Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - * Motorbåtar - Motorbåtklubben, Kungl. Se Automobilklubben, Kungliga. Suppl. - Motorbåtskår - * Motorcykel - * Motorfartyg - Motorisera - * Motorisk - Motorplog - * Motorpost
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
påminner om en dubbelkanot, som man lagt däck
på. Sjöslädesmotorbåtarna anses mera sjödugliga och
bärkraftiga än de vanliga glidbåtarna. Sjöslädarna
drifvas i regel med ett par ytpropellrar samt ha
ett sidoroder på hvardera sidan. De kunna göra ända
upp till 40 à 50 knop. — För täflingsändamål indelas
motorbåtar i olika klasser. Tre s. k. internationella
klasser finnas för närvarande, en 30-fots klass
(max. längd = 30 eng. fot), en 1,5 liters klass
(max. cylindervolym 1,500 kbcm.) och en 3 liters
klass (max. cylindervolym 3,000 kbcm.). En mycket
använd mätningsregel är den af K. Ljungberg (se
denne. Suppl.) uppfunna, där mätningstalet beräknas
bli ungefär båtens verkliga fart i knop.
I fråga om motorkryssare brukar man skilja på
vanliga rundspantade (fig. 3) i motsats till
s. k. V-bottensbåtar (fig. 4). Dessa senare ha
afsevärda fördelar, då det gäller något större
hastighet; de likna åtskilligt de förutnämnda
hydroplanmotorbåtarna, ehuru de äro utan
steg. Längs det skarpa slaget, som går ända från
aktern till nära förstäfven, finnes en slagföljare
eller slagköl. V-bottensmotorbåtar ha ofta en fart af
15—25 knop. Motorkryssare i allmänhet inredas bekvämt
och göras mer eller mindre sjögående. I Sverige
skiljer man mellan utomskärs- och inomskärskryssare,
för hvilka byggnads- och klassbestämmelser finnas
utarbetade af Sveriges frivilliga motorbåtskår. Som
ett slags långsamtgående motorkryssare kan man
beteckna den särskildt i Amerika populära husbåten,
en bred, rymlig och bekväm motorbåt, där farten är
bisak, omkr. 4 à 6 knop.
Bland alla motorbåtstyper, som finnas för
speciella ändamål, förtjäna nämnas tullkryssare och
tulljagare, motortorpedbåtar, lotsmotorbåtar,
motorlifräddningsbåtar m. m. Smärre båtar
förses icke sällan med utombordsmotorer,
som lätt kunna fråntagas och påsättas
akterspegeln. Schaktmotorbåtar äro dylika, där
utombordsmotorn anbringats i en schakt-formad,
vattentät inbyggnad i akterskeppet. — Motorbåtar
byggas mest af trä på träspant. Större motorkryssare
och motorseglare (fig. 5) byggas vanligen af järn.
Ax. L.
Motorbåtklubben, Kungl. Se Automobilklubben,
Kungliga. Suppl.
Motorbåtskår, Sveriges frivilliga. Se Sveriges
frivilliga motorbåtskår.
*Motorcykel. Se äfven Automobil. Suppl., sp. 393.
*Motorfartyg ha alltsedan Världskriget
utvecklat sig till ett alltmer viktigt inslag
i världshandelsflottorna. Denna utveckling af
det motordrifna handelstonnaget har gifvetvis
gått jämsides med oljans ökade tillgänglighet och
användbarhet som bränsle för motordrift. Särskildt
ha större motorfartyg blifvit allt vanligare på de
trader, som beröra de stora oljeproducerande länderna,
såsom Amerika och Öst-Asien.
Följande tabell, upptagande fartyg om 100 bruttoton
och däröfver, anger motorfartygens ökning i antal
och tontal under tio-årsperioden 1914—24.
Antal | Tontal | |
1 juli 1914 | 297 | 234,287 |
1 » 1919 | 912 | 752,606 |
1 » 1920 | 1,178 | 955,810 |
1 » 1922 | 1,620 | 1,542,160 |
1 » 1924 | 1,950 | 1,975,798 |
Land | Antal | Tontal |
Storbritannien och Irland | 173 | 507,251 |
Amerikas förenta stater | 125 | 207,858 |
Sverige | 117 | 195,960 |
Norge | 126 | 192,002 |
Danmark | 47 | 167,763 |
Tyskland | 61 | 113,555 |
Holland | 55 | 69,450 |
Öfriga länder | 249 | 200,707 |
Summa | 953 | 1,654,546 |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>