Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - San Marino ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
199
San Remo-Santesson
200
För att bekämpa tuberkulinchocken framställde
Möllgaard från häst eller kali ett serum, som vi-
sade sig kunna upphäfva en fullt utbildad tuber-
kulinchock hos försöksdjur. Af ven hos djur, som
genom serumbehandling relativt immuniserats mot
chockverkan, uppträda vid sanokrysinbehandling
temperaturstegring - så mycket senare, ju mer dju-
ret immuniserats - vidare hudutslag, viktförlust
och tarmretning. Under fortsatt serumbehandling
bli dessa biverkningar allt svagare Kroppsvikten
ökas åter, tarmen blir lugn. - Hos människor
kunna behandlingsresultaten ännu ej sägas vara aí-
görande fördelaktiga; särskildt gäller detta beträf-
fande möjligheten att bekämpa de besvärande, ej
sällan farliga biverkningarna. I längre framskridna
fall ha dessa visat sig synnerligen riskabla. De
tuberkulöst sjuka organen förete vid relativt lyckad
sanokrysinkur samma förändringar som vid själfläk-
ning af tuberkulos. Sanokrysinet insprutas mest
direkt i blodet, serum åter i musklerna. Om be-
handlingens värde torde ännu vara för tidigt att
döma. Uppslaget erbjuder emellertid stort in-
tresse, särskildt försöket att genom serumbehand-
ling bekämpa den af läkemedlet utlösta tuberkulin-
chocken. C. G. S.
*San Remo var i april 1920 platsen för en kon-
ferens mellan de allierade makternas ledande män
(Lloyd George, Nitti, Millerand m. fl.) för öfver-
läggning och beslut om fredsverkets fullföljande.
Skadeståndsfrågan debatterades där, men uppsköts
till en ny konferens s. å. i Spä, dit tyska ombud
inbjodos. Frankrike erhöll mandat för Syrien, Stor-
britannien för Palestina, i fråga om hvars ställning
de allierade bekräftade Balfour-deklarationen om
ett "judarnas nationella hem" där. En uppfordran
ställdes till amerikanska regeringen att åtaga sig
mandat för Armenien; i alla händelser borde presi-
dent Wilson bestämma nämnda stats gränser. Åt
Frankrike uppdrogs att militärt skydda Cilicien,
och Italien fick en liknande uppgift i Adana.
*San Salvador. 1. Hufvudstaden S. hade 81,961
inv. 1922;
Sanseviëra, boí., dets. som Sansevieria.
*Sansibar. Befolkningen i S. och Pemba upp-
gick 1921 till 197,000 pers. Sedan 1913 förvaltas
protektoratet under brittiska kolonialministeriet.
High commtssionerposten indrogs sept. 1925, och
dess befogenheter öfverflyttades på brittiske resi-
denten för protektoratet. Samtidigt upprättades en
särskild brittisk öfverdomstol för S. Ex-sultanen-
Ali ben Hamud dog 1918 i Paris. Litt.: F. B.
Pearce, "Zanzibar, the island metropolis of Eastern
Africa" (1920).
Sa’nta Cruz de Bravo [- kröth -], stad. Se Yuca-
tan, sp. 636.
*Santalmissionen. Nordisk hem-mission
bland santal erna är, sedan E. Heuman (nu-
mera biskop i tamulkyrkan i Syd-Indien) 1899 läm-
nat den, uteslutande dansk-norsk. Den hade 1924 13
ordinerade, 3 icke ordinerade manliga, 12 ogifta
kvinnliga, 14 gifta kvinnliga danska och norska
missionärer, 44 ordinerade infödda och 643 icke
ordinerade manliga och 235 kvinnliga infödda mis-
sionsarbetare, 8 hufvudstationer, 32 bistationer,
36,392 döpta, dessutom öfver 9,000 anhängare, 88
dagskolor med 3,429 lärjungar. Inkomsterna upp-
gingo 1924 till 219.000 kr. och utgifterna till
204,184 kr. Dess danska organ, "Santal-posten’",
utgår i 6,000 ex., dess norska organ, "Santalen",
i 7,000 ex. ’ A. K.
* Santa Lucia. 1. Byn tillhör nu italienska prov.
Pola.
*Santalum, bot. Det sista exemplaret af Juan
Fernández’ sandelträd, Santalum fernandezianum.
är nu dödt (se Juan Fernández),
*Santa Margherita Ligure. Där ingicks 5 juni
1921 en öfverenskommelse mellan Italien och Jugo-
Slavien i fråga om Fiume (se d. o. Suppl.).
Santayana, George, amerikansk filosof, f. 16
dec. 1863 i Madrid, kom vid 9 års ålder till Ame-
rika och studerade vid Harvard, där han 1889 blef
filos. d:r och 1889-1912 verkade som lärare (se-
dan 1907 som professor) i filosofi. Hans hufvud-
arbete är The life of reason or the phases oj human
progress (5 bd, 1905-06); af hans verk må vidare
nämnas Three philosophical poets (1910), Winds
of doctrine; studies in contemporary opinion (1913)
och Character and opinion in the United states
(1920).
*Santesson, släkt. Se F. B. H. Santesson,
"Släkten S. och ett par andra släkter med liknande
namn. Genealogier" (1923). - 2. K. G. S. Se
John Berg, "C. G. S. Minnesteckning. Föredr.
på K. Yet. akad:s högtidsdag den 31 mars 1917"
(1917). - 5. K. G. S. frånträdde 1916 redaktör-
skåpet af "Nord. med.
arkiv" och är sedan
1924 reolaktör af
"Skandinavisches ar-
chiv fur physiologie".
Han är ansvarig utgif-
vare för de ur "Nord.
med. arkiv" framgång-
na tidskr. "Acta me-
dica scandinavica" och
"Acta chirurgica scan-
dinavica". Yarm vän
af nykterhetsrörelsen,
har S. dock kraftigt
uppträdt mot totalför-
budet och inlade 1922
som en af stiftarna af (och därefter ordf. i) Lands-
föreningen för folknykterhet utan förbud (se d. o.
Suppl.) stor förtjänst om, att "förbudsomröst-
ningen" s. å. medförde förbudsifrarnas neder-
lag. Han är ordf. i Stockholms sångarförbund
sedan 1914 och i Föreningen Sveriges flagga (se d. o.
Suppl.) sedan 1918. Han har skrifvit bl. a. Kort
lärobok i allmän farmakologi för medicine studerande
(1919) och Om läkemetoder och läkemedel (i "Med.
folkbibliotek", 1924). Anteckningar i farmakologi
efter S:s föreläsningar å Karolinska institutet ha ut-
getts 1923. S. är ordf. i Sv. läkaresällsk:s sek-
tion för anatomi m. m. (1911) samt led. af Yet.
soc. i Uppsala (1922) och Vet. akad. (1923).
6. Karl Hårde r S., den föregåendes bror-
son, författare, f. 4 dec. 1885, filos. d:r i Upp-
sala 1920, docent i litteraturhistoria där s. å.,
amanuens 1922 vid Sv. akad:s Nobelinstitut, har
författat Atterboms ungdomsdiktning (1920) och
flera tidskriftsafh. om samme skald, alla utmärkta
af stor lärdom, poetisk uppfattning och fin stil-
konst.
Santesson, X i n n a n, skulptris, f. 14 dec. 1891
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
