Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ryti ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
församling skild kapellförsamling, benämnd
Bingsjö-Dådrans kapellförsamling. Kontraktet hade
23,474 inv. 1921. — 2. R:s municipalsamhälle
omfattar 27 har. 609 inv. (1925). Alla
stadsstadgorna tillämpas där. I samhället ligga bl. a. de
bekanta Hotell Siljansborg samt pensionatet
Persborg. — 3. Tingslaget är nu deladt på
Nedan-Siljans och Ofvan-Siljans fögderier. 14,993 inv.
(1925).
1–3. E. A–t.
Rättviken, den östligaste viken af sjön Siljan,
Dalarna. Vid denna vik ligger Rättviks kyrka.
Rät vinkel. Se Vinkel.
Rävinge, officiell form för Refvinge (se d. o.,
äfven i Suppl.).
Rävlanda. Se Räflanda. Suppl.
Röda fanan. Se Rote fahne. Suppl.
Röda fanans orden, rysk orden Se Ryssland.
Suppl., sp. 114.
Röda garden, väpnade styrkor, uppsatta bland
revolutionära arbetare. Sådana uppträdde i
Finland efter storstrejken 1905, under oroligheterna
följande år samt därefter under inbördeskriget 1918
och månaderna närmast före dettas utbrott. I
Ryssland uppsattes efter revolutionen 1917 röda garden,
och namnet kom då särskildt att beteckna väpnade
bolsjevikstyrkor. Äfven i Tyskland förekommo efter
1918 års revolution dylika väpnade
sammanslutningar med omstörtningssyften. — Rödgardist,
medlem af ett "rödt garde". — Det borgerliga
samhällets väpnade förkämpar organiserades under
revolutionsåren flerstädes till försvar mot de röda
gardena, skyddskårer (så särskildt i Finland),
och kallades då af sina motståndare stundom
hvitgardister.
V. S–g.
*Röda korset. — 2. Förening. Se Sjukvård
äfven i Suppl.
Rödalm, bot. Se Alm. Suppl.
*Röda Ryssland (ry Tjervennaja Rossija) tillhör
nu åter till största delen Polen och ingår i
vojevodskapen Stanisławów och Wołyn; en mindre del
(Podolien) tillhör republiken Ukraina.
Röda stjärnan (fr. L’Étoile rouge), ett 1914 i
Genève bildadt internationellt förbund af föreningar
till bistånd åt djuren på slagfälten, kan sägas vara
Röda korsets motsvarighet för de sårade och sjuka
krigsdjuren. Förbundets emblem är en röd
femuddig stjärna med inskrift: Inter arma misericordia
(lat., "Barmhärtighet under striden").
Svenska Röda stjärnan, stiftad 1917,
tillhör detta förbund. Dess organisation — i det
väsentliga liknande Svenska Röda korsets — har,
liksom detta, officiös prägel: dess stadgar äro
fastställda af K. M:t (se Sv. förf. saml. 1917, n:r 230),
ordf. och en af revisorerna tillsättas af konungen,
tjänstebrefsrätt är medgifven. Föreningens
angelägenheter handhas af en centralstyrelse i Stockholm,
i hvilken sitta, utom ordf. (alltsedan stiftandet
generalmajor G. A. Nyblæus), 10 personer,
representerande de stats- och samhällsintressen, som beröra
djurvården i krig. För kontakt med
djurskyddsrörelsen eger Svenska djurskyddsföreningarnas
centralförbund att utse en af ledamöterna.
Öfverfältveterinären i Arméförvaltningens
sjukvårdsstyrelse eger närvara vid centralstyrelsens
förhandlingar och därvid yttra sig, men ej deltaga i
besluten. Inom hvarje län finns en distriktsstyrelse
med en af vederb. arméfördelningschef (likställd
chef) förordnad militär led. samt inom hvarje
distrikt en eller flera kresstyrelser. För anknytning
till de militära och militärveterinära intressena
tillsättas af centralstyrelsen på förslag af
vederbörande arméfördelningschef och militärbefälhafvaren
på Gotland inom hvarje arméfördelningsområde och
på Gotland en delegerad för den frivilliga
djurvården i krig.
Föreningens ändamål — organiserandet af en i
fråga om djurens vård under krig väl behöflig
frivillig hjälp — tillgodoses genom insamling af
medel, för att vid krigstillfälle till de militära
myndigheternas disposition må kunna ställas
erforderlig veterinärvårdsmateriel och i veterinär
sjukvård och djurvård utbildad personal, som äfven
är afsedd att vid behof under krig omhändertaga
enskildas djurbesättningar. För dess utbildning
anordnar föreningen kurser vid Veterinärhögskolan, de
beridna truppförbandens stallar (k. br. 1 juni 1917),
statens landtbruksskolor och enskildas gods och
gårdar. De på så sätt utbildade utgöra en frivillig
veterinärvårds- och djurvårdstrupp, Svenska Röda
stjärnans beredskapskår, som 1925 räknar omkr. 250
aktiva medlemmar. Tjänstetecken, en med röd
stjärna försedd hvit armbindel, utdelas af
centralbyrån i Stockholm. Föreningen använder
hufvudsakligen kvinnliga krafter för att icke genom sin
verksamhet draga männen från fronttjänst. 1925
har beredskapskåren börjat deltaga i arméns
fälttjänstöfningar, hvarvid den placerats vid
etappväsendet.
Under frihetskriget i Finland 1918 kunde
föreningen på sin bekostnad till Finlands hjälp utsända en
veterinärambulans, som stationerades i
Tammerfors, var försedd med en rikhaltig instrument-,
medicin- och stallutredning samt bestod af 2
veterinärer, 1 kommissarie, 10 kvinnliga assistenter
("stjärnsystrar") och 6 manliga hästskötare. Jfr
äfven Finska Röda stjärnan. Suppl.
Föreningen sträfvar efter att vara nyttig äfven
under fredstid genom att biträda vid upprättandet
af operationsanstalter med sjukstallar vid
veterinärstationerna; 1925 finnas sådana i Kalmar,
Nybro, Grästorp, Mellerud, Hallsberg, Falun och
Sundsvall. Denna verksamhet gagnar äfven
djurvården i krig därigenom, att veterinärernas
kunskaper på det i krig betydelsefulla kirurgiska
området på så sätt kunna bibehållas samt att de
ifrågavarande anstalterna kunna tjäna som
stommar för behöfliga krigssjukstallar. Här mötas
föreningens och kreatursförsäkringsrörelsens intressen.
Den senare har också väsentligt ekonomiskt
bidragit till anstalternas tillkomst. Dessutom ha
beredskapskårens medlemmar till gagn för deras
färdigheters vidmakthållande och till förekommande af
djurplågeri kommit till användning vid tillfälliga
vakanser inom den ord. djurvårdarpersonalen,
förorsakade af arbetsnedläggelser eller andra
anledningar. Föreningen utger årsberättelse; bland öfriga
af denna utg. skrifter må nämnas "Grundlinjer
för Sv. R. S:s organisation och verksamhet"
(1917) samt "Sv. R. S. och dess fredsverksamhet"
(1919), förf. af major O. Zethelius (se d. o.). För
meddelanden från arbetsfältet begagnar sig
föreningen af publikationen "Djurens värn".
O. Z.
Röda vinbär. Se Vinbär och fig. 1.
Rödbinka. bot., namn på Erigeron acris.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
