- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 37. Supplement. L - Riksdag /
871-872

(1925) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nyskoga ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Åbo—Nystad. Bokstäfverna Vg i stadens vapen syfta
på dess lat. namn (Vallis gratiæ). Merimasku
kapell är nu själfständigt pastorat. Invid
N. ligger Kultaranta (se d. o. Suppl.). 806
inv. (1923). — 2. Landsförsamlingen är äfven
själfständig landskommun, Masku domsaga och
härad. Areal 50 kvkm. 1,129 inv. (1923).
O. B—n.

*Nås. — 2. De till Säfsnäs kommunalt hörande byarna
inom N. äro från 1 maj 1918 äfven i ecklesiastikt
hänseende förenade med Säfsnäs. 2,533 inv. (1925).

*Nås och Malungs domsaga är nu delad på Västerdals
och Ofvansiljans fögderier. 29,410 inv. (1925).

*Näbbhvalen, zool. Se ock Ziphiinæ.

*Näckros. Om röd näckros se d. o.

Näckrosväxter, bot., namn på fam. Nymphæaceæ.

*Näckten har en areal af 93 kvkm. samt en längd i
n.—s. af nära 40 km.

*Näflinge (officiell form Nävlinge) hade 720
inv. 1925.

*Näfvekvarn. Sedan större delen af skogsarealen 1916
frånsålts, omfattar landtegendomen 1,429 har, hvaraf
252 har åker. Tax.-v. 373,300 kr. (1924). Bruket, som
tillverkar spisar, kaminer, vattenvärmare, kokkärl
samt andra hushållsartiklar äfvensom konstgjutgods
(tillv.-v. omkr. 1 mill. kr.), sysselsätter 200
arb. och är tax. till 1,052,200 kr.
O. Sjn.

*Näfvelsjö (officiell form Nävelsjö) hade 318
inv. 1925.

*Nälden har en areal af 43 kvkm.

*Nämdö blef 28 april 1922 annexförsamling och är nu
annex till Dalarö. 248 inv. (1925).

Nämdöfjärden, betydande fjärd i Stockholms skärgård,
mellan Nämdö, Runmarö och Ingarölandet, öfvergår
mot n. v. i Ingaröfjärden, mot s. i Jungfrufjärden,
mot n. ö. i Kanholmsfjärden.
O. Sjn.

*Nämnd. 1. Om häradsnämnden se Westman, "Den
svenska nämnden" (I, 1912), Kallenberg, "Svensk
civilprocessrätt" (I, 2:a uppl. 1923), och Hassler,
"Nämnd och jury" (i "Sv. tidskr." 1924).
A. H.

*Nämndeman. Om nämndemansval och om behörighet
att vara nämndeman stadgas i kap. 1 § 1 Rättegångsb.,
sådant detta lagrum lyder enligt lag 7 maj 1917, i §
2 samma kapitel i lydelse enligt lag 24 maj 1918 samt
i § 3 nämnda kapitel, som fått sin lydelse bestämd
genom förordn. 19 juli 1872. Förändringarna
genom 1917 och 1918 års lagstiftning äro ej af
ingripande betydelse. Genom lagen 22 juni 1923,
innefattande bestämmelser ang. kvinnas behörighet
att inneha statstjänst och annat allmänt uppdrag,
har kvinna blifvit valbar till nämndeman.
Denna lagstiftning träder i kraft 1 juli 1925,
enligt en af riksdagen 1925 därom antagen och af K.
M:t utfärdad lag. Se vidare Kallenberg, "Svensk
civilprocessrätt" (I, 2:a uppl. 1923).
Om vattenrättsnämndeman se Vattendomstol.
A. H.

När damerna föra krig (Bataille de dames), kvick och
framgångsrik komedi af Scribe och Legouvé, uppf. i
Stockholm f. g. 1851.

Närdingen, en omkr. 6 kvkm. stor sjö, 9 m. ö. h., i
Edsbro, Ununge m. fl. socknar i Roslagen, 15 km. lång
och vanligen smalare än 500 m., afrinner genom Schebo
ström till Edeboviken.
O. Sjn.

*Näring 2. (Sp. 326 rad 29) Kväfve upptas af
växterna äfven i form af ammoniumsalter. Om växternas
näringsupptagande genom rötterna se äfven Assimilation 4 i Suppl.
K. A. V—g

Näringsenheter. Se Fodervärde. Suppl.

Näringsgula l. Deutoplasma (Deuteroplasma), den del
af djuräggets gula, som tjänar till embryots näring
under dettas utveckling men ej spelar någon aktiv
roll i dess uppbyggande Se vidare Ägg, sp. 1165—70.
L—e

*Näringslegitimationsbevis. Se äfven Legitimationsbevis. Suppl.

Närkamp, idrottst. Se Boxning. Suppl. sp. 775.

*Närke. Se Nordisk familjeboks karta öfver Sverige,
bd XXIX, blad 4—5. — Om alunskifferns värde som
råmaterial för tillverkning af bränn- och smörjoljor
se Alunskiffer. Suppl. N. är den provins,
där alunskiffern är rikast på olja och där alunskiffer
af dylik god kvalitet finns i störste mängd. Försök
att exploatera alunskiffern för oljeutvinning
pågå, men torde ännu ej ha hunnit nämnvärdt öfver
försöksstadiet.
K. A. G

*Närpes. 1. Från domsagan ha Storå, Östermark och
Bötom socknar öfverförts till Kauhajoki nybildade
domsaga. Areal nu 2,486 kvkm. 50,238 inv, (1923). —
2. Socknen hör numera till Närpes’ härad samt i
kyrkligt hänseende till Borgå (svenska) stift. Areal
(exkl. Kaskö stad) 563 kvkm. 12,133 inv. (1923). —
3. Härad, bildadt genom delning af Ilmola härad,
omfattande socknarna Sideby, Lappfjärd, Tjöck,
Storå, Bötom, Närpes, Östermark, Korsnäs och
Öfvermark. Areal 3,035 kvkm. 53,064 inv. (1923).
1—3. O. B—n.

Närs fyr. Se Närsholm. Suppl.

Närsholm, halfö på Gotlands sydöstra kust. På dess
sydspets, Stångudden, ligger Närs fyr, på 57° 13′
13″ n. br. och 18° 41′ 2″ ö. lgd fr. Gr.; uppförd
1872 och 1887 för en kostnad af ung. 61,000 kr. Den
består af 2 i ett 16,3 m. högt järntorn anbragta
fyrljus, näml. en blänkfyr med hvitt sken, 20,8
m. öfver medelvatten, lins af 3:e ordningen 10,000
hlj. styrka och 14 min. lysvidd samt en intermittent
fyr med hvitt sken, 14 m. öfver medelvatten, lins af
6:e ordningen, 100 hlj. styrka och 8 min. lysvidd.
E. A—t

Närstridsledningsplan. Se Infanteriplan. Suppl.

När vi döda vakna (Naar vi döde vaagner), drama af
Ibsen (se denne. sp. 320). uppf. i Stockholm 1900.

*Näs. — 3. Arealen är nu 14,620 har. 1,272
inv. (1925). N. tillhör nu Östersunds kontrakt.

Näs, herrgård i Östra Stenby socken, Östergötland,
vackert belägen vid en vik af Bråviken, omfattar
6 1/4 mtl, med en areal af 350 har, hvaraf 150 har
åker. Tax.-v. 200,000 kr. (1924). Hufvudbyggnaden,
ett envåningshus af sten, uppfördes omkr. 1840,
två flyglar af trä äro från 1700-talet. N. såldes
1307 af hertigarna Erik och Valdemar till Abjörn
Sixtensson (Sparre), kom på 1500-talet till kronan
och tillhörde från 1635 bl.a. släkterna Rotkirch,
Kurck, Löwen, Horn m. fl. Sedan 1911 tillhör det
kammarherre Hj. Wernstedt.
O. Sjn

Näs, frälsehemman. Se Vikhus.

Näsberget, järnmalmsförekomst. Se Västerbotten,
sp. 351.

*Näsby. — 2. N. hade 2,440 inv. 1925.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:11:06 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfcq/0482.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free