Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - * Nationalitetsprincip - Nationalliberala partiet, Tyska. Se Tyska nationalliberala partiet - * Nationalmuseet i Köpenhamn - * Nationalmusei vänner - * Nationalmuseum i Stockholm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
*Nationalitetsprincip. Under Världskriget
tillspetsades nationalitetsprincipen till
grundsatsen om folkens själfbestämmanderätt,
hvars förverkligande de allierade makterna
och särskildt president Wilson satte på sitt
krigsmålsprogram. I frederna efter kriget
och ryska revolutionen kom denna princip att
tillämpas i den utsträckning den gynnade de segrandes
intressen: nya nationalstater såsom Polen,
Tjecho-Slovakien och Jugo-Slavien bildades,
Danmark återfick det dansktalande Nord-Slesvig,
Finland, Estland, Lettland och Litauen lösgjorde sig
från Ryssland och blefvo oberoende nationalstater.
Ofta kränkte emellertid segrarna den af dem själfva
förkunnade grundsatsen, t. ex. genom lösslitande från
Österrike af det tysktalande Syd-Tyrolen, införlifning
af stora rent ungerska områden med Rumänien, af
öfvervägande tyska med Polen o. s. v. Italien behöll
de af greker bebodda Tolföarna, Bulgarien miste
delar af Macedonien, hvilka hade öfvervägande
bulgarisk befolkning, o. s. v. Som en ny form för
nationalitetsprincipens tillämpande kunna betecknas
de i Lausannefreden 1923 påbjudna förflyttningarna
af greker i Mindre Asien till Grekland och af turkar i
Grekland till Turkiet. Nationalitetsprincipen
åberopades äfven vid lösgörandet från det turkiska
riket af de öfvervägande af araber bebodda länderna
Syrien, Palestina och Mesopotamien samt vid Egyptens
förvandling till en i fråga om den inre styrelsen af
England oberoende stat. Inom den orientaliska
världen har denna grundsats (och dess framhållande
under Världskriget) gett ökad styrka åt propagandan
för oberoende från europeiskt stormaktsvälde (så
t. ex. i Indien).
V. S—g.
Nationalliberala partiet, Tyska. Se Tyska nationalliberala partiet.
*Nationalmuseet i Köpenhamn bestod 1892—1922 af 2
afdelningar, den förhistoriska och den historiska,
men är nu uppdeladt på 6 samlingar med gemensam
direktör och museiråd. 1921 införlifvades
Dansk folkemuseum. Under öfvervägande är museets
flyttning till större och mindre brandfarliga lokaler.
P. E—t.
*Nationalmusei vänner kunde 1921 fira sitt
tioårsjubileum genom att utge en ståtlig festskrift,
innehållande dels en förteckning öfver samtliga af
föreningen under den gångna perioden till museet
skänkta gåfvor, dels ett antal fristående uppsatser
öfver några af de mer betydande föremålen. Det
sammanlagda värdet af föreningens gåfvor intill 1925
uppgår till ungefär 1,200,000 kr. Bland de föremål,
som öfverlämnats under de senaste 12 åren, märkas:
till antiksamlingen ett antal grekiska vaser; till
skulptursamlingen ett mästerverk af J. A. Houdon,
näml. "Porträttbyst af George Washington"
(inköpt för 165,000 kr., som för ändamålet
ställts till Nationalmusei vänners förfogande af
kammarherre Hj. Linder); till målningssamlingen:
Bassano, "Porträtt af veneziansk adelsman",
spanjoren J. B. Mayno, "Den helige Hieronymus",
Jan van Hemessen, "Madonna med Kristusbarnet",
J. A. D. Ingres, "Akilles mottager framför sitt tält
Agamemnons sändebud", E. Delacroix, "Herminie hos
herdarna", A. L. Barye, "Lekande tigrar", G. Courbet,
"Timmerhuggare", Ad. Monticelli, "Ung kvinna i
rödflammig dräkt" och "Höstlandskap", A. Sisley,
"Vid kanalens stränder",
A. Renoir, "La grenouillère", P. Cézanne, "Landskap",
P. Gauguin, "Landskap från Bretagne", V. van Gogh,
"Sädeskärfvarna", Th. Gainsborough, "Porträtt
af Thomas Haviland" och "Porträtt af mrs. Ford",
sir William Beechey, "Porträtt af öfverstelöjtnant
Claes Qvist", J. Constable, "Kvarnen", A. Roslin,
"Porträtt af C. G. de Choiseul, hertig af Praslin"
(skänkt af direktör Hjalmar Granhult), H. Birger,
"I bersån", R. Bergh, "Utsikt vid Gjendesheim",
O. Sager-Nelson, "Fosterbröderna", Kr. Krohg,
"Interiör". Kr. V. Eckersberg, "Klostergård vid
Aracoeli i Rom" och "Utsikt från kalkbränneriet i
Köpenhamn", samt P. Kr. Skovgaard, "Landskap"; till
handteckningssamlingen: okänd kinesisk konstnär,
"Helig man", 10 persiska miniatyrer af en konstnär
ur Behzads skola och Rembrandt, "Landskap"; till
gravyrsamlingen 120 japanska träsnitt; till afd. för
konsthandtverk omkr. 800 olika föremål, däribland
ett stort antal kinesiska och japanska. Bland de
förra märkas en matta af silke och metall från
1600—1700-talet, föremål i brons, sten och lergods
m. m.; bland de senare O. Björcks samling, omfattande
bl. a. 600 tsubas och andra svärdsprydnader; vidare en
väfd tapet från Enghien (1500-talet). Bland europeisk
keramik äro spansk-moriska arbeten från 1400-
och 1500-talen, getabock i porslin, mod. af Kändler
(Meissen, 1735) och ett antal svenska fajanser; bland
möbler cassa-panca, italienskt arbete från 1400-talets
slut. Dessutom har föreningen med en hufvudsaklig
del af köpesumman bidragit till förvärfvandet af den
praktfulla s. k. Bielke-sängen. (Jfr fig. 10 å pl. IV
till art. Nationalmuseum. Suppl.)
Föreningens styrelse räknar 6 led. under
ordförandeskap af kronprins Gustaf Adolf. Medlemmarna
utgöra f. n. (1925) omkr. 300, däraf 200
årligt betalande. Som föreningens särskilda
välgörare kunna framhållas bl. a. skeppsredaren
E. Brodin, försäkringsdirektören Hj. Granhult,
kammarherre Hj. Linder, hofintendenten
A. Melander, grosshandlaren I. Traugott,
bankdirektören Sv. Huldt och bruksegaren
Kr. Huldt. Regeringen har 1924 beviljat
föreningen ett bidrag af 100,000 kr. lotterimedel.
A—l G—n.
*Nationalmuseum i Stockholm. Chefer för museet
(med titel intendent och senare öfverintendent)
ha varit J. Kr. Boklund 1866—80, G. H. V. Upmark
1880—1900, L. Looström 1900—15 (se dessa), Rik. Bergh
1915—19 (se denne äfven i Suppl.) och därefter
E. G. Folcker (se denne. Suppl.). — Bergh framlade
1915 i sin uppsats "Konstmuseet som skönhetsvärld"
det program, som han uppgjort för sig vid sitt
omdaningsarbete af Nationalmuseum. Han uppträder
i medveten reaktion mot den form af öfverfyllda och
föga öfverskådliga jättemuseer, som växt fram under
1800-talet. Den första faktorn för skapandet af ett
modernt konstmuseum bör vara, säger han, en vacker
och festlig, stämningsgifvande arkitektur. Den
andra faktorn är kvaliteten af det konstnärliga
material, som där uppställes, den tredje själfva
uppställningen och hopfogandet af materialet på
ett sätt, som tillfredsställer både skönhetssinnet
och logiken. Omdaningsarbetet af Nationalmuseum i
öfverensstämmelse med den af Bergh uppgjorda planen
(se hufvudarbetets art., sp. 542)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
