Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 37. Supplement. L - Riksdag / 1067-1068 (1925) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Pira ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

apokromatiskt korrigerade planarer,
apokromat-planar l. apo-planar. Relativa
öppningen varierar mellan 1 : 4,5 och 1 : 12,5.
J. Htzg.

*Planck, Gottlieb, tysk jurist, var son till
teologen G. J. P. (se denne).


*Planck, Max K. E. L., erhöll 1919 Nobelpriset i fysik
för 1918. N. Bohrs beräkningar öfver atommodellen
hvila till stor del på P:s kvantteori. Han har
vidare skrifvit bl. a. Einführung in die allgemeine
mechanik (3:e uppl. 1921), Einführung in die mechanik
deformierbarer körper (1919), Die entstehung und
bisherige entwicklung der quantentheorie (1920),
Physikalische rundblicke (1921) och
Einführung in die theorie der elektrizität und des
magnetismus (1922).

Planetariska situationen. Se Geopolitik.
Suppl.

*Planeter. Antalet af (förnämligast på fotografisk
väg) upptäckta småplaneter hade stigit till
omkr. 990 i slutet af år 1922. För 950 af dessa
voro deras banelement noga utrönta. Se vidare Småplaneterna.

Planetesimalhypotesen, Planetesimalteorien, en
kosmogonisk teori (se Kosmogoni), enligt
hvilken planeterna bildats genom ansamlingar af
små planetkärnor ("planetesimals"), ingående i
den ursprungliga kaotiska massan. Teorien, till
hvilken ansatser förefinnas redan i Kants bekanta
kosmogoni, har i våra dagar utbildats af geologen
T. C. Chamberlin och astronomen F. R. Moulton och
i vissa afseenden modifierats af T. J. J. See. Jfr
Jorden. Suppl.
B—d.

Plankträdet, bot. Se Sundri.

Plankvandring. Se Vandring 2.

*Planmätning som ett medel för artilleriets
eldledning togs f. g. i bruk för krigsändamål
under Världskriget (1914—18). Se därom
Världskriget, sp. 264.

Plantaberget, ett 305 m. högt taffelberg i Högstena
och Kungslena socknar, Skaraborgs län, 12 km. n. ö. om
Falköping, skiljes af Tiarpsdalen från Hvarfsberget.
O. Sjn.

*Plantin, Chr. 1920 firades i Antwerpen P:s 400-års
minne. Staden Antwerpen (ej Amsterdam) inköpte 1876
Plantinska huset.

Plasmat, fotogr., ett af P. Rudolph 1920 beräknadt
och af Hugo Meyer i Görlitz utfördt fotografiskt
objektiv. Det har relativa öppningen 1 : 2—1 : 9, ett
anastigmatiskt utjämnadt bildfält och en förbättrad
sfäro-kromatisk korrektion.
J. Htzg.

Plasmin (Bakterieplasmin). Se Vaccination, sp. 211.

Plasom [-så̄m], bot. Se Wiesner, sp. 344.

Plastilina, en plastisk massa, som mycket används af
skulptörer, oftast för modellering af små bilder. Den
uppges bestå af vax med tillsats af svafvel, olivolja
och zinkoxid. Den är segare än lera,
är mycket lätt behandlad, hållbar och fort uppmjukad,
spricker, torkar och skrumpnar ej, är dessutom
så fast, att man utan svårighet kan gjuta gips
direkt på den. Äfven till större figurer kan den
användas. Af figurens stomme tas då en afgjutning i
gips, och på denna utmodelleras ytan i plastilina.
G—g N.

*Plate, L. H., blef 1924 led. af sv. Vet. akad. P. har
ytterligare skrifvit bl. a. Allgemeine zoologie
und abstammungslehre (2 dlr, 1922—24) och Die
abstammungslehre (1925).

Plateau de Langres [platå̄ də lãgr]. Se Langres.

Baltzar von Platens staty i Motala.

*Platen. — 2. Baltzar B. von P. Vid Göta kanals
100-årsjubileum aftäcktes 22 sept. 1922 af
prins Eugen på Stora torget i Motala en af Kristian
Eriksson mod. staty i gips öfver P.; 21 mars 1923,
då Motala firade sin 100-åriga tillvaro, restes där
densamma, gjuten i brons (se fig.).

4. F. K. von P. dog 26 dec. 1924. Han var 1911—17
chef för 3:e arméfördelningen och utnämndes till
generallöjtnant 1915.

5. Karl (Carl) Gustaf von P., militärhistoriker,
f. 30 juni 1855 i Ströfvelstorp, Kristianstads län,
blef underlöjtnant vid Skånska dragonreg. 1875,
var öfverstelöjtnant vid Lifreg:s dragoner
1904—06, blef öfverste i 5:e fördelningens
reservbefäl 1911 och hofstallmästare s. å. P. har
skrifvit Kongl. Skånska dragonregementets historia
(I. Personhist. anteckningar 1676—1900, 1901;
II. Organisation och krigshistoria 1676—1721,
1911).

6. Ellen Louise von P., tillhörande ättens

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>