Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Schottky ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
235
Schottky-Schreker
236
S. anlitades af ven under senare år för många
statliga utredningsuppdrag. Sålunda var han led.
af 1915 års departementalkommitté och 1916 års
provinsialläkarkommitté samt sakkunnig ang. för-
enkling af statsdepartementens arbetssätt 1915,
statistikens förbilligande 1920, automobillagstift-
ningens revision s. å. och medicinska ärendens
decentralisering 1921. Som landshöfding verkade
S. kraftigt för främjande af de norrländska intres-
sena samt blef härigenom en i Norrland och sär-
skildt inom sitt län populär man. Han afled 13
juli 1923. - Litt.: V. Spångberg, "Stora män och
mindre" (2:a saml., 1921).
3. Gunnar V. S. dog 28 aug. 1925 på
Stockholms läns centrallasarett. Utom som före-
ståndare för skogsaM. af Statens skogsîörsöks-
anstalt tjänstgjorde han
från 1913 till sin död
som chef för anstalten
och nedlade som sådan
stor förtjänst om dess
snabba och betydelse-
fulla utveckling. Bl. a.
tog han 1918 initiati-
vet till inrättande af
särskilda försöksparker
(f. n. 3), d. v. s. skogs-
områden, som helt stå
till anstaltens disposi-
tion och, utom till
anställande af försök
och undersökningar, äro
af sedda att bli demonstrationsparker, som skola
visa, hur skogen skötes enligt de vid anstaltens arbe-
ten vunna erfarenheterna. Äfven som sekreterare i
Svenska skogsvårdsföreningen och redaktör af dess
tidskrifter (tills, med H. Hesselman) utöfvade han
en betydelsefull verksamhet för svenska skogsvår-
dens utveckling framför allt genom anordnande af
exkursioner i landets olika delar, hvilka samlade
skogsmän från snart sagdt hela Sverige och på
senare tid äfven från grannländerna att ute i skogen
diskutera förstuga frågor. Bland hans många senare
skrifter märkas Lärken och dess betydelse för svensk
skogshushållning (1917), Om skogsproduktionens hö-
jande genom beståndsvårdsåtgärder (s. å.), Ljung-
hedarnas geografiska utbredning och produktions-
möjligheter (1921), Om snöbrott s f ar an vid mycket
starka gallringar (1922), Om eken i Sverige och sär-
skildt Visingsö ekplantering (1923), Försöksväsendet
och det praktiska skogsbruket (s. å.), Tallfröets
proveniens - Norrlands viktigaste skogsodlingsjråga
(s. å.) och Några norrländska skogsföryngrings-
problem (1924). Därjämte utgaf S. ett betydande
antal exkursionsledare, afsedda att vägleda skogs-
männen vid deras besök å försöksparkerna eller
vid studier å anstaltens försöksytor. Som biblio-
tekarie vid Skogsbiblioteket författade S. flera
bibliografier öîver skogslitteratur. Han skref där-
jämte ett större antal artiklar i Nordisk familjebok.
Han var äfven en af initiativtagarna till och stif-
tarna af Föreningen för dendrologi och parkvård,
hvars vice ordf. han var från föreningens stiftande.
S:s arbetsförmåga togs i anspråk äfven på det
kommunala området. S. blef 1917 led. af Landt-
bruksakad., 1921 hedersdoktor i Bodenkultur i
Wien samt var hedersled, eller korresp. led. af
många utländska skogssällskap. Biogr. i "Sko-
gen" 1924 och Landtbruksakad:s handl. och
tidskr. 1925. 2. Gl. 3.’H.Hn.
*Schottky, Fr. H., är numera emeritus.
*8chou (sp. 1168). - 2. 0. F. S. dog 1925.
*Schou (sp. 1169). 1. Filip S. dog 19 sept.
1922 i Köpenhamn. - 2. R u d o l f S. dog 23 jan.
(ej 23 juni) 1915. 1. P. E-t.
*Schouler, James, dog 16 april 1920.
Schoultz [jults], Gustaf Johan Toivo
von, finländsk sjömilitär, tillhörande den i huf-
vudarbetet omnämnda adliga ätten von S., f. 11
okt. 1871 i Moskva, genomgick marinkåren i Pe-
tersburg och inträdde 1890 i tjänst vid ryska ma-
rinen, absolverade 1903 kurs vid militär juridiska
Alexanderakademien i Petersburg, var 1907-12
professor i stats- och internationell rätt vid marin-
akad. där och praktiserade därefter som advokat.
Vid krigsutbrottet 1914 inkallades han i tjänst
och var 1915-18 representant för ryska mari-
nen vid den engelska "Grand fleet". 1919 blef
han chef för kustförsvarets stab i Finland, utnämn-
des till kommendör och blef 1920 chef för Fin-
lands flotta. S. var 1911-14 redaktör för ryska
militärencyklopedien och har offentliggjort flera
skrifter i sitt fack, bl. a. Bosporen och Dardanel-
lerna (1913, på ry.). 1923 utgaf han på fi. ett
arbete om Englands stora flotta i Världskriget
(öfv. till ty. 1924 och eng. 1925). T. C.
*8chovelin, J., af gick som ekonomisk konsulent
vid Grosserersocieteten 1918, var 1917-20 direk-
tör i Hypotekforsikringsbanken och blef 1920 k.
börskommissarie. Han var folketingsman 1910-18,
är landstingsman sedan 1918 och var stadsfullmäk-
tig (höger) i Köpenhamn 1909-17. Han har
skrifvit Fra kongegunst til selvstyre (behandlar bör-
sens historia, 1917) och Fra den danske handels
renaissance (2 bd, 1924), som fortsätter "Fra den
danske handels empire" och skall afslutas med
ytterligare en aid. om nyare tiden. Han har ock
utgett Landmandsbanken 1871-1921 (1921) m. fl.
festskrifter. P. E-t.
*Schrader (sp. 1174), Franz J. D., dog 18
okt. 1924 i Paris.
*Schrader (sp. 1175), Otto, dog 21 mars
1919 i Breslau.
*Schreck, G., dog 22 jan. 1918 i Leipzig.
*Schreiner. 1. W. P h. S. dog 28 juni 1919.
- 2. O Ii v e S. dog 11 dec. 1920 i Kapstaden.
Postumt utgaf s hennes Stories, dreams and alle-
gories (1922). Hennes man, S. C. Cronwright-
Schreiner, utgaf 1924 "The life of Olive S."
Schreker, Franz, österrikisk tonsättare, f. 23
mars 1878 i Monaco, elev af H. Grädener och Rob.
Fuchs i Wien, bildade där 1908 en fîlharmonisk kör
och blef 1912 professor i komposition vid Wiens
musikakademi och 1920 direktör för akademiska hög-
skolan för musik i Berlin. Han vardt led. af Mus.
akad. i Stockholm 1921. - S. är en egendomlig och
mycket omstridd modernistisk tondiktare, marklie:
främst genom sina operor, till hvilka han af grund-
sats själf ökrifvit texterna. Efter årslånga motigheter
fick han 1912 sin första opera, Der ferne klang, med
framgång spelad i Frankfurt a. M., hvars lyriska
scen fortfor att omhändertaga S:s operor. Bland
dessa framstå renässansdramat Die gezeichneten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
