Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nationalsociala föreningen - Nationalsocialister - Nationalsocialistiska arbetarpartiet. Se Hitler, Ad. Suppl. - Nationalstat - Nationaltemparorden (N. T. O.) - * Nationaltidende - * National-zeitung - Nationella fascistpartiet - * Nationella partiet - Nationella republikaner - Nationella ungdomsförbundet - Nationell tidskrift
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
redaktör H. von Gerlach. Partiet lyckades trots
liflig agitation ej vid riksdagsvalen 1898 vinna något
mandat och erhöll ett enda vid valen 1903. Formligt
beslut om dess upplösning och uppgående i Frisinnade
föreningen fattades på en partidag 1909. Jfr M. Wenck,
"Die geschichte der nationalsozialen" (1905) och
"Fr. Naumann" (1920).
V. S—g.
Nationalsocialister, anhängare af den förnämligast
i Bajern efter Världskriget verksamma rörelse,
som till sin främste man haft Adolf Hitler och som
1920 ledde till bildandet af Nationalsocialistiska
arbetarpartiet (se närmare Hitler, Ad. Suppl.). Efter
det misslyckade kuppförsöket i München nov. 1923
har partiet gått rätt mycket tillbaka samt
äfven försvagats genom inre splittring.
V. S—g.
Nationalsocialistiska arbetarpartiet. Se Hitler,
Ad. Suppl.
Nationalstat kallas den stat, hvars statsfolk
tillika utgör en etnologisk enhet såsom nation,
vare sig hela nationen tillhör en och samma stat
eller en mindre del däraf står utanför denna. Sålunda
utgör det svenska folket underlaget för den svenska
nationalstaten, oaktadt en del af den svenska
folkstammen tillhör den finländska staten och en
annan del ingått i Amerikas förenta stater. Skulle
ett folk vara fördeladt å flera stater, utan att
någon af dessa omfattar hufvuddelen af folket,
har vanligen en stark politisk sträfvan uppstått
till förening i en enhetsstat, såsom i Italien och
Tyskland under 1800-talet. Nationalstaten förlorar
icke sin karaktär af nationalstat därigenom, att inom
den möjligen finnas äfven andra folkelement i ringa
utsträckning, såsom finnar och lappar inom Sverige.
Rld.
Nationaltemplarorden (N. T. O.) bildades 11 juli
1922 i Örebro genom sammanslagning af Templarorden
(se d. o.) och Nationalgodtemplarorden
(se d. o., äfven i Suppl.). Orden inriktar
sin verksamhet på att utrota rusdrycksbruket och
att främja fredssträfvandena. Personligt föredöme
och medborgerligt inflytande äro de hjälpmedel, som
orden därvid särskildt tillitar. Sammanfattningen af
dess program är: nykterhet, fred och folkuppfostran. —
Ordens lokala organisationer (tempel eller loger) äro
(i allmänhet läns- eller landskapsvis) sammanslutna
till distriktloger. Samtliga ordens lokalföreningar
och distriktloger bilda rikssammanslutningen Sveriges
nationaltempel, som utöfvar ordens ledning och
stiftar dess lagar. För att påverka det uppväxande
släktets uppfattning beträffande bl. a. bruket af
rusdrycker och tobak samt för att hos detsamma
stödja en sund och moralisk lifsutveckling har
orden särskilda organisationer: barntempel och
ungdomsavdelningar. Studie- och läsecirklarna inom
orden äro sammanförda i N. T. O:s studieförbund, hvars
distrikt ha samma omfattning som distriktlogerna. Ett
för lifstiden bindande nykterhetslöfte affordras
endast medlemmarna af ordens högsta grad, i
nationaltemplet. — I mars 1924 räknade N. T. O. 41,909
äldre medlemmar i 965 lokalföreningar, sammanslutna i
30 distriktloger; därtill kommo 11,060 yngre medlemmar
i 206 barntempel. Studiecirklarnas antal var 482
med 6,464 medlemmar, bibliotekens antal 482 med
tillhopa 65,752 band, värda inalles 426,000 kr.; 1,558
föreläsningar höllos ensamt inom studiecirklarna.
För den egentliga nykterhetsverksamheten utgafs under
verksamhetsåret 1923—24 genom nationaltemplet och
distriktlogerna (sålunda lokalföreningarnas insatser
oräknade) 470,398:39 kr. Tillgångarna öfverstego
skulderna med 428,989:51 kr. Ordenshusens antal
uppgick till 326 med ett sammanlagdt tax.-värde af
3,156,022 kr. Antalet inom orden hållna möten var
omkr. 46,000. Ungdomsförbundet Heimdal (st. 1901)
räknade 1,359 medlemmar i 30 föreningar. Folkhögskolan
på Vendelsberg, afsedd för såväl män som kvinnor,
oberoende af medlemskap i orden, har 1908—23 anlitats
af 1,450 elever. — Inom orden verka flera
själfhjälpsorganisationer, som afse lifförsäkring,
sjukunderstöd och begrafningshjälp; däribland är
Nationaltemplarordens försäkringsförening med 1,239
försäkringstagare (1924 års slut) och 730,389:79 kr.
i fonder samt med en sedan verksamhetens
början (1886) utbetalad total försäkringssumma af
4,922,357:05 kr. — N. T. O. utger i Stockholm
veckotidningen "Templar-kuriren", tidskriften
"Ariel" (för studiearbetet), barntidn. "Daggdroppen"
(tills. med Godtemplarorden) samt jultidningarna
"Julefrid" och "Julgranen". — Ordensmärket är
dels ett blått band med gula kanter, dels ett
hvitt malteserkors med blågula kanter och med
bokstäfverna N. T. O. på blå botten, omgifna af en
gyllene kedja. — Nationaltemplarordens chef (1925)
är riksgäldsfullmäktigen Karl G. Ekman, Stockholm,
studieledare rektor J. Elgeskog, Karlskoga,
barntempelledare pastor S. Vennerblad, Riksberg,
rektor för folkhögskolan V. Aurell, redaktör för
ordenstidningen N. Ekberg och förlagschef E. Larsson.
G. Hd.
*Nationaltidende. K. Carstensen dog 1922 och O. Kalko
1923, hvarefter tidningen redigeras af V. Galster
och L. Estrup.
P. E—t.
*National-zeitung upphörde mot slutet af Världskriget
att utkomma.
Nationella fascistpartiet [-ʃi’st-], it. Partito
nazionale fascista. Se Fascism. Suppl.
*Nationella partiet, Första kammarens. När E. Trygger
i april 1923 blef statsminister, efterträddes han
som partiordförande af J. Nilsson i Skottlandshus,
hvilken emellertid afgick från detta uppdrag
efter riksdagens slut vid sin utnämning till
landshöfding i Kristianstads län. Under 1924 års
riksdag var A. Vennersten partiets ordförande; vid
riksdagen 1925 återtogs ledarskapet af E. Trygger
— Författningsändringen 1919 och upplösningen af
Första kammaren s. å. medförde en minskning af
antalet till partiet anslutna riksdagsmän till
37. Sedermera har efter landstingsvalen 1922
någon ökning inträdt. Partiet har nu 42 anslutna
medlemmar, hvarjämte 2 kammarledamöter, ehuru de
gå som "vildar", tillhöra partiets meningsriktning.
L. K—n.
Nationella republikaner. Se Republikaner, sp. 1443,
och Whigs 2.
Nationella ungdomsförbundet. Se Sveriges nationella
ungdomsförbund.
Nationell tidskrift, organ för Sveriges nationella
ungdomsförbund (se d. o.), uppsattes 1918 i
Stockholm, utkommer 1 gång i månaden och kostar 3
kr. om året. Redaktörer ha varit P. U. Bolinder,
E. Augustson och (sedan juni 1924) E. P. Ekgren.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
