I arbetarfrågor, 1892, En utredning i
nykterhetsfrågan, 1899, Arbetarnes paradis Nya
Zeeland, 1908, Förbudslagar och deras verkningar i
Förenta staterna, 1910, Näringsfrihet eller monopol,
1911, m. fl.).
*Selmeczbànya (officiellt Stiavnica Baiïská a
Belá) tillhör nu Tjecho-Slovakien, länet (zupa)
Zvolen. 13,249 inv. (1921).
*Selmer. – 2. J. A. L. S. Hans hustru,
Eleonora Josefine S., lämnade scenen 1907.
Selot. Se Zelot.
*Selous, F. C., organiserade 1909–10 Roosevelts
jaktexpedition till Brittiska Öst-Afrika och stupade
4 jan. 1917 under fälttåget i Öst-Afrika. S. anses vara
originalet till Rider Haggards hjälte "Allan Quatermain".
O. Sjn.
*Selskabet for naturlærens udbredelse. Se
festskrift af M. C. H. Harding (1924).
Selskabet for sundhedsplejen i Danmark stiftades
25 juni 1879 på initiativ af d:r Emil Hornemann,
"den moderna danska hygienens fader".
Dess uppgift är likartad med Föreningens för allmän
hälsovård (se d.o. Suppl.). 1882–1919 utgaf S.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
