Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 38. Supplement. Riksdagens bibliotek - Öyen. Tillägg / 261-262 (1926) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sedgwick ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

är ordf. i kommittén för norska ordboksarbetet se-
dan 1920. Han har skrifvit bl. a. Norskhet i spro-
get hos Wergeland og hans samtid (1914), Laane-
ordstudier (I, doktorsafh., 1915; II, 1919), Grund-
laget for det norske riksmaal (1916) Norsk sprog-
historie (1920) och Dansk og norsk sprog i eldre
tider (1921). Hans åsikt är, att "maalstriden" bör
lösas därigenom, att riksmålet tar upp flera norska
element och att landsmålet får en bredare grundval.
S. har utgett Ibsens verk (1918) med varianter
och (tills. med H. Jæger) Wergelands samlade
skrifter (sedan 1918).

M. H.


Seipel [saj-]-], Ignaz, österrikisk statsman,
teolog, f. 19 juli 1876 i Wien, prästvigdes 1879,
blef 1908 docent i moralteologi i Wien samt teol.
professor 1909 i Salzburg och 1917 i Wien.
Han var några veckor okt.-nov. 1918 socialminister
i ministären Lammasch. S. är det österrikiska kristligt
sociala partiets ledande man, invaldes 1919 i
nationalförsamlingen och tillhör sedan 1920 nationalrådet
samt blef s. å. sitt partis ordf. Han var
31 maj 1922–20 nov. 1924 österrikisk förbundskansler
och lyckades som sådan, skickligt begagnande
sig af grannstaternas farhågor för återverkningarna
af österrikisk anarki, förmå de allierade
stormakterna att låta Nationernas förbund gripa
sig an med det på statsbankruttens rand stående
Österrikes finansiella återuppbyggande (se
Österrike. Suppl.). S. var österrikisk delegerad
vid Nationernas förbunds församlingsmöten i
Genève 1922-23 och förhandlade där om finanshjälpen,
hvars stränga villkor motvilligt
godkändes af österrikiska parlamentet i dec. 1922.
utsattes l juni 1924 för ett attentat af en sin-
nesrubbad person och blef svårt sårad. Han till-
frisknade på hösten, dämpade i nov. en hotande
järnvägsstrejk, afgick därefter och förmådde parla-
mentet att till efterträdare välja hans partivän d:r
R. Ramek. Själf återtog S. ordförandeposten i det
kristligt sociala partiet. - S. har utöfvat ett fli-
tigt teologiskt och politiskt författarskap och bl. a.
skrifvit Die wirtschaftlichen lehren der kirchen-
vâter (1907), Die grundwahrheiten der erlösung
(1913), Nation und staat (1916), Soziale frage und
soziale arbeit (1917), Die bedeutung des neuen
kirchlichen rechtsbuches fur die moraltheologie
(1918) och Die frau im öffentlichen leben (s. å.).
Han utgaf 1910–11 "Katholische kirchenzeitung".

V. S–g.

*Seippel, Alexander, har äfven förnamnen
Heinrich Julius Manfred. Han tog 1922 afsked från professuren.

*Seismograf. Se vidare Jordskal f. Suppl.

Seìsmonastisk, bot. Se Rörelsefenomen hos växterna, sp. 208.

Seitskär (fi. Seiskari], finländsk fyr (sedan 1858)
i Finska viken, på ön S. (se d. o.), på 60° 02’ n. br.
och 28° 22’ ö. lgd fr. Gr. Fast, hvitt sken med hvit
blänk hvar 30:e sekund; 2,000 hlj., lysvidd 15
min.; rundt, rödt torn, nedtill hvitmåladt.

O. B–n.

Seitun, stad. Se Zeitun.

Seitz [sa’jts], Karl, österrikisk politiker, f. 4
nov. 1869, var först skräddare, sedan skollärare och
tillhörde under monarkiens sista år riksrådets re-
presentantkammare. Han presiderade såväl i provi-
soriska nationalförsamlingen (från 21 okt. 1918)
som i den febr. 1919 valda konstituerande national-
församlingen och var därjämte från republikens ut-
ropande 12 nov. 1918 provisorisk president i denna,
tills 1920 ny författning antagits och förbundspresident
valts. S. är sedan 1920 led. af nationalrådet och
var 1920–23 dettas andre president.

*Sejersted. Johannes S. lämnade platsen som
krigskommissarie 1916 och dog i jan. 1926. – Nils Johannes S.
dödades 1921 vid en järnvägsolycka i Trondhjem.

M. H.

Sejlyran, zool. Se Torsk s l äkte t, sp. 464.

*Sejm är numera namnet på polska riksdagens Andra kammare.

*Sejny ingår nu i polska vojevodskapet Bialystok. 2,248 inv. (1921)

Sekles, Bernhard, tysk tonsättare, f. 1872
i Frankfurt a. M., utbildades vid Hochska konser-
vatoriet där och är sedan 1896 lärare i musikteori
vid denna anstalt. Som rätt fina betecknas hans
gärna exotiskt färgade kompositioner, däribland
solosånger, mans- och damkörer, operan Schahrazade
(1917), drömspelet Die hochzeit des faun (1921),
symfoniska dikterna Aus den garten der Semiramis
och Die temperamente, serenad för 11 soloinstrument m. m.

E. F-t.

Sekond [-kånd; fr. second, den andra]. 1.
Dansk., i kontradansar med paren uppställda i
fyrkant de motställda par, som i turerna figurera efter
det att premiärparen först figurerat. Jfr Premiär.
Suppl. – 2. Idrottst. Se Boxning. Suppl., sp. 776.

*Sekreta kommissionen. Vid 1734 års riksdag
blef 1723 års förordning om sekr. komm. satt å sido,
och kommissionen upphörde, utan att ha blifvit formligen upphäfd.

Sekunda paraffin, kem. tekn. Se Brunkolstjära. Suppl., sp. 863.

Sekundära könskaraktärer, anat. Se Korrelation och Könsmognad.

Sekuritetsprotest. Se Växel, sp. 441.

Selachoidei, zool. Se Ängelhajsläktet.

*Selander. 1. Nils Hakvin S. – Dennes son
Nils J. T. S. dog 10 april 1922 i Stockholm.
Nils S. och hans broder Edvard (se S. 2)
skrefvo gemensamt Två gamla stockholmares anteckningar (1920).
– 3. Sten S., son till S. 2, författare,
f. 1 juli 1891 i Stockholm, filos. kandidat
i Uppsala 1917, var 1918–20 anställd i Dahlbergs
bokförlag och är sedan 1923 anställd i Albert
Bonniers förlag. S. debuterade 191 med Vers och
visor, som sedan följts af dikterna Gryning (1917),
skådespelet Branden på Tuna (1918), Tystnadens
torn och andra dikter (s. å.), diktsamlingarna
Vägen hem (1920) och de liffulla, delvis lätt
satiriska Vår Herres hage (1923). S. är en lyriker
med ledigt flytande vers, som närmast är skolad
hos nittiotalets språkkonst (kanske särskildt
Heidenstam). Han har gett vackra uttryck åt ett känsligt
sinnes stämningar och även i poetisk

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>