Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Riksgränsbanan ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ensam besluter. Å kontoren tjänstgöra revisorer och
amanuenser samt kvinnlig personal.
Tenow.
*Riksrätt. Se E. Fahlbeck,
"Riksrättsinstitutet i 1809 års författning" (akad. afh. 1924). —
Om riksrätt i Finland se d. o. Suppl., sp. 827. —
Om riksrätt i Tyska riket och Österrike se
Reichsgericht.
Riksskogstaxering. Se Skogstaxering.
Suppl.
Riksskölden, ett af Stockholms amatörförening
uppsatt skyttevandringspris för 3-mannagrupper af
2:a och 3:e klassens skyttar inom
skytteföreningarna. Täflingen eger rum årligen första
söndagen i september å skytteföreningarnas egna banor.
1925 hölls femte täflingen om skölden.
E. B–ll.
*Riksspråk. Se G. Cederschiöld, "Svenskan som
skriftspråk" (3:e uppl. 1911).
Riksvärderingsnämnd. Se
Folkhushållningskommissionen. Suppl., sp. 929.
*Rilke, R. M., har vidare utgett Die sonette an
Orpheus (1923), Duineser elegien (s. å.) och Neue
gedichte (s. å.). Jfr Heygrodt, "Die lyrik R:s"
(1921), och Faesi. "R." (2:a uppl. 1922).
Rima glottidis, anat. Se Struphufvud.
*Rimaszombat tillhör nu Tjecho-Slovakien,
distriktet Zvolen. 7,100 inv. (1921). Officiellt namn
Rimavská Sobota.
*Rimbaud, Jean Arthur, har utöfvat ett
synnerligen omfattande och betydelsefullt inflytande
på den senare franska poesien. R:s biograf, P.
Berrichon, har utgett "J. A. R., poèmes, lettres
et documents inédits" (1912). S. å. utkom R:s
Œuvres, med företal af P. Claudel. Se vidare E.
Delahaye, "A. R." (1905), H. Dehérain, "La
carrière africaine d’A. R." (i "Revue historique
des colonies françaises", 1916), M. Coulon, "Le
problème de R.; sa solution" (1918) och afhandl.
i "Revue historique de l’Ardenne" (1897–1908).
*Rimbegla är enligt N. Beckman ("Studier i nord.
filologi", 1913) medeltida islänningars namn på flera
olika afhandlingar om tideräkningen, under det att
Finnur Jónsson, som helst vill skrifva Rímbeygla,
fortfarande häfdar, att det med rätta tillkommer
endast den äldsta af detta slag, från 1100-talet.
Den äldsta tryckta uppl., utg. i Köpenhamn 1780 af
Suhm och med öfv. af Stefan Björnsson, med
nyisländsk stafning kallad Rýmbegla, upptar alla
texter, som höra till detta ämne. I "Alfræði Íslenzk"
II (Köpenhamn 1914) ha Kålund och Beckman gett
en mönstergill kommenterad uppl. af den
ursprungliga R. jämte den kompilation, som kallas "Rím
II" och är ett drygt årh. yngre (senare än 1281).
och "Rím III", som handlar om konsten att räkna
ut årens festdagar med fingrarna. 1925 utkommer
en forts. af "Alfræði Íslenzk", där öfriga
medeltida arbeten om tideräkning skola finnas
samlade.
R. N–g.
*Rimestad. — 3. Kristian R. har utgett ett
urval af sina dikter, Kærlighedsdigte. Drömmerier
og minder (1920), behandlat den nyaste danska
lyriken i Fra Stuckenberg til Seedorf (1923) och
verkställt en rad öfv. af Maeterlinck.
P. E–t.
*Rimini. Under Världskriget bombarderades R.
1916 2 ggr af österrikiska flygare och hemsöktes
18 maj s. å. af ett jordskalf, hvarvid omkr. 1,000
hus förstördes.
L. W:son M.
*Rimlexikon har utgetts äfven af A.
Hammarlöw (2 dlr, 1920, 1924).
*Rimnicu (R.-Sarat). — 2. Under Världskriget
utkämpades 21–27 dec. 1916 i stadens närhet ett
fältslag ("slaget vid R.") mellan 4:e ryska armén
(Ragoza), som intagit en befäst försvarsställning
s. ö., s. och v. om R. i linjen Balta
Alba–Zoita (10 km. s. om R.)–Murgesti (i
Transsylvanska alperna), och den från Bukarest framryckande
9:e tyska armén (v. Falkenhayn). Den senare
lyckades slutligen, efter 5 dagars förbittrade strider
med växlande utgång längs hela den 50 km. långa
fronten, genombryta de ryska linjerna vid Zoita,
hvarpå Ragoza återtågade mot Sereth och Focsani.
Den 27 besatte tyskarna R., som förblef i deras ego
till fredsslutet. Jfr Världskriget, sp. 212.
H. J–dt.
*Rindalen heter nu officiellt Rindal, tillhör
Möre fylke samt bildar med Övre Rindal kapell ett
pastorat i Indre Nordmöre prosten, Nidaros
bispedömme. 606,30 kvkm. 2,363 inv. (1920).
*Rindell, A., tog mycket verksam del i
organiserandet af Åbo akademi, i hvars provisoriska styrelse
han var ordf. S. å., 1918, utsågs han till
akademiens prokansler. Han tog 1919 afsked från sin
professur vid Helsingfors’ universitet. Sedan 1918
är han ordf. i Finska hushållningssällskapet.
T. C.
*Ring, L. A., är sedan 1924 förträffligt
representerad i Nationalmuseum af målningen Vid det gamla
huset (en åldrig bonde utanför sin stuga).
G–g N.
*Ringamåla omfattar nu 12,474 har. 1,655 inv.
(1925).
*Ringarum omfattar nu 31,499 har, sedan
Valdemarsvik 1 maj 1919 afskilts från R. till egen
församling och eget pastorat. 4,869 inv. (1925).
*Ringblomma. Calendula kallas ofta äfven
ringrosor.
Ringborg, Edvard, affärsman, lokalhistoriker,
f. 16 aug. 1857 på Herrstaberg invid Norrköping,
har i fädernestaden idkat rederirörelse m. m. och
varit en mycket anlitad kommunalman. Han har
utgett Till Norrköpings krönika (6 dlr, 1917–24),
en utförlig industri- och personhistorisk utredning.
*Ringebu tillhör nu Opland fylke samt Hamar
bispedömme. 1,258,42 kvkm. 4,529 inv. (1920).
*Ringerike bildar äfven ett fogderi i Buskerud
fylke samt ett prosteri i Oslo bispedömme med
pastoraten Hole, Norderhov, Hönefoss och Ådal.
1,732,72 kvkm. 20,564 inv. (1920).
E. A–t
*Ringius, H. F., dog 31 maj 1925 i Solberga.
I "Nya psalmer" af 1921 är han företrädd med
missionssångerna n:r 541 och 546.
E. N. S–g.
*Ringkjöbing hade 1921 med förstäder 4,235
inv. Järnväg till Örnhöj.
*Ringkjöbing amt. 146,417 inv. (1921). Om
Ringkjöbing fjord se vidare Hvide
sande. Suppl. (den där omtalade stängningen
vidtogs villkorligt 1924).
P. E–t
*Ringsaker tillhör nu Hedmark fylke. 897,51
kvkm. 12,207 inv. (1920).
Ringsbotnen. Se Riingsbræen (äfven i
Suppl.).
Ringsbræen. Se Riingsbræen (äfven i
Suppl.).
Ringspänne. Se Sölja 2.
Ringstad, herrgård i Östra Eneby, nu
inkorporerad med Norrköpings stad, 5 km. n. v. om staden,
omfattar 724 har, hvaraf 240 har åker. Tax.-v.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
