Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 38. Supplement. Riksdagens bibliotek - Öyen. Tillägg / 17-18 (1926) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Rinorea ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

f. 2 dec. 1872 i Pikis nära Åbo, filos. licentiat på
afh. Suomen keskiaikaiset mäkilinnat (Finlands
medeltida fornborgar, 1914), inträdde 1900 i
Arkeologiska kommissionens tjänst samt blef e. o. amanuens
1903, intendent 1912 och föreståndare för
Nationalmuseets historiska afd. 1920. 1925 föreslogs han till
professor i finsk arkeologi vid Åbo finska universitet,
men afstod på grund af oppositionen mot honom
från det "äktfinska" (ultranationalistiska) hållet.
R., som i många år redigerat tidskr. "Finskt
museum", har specialiserat sig på Finlands medeltida
byggnader, särskildt kyrkorna, hvilkas främste
kännare han är, och har utgett beskrifningar om S:t
Olofs kloster i Åbo, Gamla Vasa kyrka, Viborgs
forna domkyrka samt afh. Über die innen- und
aussenkanzeln in den mittelalterlichen kirchen
Finnlands. Han omhänderhar restaurationen af Åbo
domkyrka.

T. C.

Rinorea, bot. Se Violaceæ.

*Rio de Janeiro. 1. Staten R. hade 1,559,371
inv. 1920. — 2. Förbundsdistriktet hade s. å.
1,157,837 inv. — 3. Staden R., hvars invånarantal
och areal äro lika med förbundsdistriktets, har
direkt fartygstrafik på Sverige; de flesta fartyg, som
gå på brasilianska hamnar, anlöpa R. Jfr vidare
Brasilien, Suppl. och Johnson, Axel.
Suppl.

Riodshunko. Se Port Arthur 2. Suppl.

Rio Pará [ri’å-]. Se Tocantins.

*Rio Salado. Se äfven Salt river.

Ripman, Walter. Se Rippmann (äfven i
Suppl.).

*Riponfallen. Se fig. i art. Victoria
Njansa.

*Rippmann, Walter, son till affärsmannen H.
Rippmann, skrifver sig själf Ripman. Han är nu
"chief inspector" vid University of London och
(sedan 1904) ledare af sommarkurserna där. R., som
äfven förut besökt Sverige, höll 1925 föredrag i
Stockholm, Djursholm, Göteborg och Lund.

*Ripsläktet. Bastarden riporre, den ej sällan
anträffade korsningsprodukten mellan dalripa och
orre, uppges i hufvudart. ha riptupp till far och
orrhöna till mor. Enligt erfarenhet från Skansens
zoologiska trädgård, fyra bastardkullar uppfödda
1916–19, kunna till utseendet nästan identiska
bastarder alstras af orrtupp och riphöna. I naturen är
dock endast den förstnämnda kombinationen
konstaterad.

G. G.

Ripsväxter, bot., benämning på underfam.
Ribesioideæ af fam.
Saxifragaceæ.

*Riptjäder. Se
vidare Tjädern, sp.
216.

Ripvide, bot. Se
Salix.

J. B. Risberg.

*Risberg, J. B., har
ytterligare utgett
urvalet Dikt och sång
(1920), Tolkningar från
Martialis (i "Vår tid"
1919) och i öfv.
Horatius’ satirer och
epistlar i urval (1922),
hvarjämte han
förbereder till utgifning
(1925) en ny försvenskning af Goethes "Hermann
und Dorothea". I tidskr. "Nysvenska studier" har
han (1921–24) publicerat märkliga artiklar om
Stagnelius och Stiernhielm, hvari han bl. a.
kritiserar de gängse metoderna att utge äldre svensk text.
Mycken uppmärksamhet har R. väckt genom sin
kamp för hvarannandagsläsning i folkskolan med 2
klasser samtidigt på den glesare befolkade
landsbygden, en uppfattning, som han utvecklat i
Lyxuppfostran av medborgare (1921) och
Landsbygdens skolformer i ny belysning (1924).

E. N. S–g.

*Risbäck tillhör liksom Dorotea sedan 1922
Vilhelmina tingslag. 1,092,05 kvkm. 831 inv. (1925).

*Riseberga. Patronatsrätten upphörde fr. o. m.
1922. 4,017 inv. (1925).

Risformation, bot. Se Växtgeografi, sp. 479.

*Risgrynsrätter. En sådan är äfven pilav
(se d. o.).

Rishack, träv. Se Trätugg.

Rising, Adolf Abraham, apotekare, kemist,
f. 21 dec. 1866 i Stockholm, aflade apotekarexamen
1891, blef filos. d:r i Zürich 1901 och anställdes
s. å. hos Gesellschaft für chemische industrie i Basel,
från 1906 som vetenskaplig chef och
laboratorieföreståndare. 1910 blef han assistent i kemi och
kemisk farmaci vid Farmaceutiska institutet och var
laborator där 1912–18. R. blef 1913 teknisk
ledare för det på hans initiativ grundade A.-b. Astra,
apotekarnas kemiska fabriker, och sedermera för
A.-b. Svensk färgämnesindustri, hvari Astra
uppgick 1918. Han var chef för den af
Medicinalstyrelsen 1915 upprättade extra byrån för export och
import af läkemedel. 1916–18 arrenderade han
apoteket "Fenix" i Stockholm och fick 1921
privilegiet på apoteket "S:t Erik" där. 1911–19 var
han sekreterare hos Kemistsamfundet. Han är led.
af Ing. vet. akad. (1918). R. har i facktidskrifter
utgett ett betydande antal afh., hufvudsakligen på
den organiska kemiens område.

T. D.

Riskölns grufvor. Se Västerbotten, sp. 352.

Rispappersträdet, bot. Se Tetrapanax.

Rissa, officiellt namn på Rissen (se d. o. äfven i
Suppl.).

*Rissen, officiellt Rissa, tillhör nu
Sör-Tröndelag fylke. 3,092 inv. (1920).

Risskog, bot. Se Växtgeografi, sp. 479.

Rissla (Norrlands-rissla). Se Släde.

*Ristijärvi är nu själfständig församling i
Kajana domsaga och härad. 2,842 inv. (1923).

O. B–n.

Risvin. Se Saké.

Risån. Se Rickleån. Suppl.

Risöysundet, officiellt namn på Risösundet (se
d. o.).

Ritavuori [-voåri], Heikki (hette urspr.
Rydman), finländsk politiker, f. 1880 i Åbo, juris
kandidat 1904, utöfvade betydande advokatrörelse.
Sedan 1914 tillhörde han folkrepresentationen och
sedan 1918 styrelsen för framstegspartiet. R. var
1919–20 och sedan våren 1921 inrikesminister,
gjorde sig i den eljest svaga regeringen känd för
sin radikalism och sina sympatier för vänstern samt
ifrade för amnesti för det röda upprorets män.
Därigenom väckte han ovilja mot sig. Påverkad
däraf, företog sig affärsmannen Ernst Tandefelt,
som alls icke deltagit i det politiska lifvet, att
skjuta honom till döds på gatan utanför hans hem,
14 febr. 1922.

T. C.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>