Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 37. Supplement. L - Riksdag / 1065-1066 (1925) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Pira ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

för sinnessjuka i Finland, invid Tammerfors stad. 640 sjukplatser.
^{O. B—n.}

*Pitkäranta, i Impilaks socken, Viborgs
län, är Finlands äldsta och vidsträcktaste
grufområde; koppar-, järn-, zink- och
tennfyndigheter. Malmuppfordringen vidtog på
1830-talet och fortsattes med växlande framgång
till 1903; efter 1918 torde brytning åter ha egt
rum. Nuv. egare Pitkäranta bruk a.-b. (dotterbolag
till Diesen wood co a.-b.).
^{O. B—n.}

Pitot [pitå̄], H. Se Pitotska röret. Suppl.

*Pitotska röret konstruerades af fransmannen Henri Pitot,
f. 1695, d. 1771, vetenskapsman, vattenbyggare, led. af Institutet (1724).

*Pitré, G., blef 1911 förste innehafvare af en
professur i folklore i Palermo och dog i april 1916.
Biblioteca delle tradizioni populari siciliane
omfattar 25 bd (1870—1913). Se Marie Helms, "G. P."
(i "Nord. tidskr." 1918).

Pitschen, stad i reg.-omr. Oppeln, Ober-Schlesien.
Omkr. 2,000 inv. Se Maximilian 5. Suppl.

*Pittsburg. 1. P. hade 607,902 inv. 1922;
dess närmaste omnejd, Alleghany county, hade
omkr. 1,2 mill. Värdet af stadens produktion
har vuxit betydligt på senare år och var 1919
nära 603 mill. doll. Tackjärnsproduktionen
s. å. var i P. med omgifvande distrikt 38 1/2
mill. ton. Staden hade 1920 2,580 fabriker med
221,621 arb. och ett investeradt kapital af 970
mill. doll. Pittsburgs-universitetet har nu 110
professorer och omkr. 5,100 studenter. Bland högre
läroanstalter märkes utom de i hufvudarbetet nämnda
Duquesne-universitetet (förr The Holy Ghost college)
med omkr. 2,100 studerande. Svenskarna (2,439 pers. år
1920) ha en metodistkyrka, en svensk-luthersk och en
Waldenströmiansk kyrka.

*Pityuserna. Se kartan till art. Spanien.

*Pius, påfvar. — 10. P. X. Under P:s pontifikat
utgångna påfliga förordningar ha samlats i M. Micheletti,
"Ius Pianum" (1914). Se äfven Arens, "P. X. und die weltmission" (1919). —

11. P. XI (påfve 1922—), Achille Ratti, f. 31 maj 1857 i Desio,
n. om Monza, tillhör en ansedd silkesspinnarsläkt,
blef diakon 1877, prästvigdes 1879, tog doktorsgrad i
filosofi, teologi och kanonisk rätt vid gregorianska
universitetet i Rom och blef 1882 lärare i andlig
vältalighet vid prästseminariet i Milano. Han
blef 1888 därjämte underbibliotekarie och 1907
bibliotekarie vid Ambrosianska biblioteket
i Milano. Han undervisade i hebreiska vid
prästseminariet och i paleografi vid Lombardiska
institutet samt vann rykte som synnerligen skicklig
och oförvägen alpinist. P. blef 1911 vice prefekt och
1914 (efter Ehrle) prefekt vid Vatikanska biblioteket
samt gjorde sig känd för paleografisk lärdom. Han
utgaf bl. a. "Acta ecclesiæ Mediolanensis" (4 bd,
1890—99) och "Missale duplex Ambrosianum" (1913). Hans
stora diplomatiska begåfning togs under Benedikt XV:s
pontifikat i anspråk för flera viktiga uppdrag.
P. blef sålunda april 1918 påflig visitator för
Polen och juni 1919 nuntius i Warschau (samtidigt
titulärärkebiskop af Lepanto). Han bidrog smidigt
till de kyrkliga förhållandenas ordnande i den nya
staten på ett för katolska kyrkan förmånligt sätt
samt var 1921 påfligt ombud vid interallierade
omröstningskommissionerna för Preussen och
Oberschlesien. P. blef juni 1921 ärkebiskop af Milano
och samtidigt kardinal. Han valdes 6 febr. 1922 till
påfve, kröntes 12 febr. och gjorde från början ett
sympatiskt och tillmötesgående intryck på italienarna
genom att efter val och kröning utdela den apostoliska
välsignelsen från Petruskyrkans yttre loggia, hvilket
ej skett sedan Roms införlifvande med konungariket
Italien, 1870. P. bibehöll kardinal Gasparri som
kardinalstatssekreterare och fortsatte i samverkan med
denne Benedikt XV:s förmedlande fredspolitik. Genom
ett motu proprio 1922 förlängde han tiden före
inträdet i konklaven vid påfveval för att underlätta
långväga kommande kardinalers deltagande i valet
(se Påfveval. Suppl.). Efter den fascistiska
statshvälfningen i Italien hösten 1922 har
påfvestolens förhållande till italienska regeringen
blifvit vänskapligare än förr, dock utan någon
principiell uppgörelse. Flera nya konkordat ha ingåtts
(med Bajern, Jugo-Slavien m. fl. stater). Julaftonen
1924 inaugurerade P. jubileumsåret 1925, under hvilket
pilgrimer i mängd besökt Rom. — Litt.:
A. Novelli, "Il cardinale Ratti" (1921; med bibliografi),
M. Bierbaum, "P. X." (1922), och
G. Galbiati, "Zur persönlichkeit Pius’ XI." (s. å.).

Pizarro [-rå], mansroll (tyrannisk och mordlysten fängelseguvernör;
baryton) i Beethovens opera "Fidelio" (se d. o. Suppl.).

Pjolter, no., grogg (se d. o.),

Pjärrå.. Se Pierrot.

Place Benjamin [ple͡i’s bendʃəmin], pseudonym. Se Thring, E.

Placodus, paleont., ett fossilt ödlesläkte
från triastiden (se Trias-systemet), som utmärkes
för kraftiga fram- och breda kindtänder med konvexa kronor.
^L—e.

*Plagiat. Se G. Maurevert, "Le livre des plagiats" (1922).

Plagiognathinæ, zool. Se Ängsskinnbaggar.

Plainpalais [plä̃palǟ], förstad till Genève. 35,812 inv. (1920).

Plaisir [pläṡīr], fr., nöje, njutning, förlustelse; välbehag. —
Avec plaisir, med nöje. —
Maître de plaisir ("rolighetsminister"). Se under Maître. —
Menus plaisirs. Se d. o. —
Tel est notre bon plaisir. Se d. o. —
Ordet plaisir har i äldre tider brukats äfven om
(vanligen en konungs) illegitima kärleksförbindelser.

Planar, fotogr., ett af P. Rudolph 1897 beräknadt
och af C. Zeiss i Jena utfördt fotografiskt objektiv.
Planaren är ett sexlinsigt objektiv af symmetrisk byggnad,
hvarje objektivhälft består af 1 fristående och 2
sammankittade linser; den har ett anastigmatiskt
utjämnadt bildfält och är sfäriskt och kromatiskt
korrigerad. För trefärgsfotografi och mikrofotografi,
vid hvilka arbeten en mera fullständig färgkorrektion
är af betydelse, framställas

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>