Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Rödby ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
*Rödby hade 1921 med förstäder 3,438 inv.
Järnväg till Nakskov är under byggnad.
P. E–t.
*Rödding. Folkhögskolan återupprättades 1920
efter Nord-Slesvigs (och därmed R:s) återförening
med Danmark.
P. E–t.
Röddinge, officiell form för Rödinge (se d. o.,
äfven i Suppl.).
*Rödeby omfattar nu 12,938 har. 3,843 inv.
(1925).
*Rödenes omfattar 207,67 kvkm. 1,257 inv.
(1920). R. bildar jämte Römskog pastoratet R.
(391,86 kvkm., 1,755 inv. 1920) i Oslo bispedömme,
Mellem Borgesyssel prosteri.
E. A–t.
Röder skärgärd, obebodd ögrupp i Stockholms
yttre skärgård, Rådmansö socken, Stockholms län,
mellan Rödlöga och Svenska stenarna.
O. Sjn.
*Rödfjällen ha en höjd af 1,245 m. ö. h.; det
s. därom belägna Brattriet når 1,275,5 m. ö. h.
O. Sjn.
Rödgafvel, grotta på sydvästsidan af Omberg
(jfr d. o.).
Rödgardist. Se Röda garden. Suppl.
Rödhven, bot., namn på Agrostis vulgaris.
*Rödiger, A. F., dog 1919.
Röding, Gustaf Rudolf, skolman, filolog,
f. 8 mars 1847 i Mariestad, blef filos. d:r 1872
och docent i grekiska 1874 i Uppsala, lektor i
grekiska och latin vid Karlstads högre allm. lärov.
1879, rektor vid Gäfle d:o 1885 och vid Göteborgs
latinlärov. 1894–1913, där han sedan 1901 äfven
var lektor. Han har skrifvit bl. a. afh. i
"Uppsala univ:s årsskr." (1874, 1876), Pompeji, en bild
ur det antika stadslifvet (1879) och Bidrag till
Göteborgs latinläroverks historia (1898, 1918, 1921).
*Rödinge, officiellt Röddinge, skall
framdeles jämte Ramsåsa förenas med Vanstad och
Tolånga till ett pastorat i Lunds stift. Färs kontrakt,
med Vanstad som moderförsamling. 2,169 har.
534 inv. (1925).
Rödklint, bot., namn på Centaurea Jacea.
*Rödkulla. 1. Bot., kallas äfven rödtoppa.
Rödlönn, bot. Se Blodlönn. Suppl.
Rödmetall, tekn., kopparlegeringar (se
Legering, sp. 39) af mässingtyp (jfr Mässing),
men med så låg zinkhalt (högst 18 proc.), att
blandningen får rödaktig färg. Hit hör tomback, som
utom koppar innehåller endast zink, men ej tenn
eller bly. Andra slag af rödmetall innehålla utom
koppar och zink äfven små mängder tenn och bly,
hvarigenom legeringen får mera bronsartade
egenskaper. Jfr Brons och Talmiguld.
K. A. V–g.
Rödmire, bot. Se Anagallis. Suppl.
Rödskifling, Entoloma, bot., svampsläkte af
fam. Agaricaceæ. Sporpulvret är rödt, hatten är
köttig och fast förenad med foten, lamellerna äro
urnupna eller afrundade vid foten. Den mest
bekanta af arterna är Entoloma lividum,
bolmörtskifling, blek rödskifling,
giftrödling (se färgplansch III till art. Svampar),
som är mycket giftig. Det är en stor och vacker
svamp, som liknar en musseron, från hvilken den
skiljes genom det röda sporpulvret. Liksom flera
andra rödskiflingar luktar den mjöl och kan
misstagas för mjölskifling (se Clitopilus), som också
har rödt sporpulver, men lätt skiljes från
rödskiflingarna på sina nedlöpande lameller.
G. L–m.
Rödskär, finländsk fyr i Finska viken å 59° 58′
n. br. och 26° 41′ ö. lgd fr. Gr., inrättad 1818 och
ombyggd 1886. Blänkfyr. 17 hvita blänkar i
minuten; ljusstyrka 9,250 hlj; ljusets höjd öfver
vattenytan 19,8 m. och lysvidd 15 min.
Mistsignalering.
O. B–n.
Rödsotserum. Se Serumterapi, sp. 194.
Rödstjärtade tropikfägeln, zool. Se
Tropikfågelsläktet.
Rödtangen, kustort på östsidan af
Dramsfjorden, nära mynningen, Norge. Omtyckt
sommarvistelseort. 149 inv. (1920).
K. G. G.
Rödtoppa, bot., annat namn på rödkulla (se
Odontites).
Rödtunga, zool., detsamma som mareflundra
och skärflundra (se Flundresläktet,
sp. 658). Tack vare trålfisket har denna art fått
ekonomisk betydelse; den förväxlas ofta med
sjötungan (stundom benämnd svarttunga; jfr
Tungsläktet).
*Rödön. 1. Socknen tillhör nu Ströms kontrakt,
Härnösands stift. 3,153 inv. (1925).
Rödön, en 5 kvkm. stor ö, i Aln socken,
Västernorrlands län, ö. om Alnön utanför Sundsvall,
består till största delen af en köttröd rapakivigranit,
som åtföljes af petrografiskt märkliga
porfyriska gångbergarter. Dessa liksom graniten tillhöra
samma prekambriska tidsskede som de sydfinska
och ångermanländska rapakiviområdena. Se P. J.
Holmqvist, "Om Rödöområdets rapakivi och
gångbergarter" (i Sveriges Geol. unders, ser. C. n:o
181; 1899).
A. G. H.
*Rödöy, härad och pastorat i Nordland fylke,
Hålogaland bispedömme, Nord-Helgeland prosteri.
696,83 kvkm. 2,896 inv. (1920).
E. A–t.
Röfvarbandet (Die räuber), ryktbart
ungdomsdrama af Schiller (se denne, sp. 1036), uppf. i
Stockholm f. g. 1814.
Röfvar Liljas håla, klyfta i kalkbranterna s. om
Högklint, Västerhejde socken, Gotland.
O. Sjn.
*Röhl, Maria K. "Ur M. R:s portfölj", två
samlingar porträtt-teckningar i afbildning, utgafs
1916 och 1919 af Alb. Roosval.
G–g N.
Röing, Erik Petter Valdemar,
affärsman, politiker, f. 3 aug. 1866 i Marstrand,
genomgick 1882–84 handelsinstitut i Göteborg och har
därefter utöfvat grosshandelsrörelse där. Han
deltog 1905 i stiftandet af Göteborgs handelskammare,
hvars styrelse han sedan tillhört, är en af stiftarna
af de skandinaviska handelsmötena och tillhör
denna organisations styrelse. Lifligt politiskt
intresserad, deltog R. 1892 i bildandet af Göteborgs
liberala valmansförening och var under lång tid dess
mest drifvande kraft ("öfvervalman"). Han
insattes 1905 af stadens liberala valmän i Andra
kammaren, som han sedan tillhört och där han
framträdt särskildt som förkämpe för frihandeln. Från
1909 har han varit led. af bevillningsutskottet
(från 1920 dess ordf.). Vid 1919 års urtima var
han led. af första särskilda utskottet. Inom
Liberala samlingspartiet, hvars förtroenderåd han
tillhörde från 1907 till partiets upplösning 1923,
utöfvade R. en energisk verksamhet (betraktades som
partiets "förste inpiskare"). Af Frisinnade
landsföreningens förtroenderåd var han led. från
föreningens bildande 1902 och af dess verkställande
utskott från 1907. Efter partiets sprängning har
han tillhört Sveriges liberala parti och dess
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
