Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 37. Supplement. L - Riksdag / 613-614 (1925) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Motala kraftverk - * Motala landskommun - Motala-Motala verkstads järnväg - * Motala ström - Motbok - Motgångsvärde - * Motion - * Motiv - Motläsare - Motokulturföreningen - Motorartilleri - * Motorbåtar

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Motala kraftstation (t. h.) T. v. i bakgrunden ställverkshuset.

Motala kraftverk, staten tillhörig
vattenkraftsanläggning, består af kraftstation
vid Motala ström, strax nedom Motala, jämte
ledningsnät, som sträcker sig öfver Östergötland,
Södermanland, Närke och nordöstra Småland
samt är anknutet till "västra stamlinjen",
Trollhättan—Västerås—Älfkarleby. Sekundärstationer
finnas i Finspång, Kantorp och Eksund (vid
Norrköping). Kraftstationen, hvars
anläggning beslöts af 1918 års riksdag, togs i drift
31 dec. 1921. Den f. n. utnyttjade fallhöjden utgör
omkr. 14,5 m. Maskinstationen, af omkr. 50 m. längd,
är förlagd midt öfver strömfåran, 2,5 km. nedom
Vätterns utlopp. Maskinhuset inrymmer 2 aggregat,
hvartdera bestående af en tvåhjulig Francisturbin
om 6,000 hkr vid 166,7 hvarf per min. och en
4,200 kw. generator för 6,600 volt. Ytterligare
3 sådana aggregat planeras, hvadan totaleffekten
vid full utbyggnad blir omkr. 21,000 kw. Nedom
den med kraftstationen direkt sammanbyggda dammen
är en omkr. 1 km. lång afloppskanal uppmuddrad i
strömfåran. Ställverket är förlagdt till en byggnad
på södra stranden. Motalastationen har en särskildt
stor betydelse genom de möjligheter den erbjuder att
utjämna belastningen å det stora kraftsystem, som är
anslutet till "västra stamlinjen". Kostnaderna för
kraftstationen ha uppgått till omkr. 11,1 mill. kr.,
och distributionsanläggningarna voro vid 1924 års
utgång bokförda till 7,93 mill. kr. M. genererade
1924 nära 50 mill. kw.-timmar.
Fmn.

*Motala landskommun omfattar nu 8,287 har. 7,549
inv. (1924).

Motala—Motala verkstads järnväg skall framdragas
från Motala station å Mellersta Östergötlands järnväg
till Motala verkstad och blir 1,6 km. lång (spårvidd
0,891 m.). Koncessionen beviljades 28 okt. 1921, och
kostnaden för järnvägen har beräknats bli 350,000 kr.
F. P.

*Motala Ström. Nääs kraftverk, uppfördt 1903—04,
utnyttjar nu en fallhöjd af 5,2 m. och har en
installerad maskineffekt af 2,000 kw. Se äfven
Vattenkraftverk, fig. 13.
C. K.

Motbok, Motbokssystem.
Se Stockholmssystemet.

Motgångsvärde, jur. Se
Summa revisibilis. Suppl.

*Motion. — 2. (Sp. 1221) 1918 inskränktes motionstiden
i grundlagsfrågor, d. v. s. i vissa under
konstitutionsutskottet hörande frågor, till 40 dagar
från riksdagens öppnande. Tiden för afgifvande af
motion i anledning af en kungl. proposition inskränktes
samtidigt från 15 till 10 dagar; genom vederbörande
kammares beslut kan emellertid tiden i särskilda fall
utsträckas till 20 dagar.
N. H—tz.

*Motiv. — 4. Jur., förklarande anmärkningar
rörande ett officiellt lagförslag, som
åtfölja detta och sedermera pläga användas som
hjälpmedel för uttolkningen af den på grund af
förslaget tillkomna lagen. Äfven i Finland
och Norge benämnas dylika anmärkningar motiv
(no. motiver), medan man i Danmark om
desamma använder ordet bemærkninger.
C. G. Bj.

Motläsare, Motläserska, boktr.,
vid korrekturläsning
den person, som läser högt originalmanuskriptet,
medan en annan följer med i korrekturafdraget och
gör rättelserna däri.

Motokulturföreningen, Svenska.
Se Svenska motokulturföreningen.

Motorartilleri, artilleri, för hvars förflyttning
nyttjas motorkraft. Se Artilleri. Suppl., sp. 308.

*Motorbåtar. De tidigaste försöken med motorbåtar
äro nästan samtidiga med de första användbara
förbränningsmotorerna (1860- och 1870-talen).
Sedan Daimler uppfunnit den lätta, hastigtgående
förbränningsmotorn för bensindrift, sjösattes 1886
den första båten med en daimlermotor. Redan 1889
fanns ett ej ringa antal motorbåtar. Efter
hand ha båtarnas motorer blifvit mera lättskötta
och driftsäkra, båtarna bekväma och deras
utrymme praktiskt utnyttjadt. Motorbåten kan sägas
ha haft en revolutionerande betydelse särskildt
för fiskerinäringen och för kustbefolkningen i
dess helhet.

De moderna båtmotorerna ha i allmänhet ett hvarfantal
mellan 500 och 1,500 per min., olika efter båttyp och
fart. Backgången åstadkommes å mindre båtars motorer
mest medelst omkastning af en växel, "backslag",
vanligen manövrerad med en handspak. Andra sätt att
få en båt att gå back äro med backslagsroder eller
medelst propellrar med vridbara blad. Dessa propellrar
äro särskildt vanliga på segelbåtar med hjälpmotor
("motorkuttrar", "motoryawler", m. m.). För att sådan
propeller skall utöfva minsta möjliga motstånd,
då båten går för segel med stillastående motor,
vrider man propellerbladen så, att de stå ungefär
parallellt med båtens rörelseriktning.

Af olika typer skiljer man på ilmotorbåtar (racers)
och motorkryssare, de förra båtarna med hastigheter
upp till 40 och 50 knop och ännu mera, de senare med
vanligen 10 à 15 knops fart. Af ilmotorbåtar kan man
särskilja tre hufvudtyper: 1) Rundspantade, af vanlig,
ganska lång och smal form, med skarpa förskepp och
platta aktrar. Denna form medger dock knappast mer
än omkr. 30 knops fart. 2) Hydroplan l. glidbåtar
(pl., fig. 1; se beskrifning i art. Hydroplan). Den
fenomenalt snabba glidbåten "Miss America II"
har gjort 70 knop eller omkr. 130 km. per timme,
således drygt dubbla hastigheten hos de svenska
snälltågen. 3) Sjöslädar (fig. 2) äro en säregen
amerikansk motorbåtstyp, relativt bred och kort
och med så godt som plana sidor ned till de skarpt
formade slagen. Bottnen är inåtbuktad, hvilket gör,
att sjösläden med de två framåtskjutande slagen får
två stäfvar och något

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>