Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - *Runmärket ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
*Runmärket. Se Smörprofning och jfr
Nationalmärke. Suppl.
*Runn, insjö i Dalarna, har en areal af 62 kvkm.
Runnen, skär i Vänern omkr. 3 km. s. s. ö. om
Lurö, med en 1915 uppförd klippfyr på 58° 46′
3″ n. br. och 13° 16′ 45″ ö. lgd fr. Gr., 12,3
m. öfver medelvatten. Agaljus.
E. A–t.
Runnquist, Axel Klas Edvard, violinist, f.
30 okt. 1880 i Stockholm, elev af konservatoriet
där 1893–98 och af H. Marteau i Genève
1902–04, har därefter verkat i Stockholm, blef 1911
violinlärare vid Rikard Anderssons musikskola och
1916 lärare i altfiol vid konservatoriet. Han har
varit en gärna hörd solist vid en mängd konserter
samt gett kammarmusikaftnar i trio med Märta
Ohlson och K. Lindhe 1905–10 och 1921 ff.
*Runnström, J. A. M., var amanuens vid Bergens
biologiska station 1914–16, blef t. f. lärare i
experimentell zoologi vid Stockholms högskola 1917 och
prosektor där 1918. R. har utfört
utvecklingsmekaniska undersökningar öfver tagghudingar och
experimentella öfver blodkropparnas morfologi;
dessutom har han idkat studier öfver befruktningens
fysiologi. Af hans många publikationer må nämnas
ytterligare Analytische studien über die
seeigelentwicklung (I–V, 1914–18), Befruktningens och
fosterutvecklingens problem, belyst av
experimentalzoologisk forskning (1920), Eine lipoide
oberflächenschicht beim seeigelei (1923) och Zur experimentellen
analyse der entwicklung von Antedon (1925).
L–e.
*Runor. 1. "Östergötlands runinskrifter"
fullbordades i 2 bd 1918. Af "Södermanlands
ruinskrifter", granskade och tolkade af E. Brate, utkom
1:a h. 1924. O. von Friesen har skrifvit
"Rökstenen" (1920) och "Rö-stenen i Bohuslän och runorna
i norden under folkvandringstiden" (i "Uppsala
univ:s årsskr.", 1924).
*Runstaf. På bilden äro tecknen vid ᚦ 25 juli,
Jakob, en pilgrimsstaf, som erinrar om vallfärderna
till Santiago de Compostela i Spanien, där aposteln
Jakob d. ä. ansågs vara begrafven; vid ᚼ 29 juli,
Olof, en yxa; vid ᚱ 10 aug., Laurentius, ett
halster, hvarpå helgonet stektes, hvilket af
rudbeckianerna omtyddes till en harf, som antogs
beteckna tiden för åkerns beredning till sådd.
B–e.
*Runstedt, A. F., kreerades till teol. doktor vid
reformationsjubileet i Uppsala 1917. I "Nya
psalmer" af 1921 är han företrädd med 4 original och
3 bearbetningar.
E. N. S–g.
*Runtuna skall framdeles förenas med Ripsa och
Lid till ett pastorat i Nyköpings östra kontrakt,
Strängnäs stift. 1,169 inv. (1925).
*Runö tillhör nu Estland. En af Nordiska
museet utrustad expedition till R. företogs 1923 af
amanuens E. Klein, hvarvid stora samlingar
hemfördes. Under Världskriget var ön flera gånger
utsatt för anfall af tyska sjö- och luftstridskrafter.
Sålunda förstördes omkr. 1 maj 1915 fyrinrättningen
af ett par jagares landsatta besättningar, sedan
dessa öfverrumplat ryska bevakningspersonalen; 16
aug. 1916 bombarderades ryska flyghamnen, och
14–15 juni 1917 bombarderades och förstördes
radiostationen aí tyska marinflygare. Slutligen
besattes 15 okt. s. å. hela ön af tyska trupper,
landsatta från en flygeskader. Litt.: E. Klein,
"Folklivet i ett gammalsvenskt samhälle" (1924).
H. J–dt.
*Ruokolaks hör nu till Imatra nybildade
domsaga och Viborgs stift. 14,377 inv. (1923).
O. B–n.
*Ruovesi. 1–2. Domsagan och häradet
omfatta nu jämväl hela Vilppula samt Mänttä
socknar. 2,962 kvkm. 39,594 inv. (1923). — 4.
Socknens areal är 794 kvkm. 11,788 inv. (1923). R. hör
till Tammerfors stift.
O. B–n.
*Rupie. Rupien är sedan sept. 1920 likvärdig
med 1/10 pd st. (= 1,816 kr.).
*Ruprecht, tyska furstar. — 3. Rupprecht
M. L. F., kronprins af Bajern, blef i aug. 1916
generalfältmarskalk och armégruppchef på
Sommefronten samt från mars 1917 armégruppchef på
tyska härens högra flygel å frontdelen
Nordsjön–La Fère (senare S:t Quentin och Scarpe).
Hans armégrupp utkämpade bl. a slaget vid
Somme, senare skedet (28 aug.–26 nov. 1916),
slagen vid Arras och i Flandern (1917),
offensiven mot Amiens å frontdelen Douai–S:t
Quentin (mars 1918) och slaget vid Lysfloden (april
s. å.). — Änkling 1912, ingick R. 7 april
1921 nytt äktenskap med prinsessan Antoinette
af Luxemburg och har med henne sonen
Heinrich (f. 1922) och två döttrar. R. utfärdade 5 nov.
1921, samma dag hans fader konung Ludvig III:s
lik bisattes, en proklamation, hvari han förklarade
sig ha inträdt i faderns tronrättigheter och
framhöll, att denne 13 nov. 1918 ej formligen
afstått från Bajerns tron, utan endast förklarat sig ur
stånd att fortsätta att föra regeringen. Han är
som privatman bosatt i Bajern och har där ofta
gjorts till föremål för hyllningar af bajerska
monarkister, men omsorgsfullt undvikit att uttala
något gillande af våldsamma medel för monarkiens
återställande.
H. J–dt. V. S–g.
Rusdrycksfonden. Se
Brännvinslagstiftning. Suppl., sp. 879.
Rusdrycksförsäljningsförordningar. Se
Brännvinslagstiftning, sp. 440 ff. och i Suppl.
*Rusiñol, Santiago. K. A. Hagberg har i
"Modärna trubadurer" (1917) öfversatt några af
R:s dikter.
Rusken, en 33 kvkm. stor sjö, 181 m. ö. h., i
Nydala och Gällaryds socknar, Jönköpings län,
afrinner genom Osån öfver Toftaån till Lagan.
O. Sjn.
Russelianismen. Se
Sjundedagsadventister.
*Russell (sp. 1250). — 11. G. W. E. R. dog
17 mars 1919 i London. — 12. A. O. V. R.,
lord Ampthill, deltog som öfverstelöjtnant i
Världskriget och var vid högkvarteret i
Frankrike 1917–18 rådgifvare rörande indisk arbetskraft.
— 13. Bertrand A. W. R. miste under
Världskriget på grund af pacifistisk agitation sin
lärarbefattning vid Cambridges universitet. Han
har under senare år företagit
samhällsvetenskapliga studieresor till Ryssland och Kina. Bland hans
senaste skrifter märkas Principles of social
reconstruction (1917; "Världens återuppbyggande",
1918), Roads to freedom (1918; "Vägar till frihet.
Socialismen, anarkismen och syndikalismen", 1919),
The practice and theory of bolshevism (1920;
"Bolsjevismen i teori och praktik", 1921), The analysis
of mind (1921), The problem of China (1922) och
The prospects of industrial civilisation (1923). I
sv. öfvers. föreligger äiven "Filosofiens problem"
(1923).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
