Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Schleswig-Holstein ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
konstnärer till hufvudpersoner. S. var icke didaktiker,
utan förströelseförfattare; hans motiv äro i regel
hämtade från medelklassen, hans språk rikt och
prägladt af stark humor. En samlad uppl. af hans
verk började utges 1908 (hittills 15 bd); öfversättningar
finnas till hebreiska, ryska och tyska. Jfr
Wiener, "The history of yiddish literature" (1899).
*Schollaert, Fr., sedan 1915 minister utan portfölj,
dog 29 juni 1917 i Le Havre.
*Scholtz, Hermann, dog 13 juli 1918 i
Dresden.
Scholtz [jålts], Friedrich von, tysk militär, f.
24 mars 1851 i Flensburg, blef officer vid artilleriet
1872, generalstabsofficer 1885, öfverste i
generalstaben 1901, generalmajor 1905, öfverkvartermästare
1906, generallöjtnant och fördelningschef
1908, general af artilleriet och chef för 20:e
armékåren (Allenstein) 1912 samt adlad 1913. Under
Världskriget förde han först (med utmärkelse) sin
armékår i slagen vid Tannenberg och Masuriska
sjöarna samt i norra Polen 1914, blef i maj 1915
chef för 8:e armén (norra Polen) och i okt. s. å.
för härafdelningen S. (Dünaburg). I jan. 1917 fick
han åter befäl of ver 8:e armén (Rigafronten) och
i april s. å. öfver armégruppen S. (Macedonien),
som han förde till Salonikifrontens sammanbrott i
sept. s. å. Han blef försatt i disponibilitet i jan.
1919.
H. J–dt.
*Scholz, B., dog 26 dec. 1916 i München.
Scholz [ʃålts], Ernst, tysk politiker, f. 3 maj
1874 i Wiesbaden, var 1899–1900 domstolsassessor,
egnade sig sedermera åt kommunal förvaltningsverksamhet
i olika städer och blef 1912 öfverborgmästare i Kassel.
Han var 1913–20 öfverborgmästare i Charlottenburg samt
juni 1920-maj 1921 riksekonomiminister i Fehrenbachs
ministär. S. har bl. a. tagit initiativ till upprättande
af en kommunalbank, afsedd att främja samverkan mellan
olika städer vid upptagande af lån m. m. Han är ordf. i
de högre ämbetsmännens riksförbund (sedan 1922) och i
Tysklands högre kommunalämbetsmäns yrkesförening. S. var
1912–18 medlem af preussiska herrehuset och är sedan 1920
medlem af tyska riksdagen, där han tillhör tyska folkpartiet.
V. S–g.
*Schongauer, M. Nya monografier af A. Girodié
(Paris, 1911) och M. Lehrs (1915).
Schonit. Se Glasmeteoriter. Suppl.
Schoop [Jåp], Max Ulrich, schweizisk
ingenjör, uppfinnare, f. 10 april 1870 i Frankenfeld
i Schweiz, började på konstnärsbanan, men öfver-
gick till ingenjörsyrket och studerade vid Polytech-
nikum i Zürich. S. har gjort flera betydande upp-
finningar: på ackumulatorområdet, elektrolytisk vat-
tensönderdelning, autogen svetsning af aluminium
och metalliseringsförfarandet (se Metallisering. Suppl.).
S. är bosatt i Zürich; han har utgett smärre tekniska arbeten
och äfven öfversatt några af Tolstojs verk till tyska.
C. B–s.
*Schopenhauer. 1. H. Johanna S. Se H. H.
Houben, "Damals in Weimar!" (1914), och L. Frost,
"J. S." (1925). – Dotterns Adèle S:s Gedichte
und scherenschnitte (1920) och Tagebuch einer
einsamen (s. å.) utgåfvos likaledes af Houben. –
2. A. S. Hans "De båda grundproblemen i
etiken" utkom 1925. S. är hufvudpersonen i M.
Lybecks skådespel "S." (1922). 1921 bildades
Die neue deutsche Schopenhauergesellschaft, som
söker ställa S. och hans åskådning i centrum af
ett folkligt kulturprogram.
Schopfer [ʃåpfär], Jean, fransk-schweizisk
författare, f. 28 maj 1868 i Morges, Schweiz, licencié
ès-lettres, har gjort sig känd som skildrare af
främmande land, Voyage idéal en Italie (1899) och
La Perse en automobile (1906), samt äfven författat
skönlitterära och etnografiska verk, Quand la terre
trembla (1920; "När jorden darrade", 1923),
Ariane, jeune fille russe (1920; "Ariane", 1921),
L’amour en Russie (1922; "Eros i Ryssland", 1923)
m. fl., de flesta under pseudonymen Claude Anet.
*Schotte – 2. P. Axel V. S. utnämndes aug.
1916 till landshöfding i Västerbottens län. Vid
Edénska ministärens bildande 19 okt. 1917 öfvertog
S. (för 3 :e gången) civilministersportföljen.
Liksom tidigare utvecklade S. på denna post
ovanlig arbetsförmåga och energiskt initiativ.
Till ministärens stora författningsreformförslag
vid 1918 års urtima riksdag bidrog han kraftigt och
kontrasignerade de dithörande (delvis redan
vid lagtima riksdagen s. å. framförda)
förslagen om allmän och lika kommunal rösträtt,
det kommunala utskyldsstreckets inskränkande,
obligatoriska kommunalfullmäktige i vissa kommuner m. m.
Bland andra af S. framlagda och af riksdagen antagna viktigare
regeringspropositioner 1918–19 märkas främst den
om åtta timmars normalarbetsdag, hvilken efter att
ha afslagits af Första kammaren vid 1919 års
lagtima riksdag efter kammarens upplösning antogs af
urtima riksdagen s. å., vidare om ny fattigvårds-
lagstiftning, om hälsovårdsstadgans reformering, om
åtgärder mot utbredning af könssjukdomar samt om
landstingsvalens förläggande till sept. hvart 4:e år,
vidare förslagen till lag om kommunalförbund, till
lag om oskälig hyresstegring och till den s. k.
butikstängningslagen. S. begärde och erhöll 25
nov. 1919 af sked från sitt ämbete efter att i pres-
sen ha, jämte sin regeringskamrat V. Rydén (se
d. o., äfven i Suppl.), utsatts för skarpa angrepp
med anledning af aktieinnehaf i ett kristidsföretag
"Svensk import", hvars affärsförhållanden befun-
nits osunda. I Andra kammaren (där S. 1909–11
representerade Karlstads stad, ej Värmlands läns
östra valkrets) kvarstod S. till 1919 års lagtima
riksdag (från 1918 som representant för
Västerbottens läns södra valkrets) och invaldes s. å. af
samma läns landsting i Första kammaren, som han
tillhörde t. o. m. 1921. Vid riksdagarna 1914 B–17
var S. led. af lagutskottet. Han var 1909–19
led. af Liberala samlingspartiets förtroenderåd,
och under tiden från Staaffs död, okt. 1915, till
riksdagen 1916 tjänstgjorde han interimistiskt som
partiets ordf. Af Frisinnade landsföreningens
förtroenderåd var han led. 1907–21, däraf
1914–16 dess ordf., under sistnämnda period äfven för 2:a
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
