Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - * Nordamerikanska litteraturen - * Nord-Amerikas förenta stater
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Edvin Arlington Robinson (f. 1869) och Robert
Frost (f. 1875) stå på sätt och vis utanför skolorna;
den förre, som debuterade 1896, erinrar i viss mån om
victorianerna, och hans diktning, där tankeinnehåll
och form ega en mera oaktuell karaktär än hos hans
samtida, har icke blifvit synnerligen populär. Frost
åter, ehuru född i San Francisco, skildrar jorden
och folket i Nya England. Han hade som ung afbrutit
sina studier, sedan återupptagit dem och gett ut en
tidskrift, i fem år varit jordbrukare i New Hampshire
och sedan lärare, då han rymde ur den intellektuella
isoleringen till England 1912. Där vann han i
litterära kretsar uppmuntran och stimulans, debuterade
1913 med "A boy’s will" och återvände två år senare
till Förenta staterna, där han sedan med bl. a. "North
of Boston" (1915) och "Mountain interval" (1916)
blifvit en af förgrundsfigurerna. Hans diktion är
det enkla hvardagstalet, och hans ämnen hämtas
ur det hvardagliga lifvet på landsbygden. Carl
Sandburg (f. 1878; se denne. Suppl.), som är af
svensk släkt och som pröfvat allehanda yrken,
bl. a. varit soldat, härstammar från Galesburg,
Illinois, och har blifvit det industriella Amerikas
skald. Är Robinson aristokratisk och Frost präglad af
Nya-Englands-traditionen, har Sandburg vigt sig till
att fortsätta Whitmans verk och sjunger med glödande
demokratisk hänförelse om Chicagos rök och stål och
om arbetet på prärien i "The middle west". Lyrisk
expressionist slutligen är Vachel Lindsay (se
denne. Suppl.), den kringvandrande sångaren. Edgar
Lee Masters är ofvan omtalad; han företräder likaledes
"the middle west". Sedan Harriet Monroe 1912 började
ge ut "Poetry: a magazine of verse", nu följd af 40
andra periodiska publikationer, har alstringen af
verser tagit ett oerhördt omfång; antalet verksamma
poeter lär öfverstiga 500.
Styfbarnet inom litteraturen är dramat. På 1860-talet
voro Dion Boucicault och John Brougham, båda
af irländsk börd, de mest uppskattade; de följde
helt och hållet engelska förebilder. Bronson Howard
(1842—1908) sökte få fram inhemska samtidsskildringar
på skådebanan och betecknade därigenom i all sin
försiktiga realism nya uppslag. Teatercheferna hyste
dock stark misstro till den inhemska alstringen
och läto i regel europeiska, engelska och franska,
dramatiker behärska spellistan. Den, som anses ha
betydt mest för att ge det inhemska författarskapet
plats på scenen, är teaterdirektören David Belasco (se
denne. Suppl.), som ensam eller i samarbete med andra
skrifvit flera pjäser. Belasco har massframgången till
mål och lägger sina stycken så, att de skola tjäna
till att särskildt framhålla den eller de "stjärnor",
som utföra hufvudrollerna. Öfver hufvud har den
litterära teatern mycket svårt att göra sig gällande;
den kommersiella teatern, som lägger an på sensation,
grofva effekter och tarflig sentimentalitet,
förkväfver den verkligen äkta dramatiken. Man har
kallat broadwayskolan de författare (t. ex. George
Broadhurst och Bayard Veiller), som i trots
af själfständigt skapande förmåga offra den sanna
konsten på Mammons altare. Enstaka småteatrar, ofta
amatörförsök, som äro oberoende af teatertruster
och direktörer, ha visat prof på värdefullare gods;
från en sådan
scen kommer Eugen O’Neill (se denne. Suppl.),
som f. n. är landets mest uppmärksammade yngre
dramatiker.
Af litterära kritiker under senare tid må nämnas
W. C. Brownell (f. 1851), George E. Woodberry
(f. 1855), Poul Elmer More (f. 1864), James Huneker
(se denne. Suppl.), Irving Babbitt (se denne. Suppl.),
H. L. Mencken (se denne. Suppl.), J. E. Spingarn
(1875), Stuart P. Sherman (1881) och Van Wyck Brooks (f. 1886).
Litt.: "A history of american literature" (4 bd,
utg. som supplement till "The Cambridge history of
english literature", 1921), F. T. Cooper, "Some
american story tellers" (1912), F. L. Pattee, "A
history of american literature since 1870" (1915),
Amy Lowell, "Tendencies in modern american poetry"
(1917), Carl van Doren, "The american novel" (1921)
och "Contemporary american novelists" (1922),
G. M. Overton, "The women who make our novels"
(3:e uppl. s. å.), C. E. Bechhofer, "The literary
renaissance in America" (1923),Louis Untermeyer,
"American poetry since 1900" (1924), Ch. Baldwin,
"The men who make our novels" (2:a uppl. s. å.),
B. Weirick, "From Whitman to Sandburg in american
poetry" (s. å.), H. W. Cook, "Our poets of today", och
Blanche Colton Williams, "Our short story writers".
R—n B.
*Nord-Amerikas förenta stater. Areal och folkmängd
enligt senaste uppgifter voro 9,856,079 kvkm. med
117,823,165 inv. (enl. folkräkningen 1920) och
omkr. 122,114 mill. inv. (enl. beräkning 1922), alltså
12 på 1 kvkm. Fördelning af areal och folkmängd 1920
framgår af följande öfversikt.
| Staterna | 7,999,840 | kvkm. | 105,710,620 | inv. |
| Alaska | 1,530,390 | » | 55,036 | » |
| Porto Rico | 8,899 | » | 1,299,809 | » |
| Virginiska öarna (1917) | 342 | » | 26,051 | » |
| Panama-kanalzonen | 1,163 | » | 22,858 | » |
| Filippinerna (1919) | 297,995 | » | 10,314,310 | » |
| Hawaii | 16,707 | » | 255,912 | » |
| Samoa och Guam | 743 | » | 21,331 | » |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
