Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nyskoga ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Patronatsrätten upphörde fr. o. m. 1922. — 4. Sedan
Norrbottens fältjägarkår uppgått i Norrbottens
regemente, förlagdt i Boden, är N. icke militär
mötesplats.
*Näsby. 1. Gods i Täby socken. Se Lamm 7 (äfven
i Suppl.). — 3. Godset såldes 1915 till direktör
A. Lindahl.
Näsbyholm, fideikommissegendom i Härads socken,
Södermanland, 6 km. v. om Strängnäs vid Söderfjärden
af Mälaren, omfattar 6 mtl med en areal af 1,165 har,
hvaraf 305 har åker. Tax.-v. 250,000 kr. (1924).
Egendomen bildades på 1640-talet af B. Uggla, tillhörde
sedan släkterna Hierta och Taube samt gjordes 1758 till
fideikommiss inom släkten Billberg och öfvergick 1809 till
släkten Nauckhoff. Nuv. innehafvare är H. Nauckhoff. Ö. om
gården vid Eldsundet ligger den bekanta Göksstenen (se d. o.).
O. Sjn.
Näsby villastad, villaområde i Täby socken,
Stockholms län, fördeladt på 3 partier, af hvilka
det mest bebyggda invid Roslags-Näsby station å
Roslagsbanan har en areal af 95 har och 80 bebyggda
villatomter. Sammanlagda antalet afsöndrade tomter
är 220. Villastaden började anläggas 1908—09.
O. Sjn.
Näsfjället. 1. Ett 904 m. högt berg i Transtrands
socken, Dalarna, nära norska gränsen. — 2. Ett
1,060 m. högt berg på gränsen mellan Dalarna
och Härjedalen i Öster-Dalälfvens källområde.
1—2. O. Sjn.
Näsfjärden, fjärd af Mälaren n. om Svartsjölandet.
Näsgräs. Se Tobakssurrogat.
Näs—Horndals järnväg. Se Näs—Morshyttans järnväg. Suppl.
*Näshulta hade 1,698 inv. 1925. Patronatsrätten
upphörde fr. o. m. 1922.
*Näshultasjön har en areal af
11 kvkm. och ligger 37 m. ö. h.
O. Sjn.
Näsijärvi pappfabrik, grundlagd 1893, invid
Tammerfors stad, Finland, i Pispala förstad
(Norr-Birkkala socken). Eges af ett aktiebolag,
A.-b. Näsijärven pahvitehdas osakeyhtiö (akt. kap. 2 mill. mk).
Årsproduktion omkr. 2,000 ton papp och konstläder.
O. B—n.
*Näsinge hade 1,277 inv. 1925. Om minnesstenen vid
Hällesmörk (se d. o. Suppl.).
Näsk, text. Se Spole.
Näskefjärden, vik af Bottenhafvet i Nätra socken,
Ångermanland, s. v. om Örnsköldsvik.
O. Sjn.
*Näskott tillhör nu Ströms kontrakt, Härnösands
stift. 1,578 inv. (1925).
Näskubben, klippfyr i Arholmaleden, på 59° 52′ 37″ n. br.
och 19° 5′ 10″ ö. lgd fr. Gr., uppförd 1850 och ändrad 1889.
E. A—t.
*Näs—Morshyttans järnväg har å sträckan Västanhede—Näs
ombyggts från smalspårig (0,891 m.) till
normalspårig (1,435 m.). Å den öfriga sträckan,
Västanhede—Morshyttan, har trafiken nedlagts, och
i stället för denna del af ifrågavarande järnväg
har från Västanhede till Horndal framdragits en ny
normalspårig järnväg, som tills. med ofvannämnda
ombyggda sträcka utgör en enskild järnväg under
benämningen Näs—Horndals järnväg. Trafiken å denna
öppnades 1 okt. 1921.
F. P.
Nässelkål, kokk., en läcker vårsoppa, kokt på de
tidigt uppspirande skotten af nässlor (se Urtica),
som rensas, förvällas, finhackas tills. med litet
körfvel eller gräslök, mjölbeströs och fräsas med
smör samt kokas i buljong, som kryddas med socker,
salt och hvitpeppar; serveras med förloradt ägg
eller en halfva af hårdkokt ägg.
Nässelsnärja, bot., svenskt namn på Cuscuta europæa.
Nässelväxter, bot., namn på fam. Urticaceæ.
*Nässjukdomar. Den å sp. 351, rad 8 uppifr. omnämnde
danske läkaren hette Meyer (ej Meyn).
Om honom se Meyer (sp. 380), H. V.
*Nässjö. Socknen afskildes 1 maj 1919 från Barkeryd
och bildar jämte staden N. eget pastorat
i Växjö stift, Tveta kontrakt. 8,945 har.
1,632 inv. (1925).
 |
| Nässjös vapen. |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
